Nekromanti Castle Ravenloft Board Game: någon som spelat?

[Magnus Seter]

Funderar på att köpa Castle Ravenloft-brädspelet. Är det någon här som spelat det och som kan berätta om det? Var det roligt? Spännande? Är reglerna en nedtrimmad D&D4-motor? Och annat som kan vara intressant.

Just ja, någon som testat solo-spelande med det?

/Magnus

 

[Krille]

Jag, Nallo och en till spelade det en kväll. Det var spännande och svårt som fan.

Det var mycket riktigt en hårt nertrimmad D&Dig motor (förmodligen D&D4). Den viktiga grejen var att välja vilket håll man gick åt och var nya tiles skulle läggas ut. När det började ploppa ut fiender så blev det dödsviktigt med taktik, annars dog man.

 

[RasmusL]

Jag gillade det men hade också turen att tjacka en redan expanderad variant med bl a de här prylarna:

http://ratdorg.blogspot.se/2011/09/ninjadorgs-pdfs-for-dungeons-dragons.html

De lägger till ett kampanjtänk, möjligheter till högre levlar, mer content, mer variation, osv osv. Vaniljvarianten var i mina ögon inte jätteintressant samtidigt som alla extraregler och kort gjorde det på gränsen till för komplicerat. Oklart svar, men det är så jag känner

 

[Magnus Seter]

Jag, Nallo och en till spelade det en kväll. Det var spännande och svårt som fan.

Det var mycket riktigt en hårt nertrimmad D&Dig motor (förmodligen D&D4). Den viktiga grejen var att välja vilket håll man gick åt och var nya tiles skulle läggas ut. När det började ploppa ut fiender så blev det dödsviktigt med taktik, annars dog man.

Hmmm ... jag kanske inte letar efter ett så taktiskt spel. Tänkte använda det för att förklara rollspel för min andra hälft. Jag kanske ska gräva lite i min samling för att se om något spel där kanske bättre passar min plan.

/M

 

[cogitare]

Tänkte använda det för att förklara rollspel för min andra hälft. Jag kanske ska gräva lite i min samling för att se om något spel där kanske bättre passar min plan.

Borde inte vilket spel som helst där man har en karaktär och ett "rollformulär" kunna funka ganska bra för detta. Har man även någon sorts kampanj-inslag i spelet där den karaktär du spelar expanderar och blir bättre alternativt lär sig nya saker så är det ju väldigt nära hur man (delvis) hanterar en rollperson i rollspel.

Och i den genren finns ju flera olika spel. Descent, Imperial Assault, Arkham Horror (och dess uppföljare som jag inte kommer på namnet på just nu) osv.

Cog.

 

[anth]

Det är ju ett spel i en serie (de andra spelen är Wrath of Ashardalon, Legend of Drizzt och Temple of Elemetal Evil).
De kom inte samtidigt, utan med något halvårs mellanrum och reglerna finputsades mellan varje utgåva - så bäst är nog Temple of Elemetal Evil eftersom det är det sista i serien.
Det man måste ha klart för sig är att det är ett brädspel där man lånat rollspelselement. Liknande spel är Arkham Horror och Decent.
Eftersom det är ett brädspel liknar det "brädspeliga" DnD4 - så jag vet inte om det är rätt väg för att introducera någon in i rollspelens värld.

Dessa spel innehåller en regelbok och en scenariobok och scenariona är väldigt svåra och är så att säga anpassade till de som är vana vid tuffa strider.
Ska du använda detta för att introducera nya rollspelare så bör du dels göra om scenariona så de blir lite lättare och dels lägga in ett litet mått av friform som låter er tala och interagera med monsterna så man nödvändigtvis inte börjar slåss på en gång så fort man möter något.

 

[DeBracy]

Jag tänkte att sololäget skulle vara aslökigt men testade det ändå när jag hade skaffat Castle Ravenloft. Dog rät snart. Surnade till. Spelade om som cleric så jag kunde hela mig och triumferade! Woooo! Så, solomöjligheten var kanske inte riktigt så lökig som jag inbillade mig först.

De vändor jag spelat har ofta varit lite på håret, men jag minns det inte som toksvårt. Jag tycker inte jag är så taktisk, men jag är ju bekant med den lite speligare mekaniken sen d20-dagarna istället...

Jag tycker det är riktigt schyssta spel. Gillar att man bygger ut allt eftersom man utforskar istället för att behöva göra en lååång setup som i Descent (som jag iofs bara provat en gång).

Trevligt brädspel, ingen vidare introduktion tilll rollspel.

 

[RasmusL]

Perfekt inkörsport för spelledarlöst också!

 

[Eksem]

Jag tycker inte det känns rollspeligt alls. Tycker det är roligt som kooperativt taktiskt war game ihop med andra som är lagda åt samma håll som en själv på war game-fronten och är ungefär lika tävlingsinriktade, annars blir det väldigt mycket quarterback gaming av det hela där en person i princip spelar åt alla andra.

Vill man ha ett spel i den genren som känns lite mer som en introduktion till rollspel tycker jag Mice and Mystics gör sig bättre, eftersom det är inramat med en gullig story åtminstone, vilket hjälper till litegrann att skapa en koppling mellan spelaren och pjäsen.

Men ärligt talat, vill man introducera någon till vad hobbyn egentligen är tror jag det är bättre att börja i "vad gör du?"-änden av hobbyn, snarare än med miniatyrer, tärningar och regler. Dvs enkla improscenarier eller dylikt.

 

[Magnus Seter]

Men ärligt talat, vill man introducera någon till vad hobbyn egentligen är tror jag det är bättre att börja i "vad gör du?"-änden av hobbyn, snarare än med miniatyrer, tärningar och regler. Dvs enkla improscenarier eller dylikt.

Grejen är att jag inte vill introducera, utan mer förklara. Hon har så mycket andra grejer hon håller på med, så det blir nog ingen gamer av henne. Men hon vill ändå förstå lite mer, och då tänkte jag att det kan vara bra att ha en "låda" som man spelar.

 

[eldilon]

Min erfarenhet av att introducera nya spelare till rollspel är att brädspel kan vara ett bra sätt just för att det är något välbekant.

I stort sett alla har spelat brädspel i någon form och då känns det inte speciellt avskräckande att ta fram en låda och börja sätta upp grejer.

Om man istället sätter sig ner runt ett bord med ett A4-ark och lite tärningar så verkar det ovant och lite avskräckande för vissa. Inte så att det inte fungerar, det gör det självklart, men brädspelet är en känd miljö för många och därmed lättare att delta i.

 

[Eksem]

Grejen är att jag inte vill introducera, utan mer förklara. Hon har så mycket andra grejer hon håller på med, så det blir nog ingen gamer av henne. Men hon vill ändå förstå lite mer, och då tänkte jag att det kan vara bra att ha en "låda" som man spelar.

Man kan nog byta ut "introducera" mot "förklara" i mitt påstående och det blir nästan ännu mer korrekt. Vill man förklara rollspel är det i min mening bättre att köra nåt snabbexempel av typen "Du står öga mot öga mot ett troll, hen ser på dig med en tveksam blick, på dig bär du ett svärd men också en paj. Vad gör du?" än att spela ett brädspel som förvisso kan vara besläktat med hobbyn men saknar dess verkliga kärna.

 

[Magnus Seter]

Man kan nog byta ut "introducera" mot "förklara" i mitt påstående och det blir nästan ännu mer korrekt. Vill man förklara rollspel är det i min mening bättre att köra nåt snabbexempel av typen "Du står öga mot öga mot ett troll, hen ser på dig med en tveksam blick, på dig bär du ett svärd men också en paj. Vad gör du?" än att spela ett brädspel som förvisso kan vara besläktat med hobbyn men saknar dess verkliga kärna.

Orc and pie, alltså?

 

[Eksem]

Orc and pie, alltså?

En klassiker är en klassiker!