Nekromanti Castle Falkenstein: Hur spelar man egentligen?

[Dimfrost]

Jag har funderat på en sak ända sedan jag läste igenom Castle Falkenstein för ett par månader sedan. Det känns helt godtyckligt hur många och höga kort spelledaren spelar när man försöker utföra en viss handling. För en spelare kan det ju vara värt att spara höga kort inom en viss färg om man planerar att använda en viss förmåga senare, men för spelledaren tycks det inte funka riktigt så. Medför inte systemet att det är upp till spelledaren att välja om en handling ska lyckas eller inte, i de allra flesta fall? Det tycker inte jag känns särskilt trevligt. Bör man kanske som spelledare alltid spela alla sina kort på handen, eller liknande slumpmässig andel? Hur har ni som faktiskt har spelat CF gjort?


/Dimfrost

 

[Krille]

Jag körde med att jag som spelledare inte hade någon hand. Om en spelledarperson var en namnlös statist så vände jag helt enkelt upp det översta kortet i leken. Om det var en namngiven biroll så vände jag upp de två översta korten. Och var det en huvudroll, fast spelledarperson, så vände jag upp de tre översta korten.

Det är möjligt att jag fick det från Castle Falkenstein, men jag vet inte faktiskt inte om jag har snott det från CF, från något annat eller hittat på det själv. Det funkade dock riktigt bra.

 

[Nightowl]

Sjalv drog jag bara kort om det var nagot sarskilt dramatiskt pa gang, annars gjorde jag som Krille.

Notera att det inte ar MENINGEN att rollpersonerna ska spela ut sina kort vid varje handling som kraver ett speltekniskt avgorande.

Erik, en del kor med att man bara har fyra kort per aventyr, t.ex.

 

[Dimfrost]

Okej, tack för svaren (båda två). Jag misstänkte att man gjorde något åt det hållet, för i grundversionen kändes reglerna rätt godtyckliga och/eller ospelbara. Nu gäller det bara att svänga ihop ett äventyr på något vis.


/Dimfrost