Nekromanti Changes to the English language.

[Spider Jerusalem_UBBT]

The European Commission has just announced an agreement whereby English
will be the official language of the European Union rather than German,
which was the other possibility. As part of the negotiations, Her
Majesty's Government conceded that English spelling had some room for
improvement and has accepted a 5-year phase-in plan that would be known
as "Euro-English".

In the first year, 's' will replace the soft 'c'. Sertainly, this will
make the sivil servants jump with joy. The hard 'c' will be dropped in
favor of the 'k'. This should klear up konfusion and keyboards kan have
one less letter.

There will be growing publik enthusiasm in the sekond year when the
troublesome 'ph' will be replased with the 'f'. This will make words like
'fotograf' 20% shorter! In the 3rd year, publik akseptanse of the new
spelling kan be expekted to reach the stage where more komplikated
changes are possible. Governments will enkorage the removal of double
leters which have always ben a deterent to akurate speling. Also, al
wil agre that the horible mes of the silent 'e' in the languag is
disgrasful and it should go away.

By the 4th year, peopl wil be reseptiv to steps such as replasing 'th'
with 'z' and 'w' wiz 'v'.

During ze fifz year ze unesesary 'o' kan be dropd from vords kontaining
'ou' and similar changes vud of kurs be aplid to ozer kombinations of
leters.

After ze fifz yer ve vil hav a rali sensibl ritn styl. Zer vil be no mor
trubl or difikultis and evriun vil find it ezi tu undrstand ech ozer.

Zen Z Drem Vil Finali Kum Tru!!

 

[Anchorman]

Trodde den var allvar först... Så fel jag hade

 

[Rymdhamster]

Haha, först tänkte jag "det här igen, är inte det lite gammalt vid det här laget?". Sen kom vi till implemeteringen av "z" och allt klarnade =)

Helkul!

 

[krank]

Trodde den var allvar först... Så fel jag hade

Jag trodde mest någon kapat Spiders konto för att börja lägga ut urgamla skämttexter =)

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Trodde den var allvar först... Så fel jag hade

Jag trodde mest någon kapat Spiders konto för att börja lägga ut urgamla skämttexter =)

Nej,
Jag har tråkigt på jobbet och hittade den här texten i ett urgammalt mail så jag la upp den.

 

[rjonas]

In the 3rd year, publik akseptanse of the new
spelling kan be expected to reach the stage where more komplikated
changes are possible.

Jag tyckte du sa att k skulle ersätta c.

 

[anth]

Motion till riksdagen 2007/08:fp0023 US
av Gunnar Andrén (fp)
Stavningsreform


Förslag till riksdagsbeslut
1. Rixdããgän tilkänajer föör rejerizän såm siin meniz vããd såm aanförs ii motionän åm än stavnizsrefårm

Motivering
Det har nu gått 100 år sedan liberalen och folkskolereformatorn Fritjuv Berg genomförde en stor stavningsreform. Under den nya folkpartiledaren Jan Björklund är det alltså hög tid för ännu en. Det finns många förbryllande för att inte säga rent av underliga vändningar i det svenska språket.

Dubbeltecknande av konsonanter
En egenhet i det svenska språket är dubbeltecknandet av konsonanter, inte för att beteckna ett ändrat ljud i uttalet av desamma utanför att markera att det vokalljud som föregår konsonanterna ska förkortas. Dock är det inte särdeles konsekvent genomfört, särskilt inte i kombination med ordstammars böjning då nya suffix kan ge en dubbelteckning som inte alls ska leda till vokalförkortning. Denna inkonsekvens är givetvis helt förkastligt och bör omedelbart ersättas av att dubbelteckna långa vokalljud.

Staavning aav fasta konsonantkombinationer
Visa ååterkomande fasta konsonantkombinationer har en bestämd staavning, som til exempel -ks- och -ng- som av efektiviteetsskääl skule kuna ersätas meed en eenda bokstaav. Föör -ks- äär det giivetviis den uunderutnytjade bokstaaven x meedan det föör -ng- skule kuna vara aktuelt med bokstaaven z.

En anan ååterkomande kombination är -ck- som är direkt ööverflödig. Des ända rol äär at undvika dubla k ii följd. Dubelteckniz aav konsonanter ska ändå aavskafas. Den stavniz som rekomendeeras i fortsätnizen äär at anväända bostaaven q.

Det saama gäler -ch- ii oordet ’och’ som oqså ersäts meed q.

C byyts mot s ii enlighet med utalet
Näär -c- ska utalas som -s- böör det oqså staavas såå.

Konsonanterna g oq j
De tvåå konsonanterna -g- oq -j- erbjuder säärskilda problem. Deels fins de oolika ljudväärdena ii bokstäävernas utal berooende påå plaseriz Deels fins dee fal dåå ljudväärdena ööverlapar varandra. Sluutligen äär stavnizen aav -j- ofta komprometerad aav andra bokstääver som ii ’ljud’. Störe konsekvens mååste eeftersträävas.

Däär -g- haar håårt utal böör den om mööjligt ersätas av aav -k-, som ii oordet ’riktikt’. Däär -g- utalas meed et tydlikt g-jud skaa det förblii g. Det palatala toonande utalet av -g- skaa ersätas aav -j- däär det samanfaler meed utalet, anars äär det lämplikt at staava meed -c-. (See needan om tje-juden.) Oordet ’garage’ komer altsåå at staavas ’garace’, ’gemensam’ som ’jemensam’ å.s.v.

Rensa den vildvuxna tje-judsfloran
Svenska språåket har fleer varianter på tje-ljudet än något anat språåk oq vii haar desuutom flera olika sät at teqna deta ljud än vi strääzt taget behööver. En radikaal reform fööreslåås därföör i deta avseende. Två sät at teqna tje-ljud ska framleedes finas: Guturaala tje-ljud som pååminer om tyskans ach-laut ska staavas meed -h- påå et sät som pååminer om bruuket ii til exempel spanskan, sååledes horta för ’skjorta’. De meer lääspande eler vääsande tje-ljuden skaa staavas med -c-.

Ändrade vokaljud
Svenskan haar jämföört med utalet ii flertaalet länder förhuutit oq föräändrat vokaljuden. Våårt -u- boorde utalas som -o- om man ska följa internaconelt mönster oq den stavnizen rekomenderas. Bokstaaven -e- otalas ofta som -ä- oq böör staavas däräftär. Dätsama gäler -o- som otalas som -å-.

Dän onika sväänska våkaalen a mäd öpät otal (såm ii Aakalla åq aav til äxämpel.) böör för sääkerhets skol staavas määd ã.

Än stããvnizsräfårm föör at stärka dät svänska språåket
Svänskan äär ät liität språåkåmrådä. Dät äär än viktig poliitisk opjift at je dä bästa föörotsätnizarna föör ät leevandä språåk. Svänska akademiins ständige säkräterarä Håras Äzdãl hããr åfta pååtãlãt viktän ããv än aktiv språåkpolitiik.

Fåålkpartiät hããr tiidigarä gåt ii brähän föör språåkpolitiikän jenåm sådana förslããg såm språåktäst föör medbårjarskãp älär Sesiilia Viikströöms förslããg äm inföörande aav än literatoorkããnon. Däna stavnizsräfårm fåår sees såm dät tredje åq aavslootande steegät.

Ståqhålm dän 5 åktober 2007
Gonar Andreen (fp)