Nekromanti Citat

[Sodivra]

Angående citat som "spränger gränserna"..

Jag tror att det är mest en fråga om hur man väljer att se på produkten. Krilles gränsöverskridande citat i Västmark ger mig intrycket av "Berättelse" snarare än "Värld", att han visar sitt berättelserum, (En term jag hittade på för att förenkla diskussionen från min sida) sin bild och känsla av berättelser som en fin helhet snarare än en bild av Västmark.

Det känns lite fantasifullt och obegränsat tycker jag. Yeah, kom igen nu, nu ger vi oss ut på ett ändlöst äventyrande..
Det hjälper nog Västmarks sago-stämpel lite. Själv hade jag nog sparat "malplacerade" citat till en riktigt fantasifull produktion, som handlar om just sådant - Obegränsad, fantasifull saga, typ. Förlåt om jag är flummig.
Annars sticker dom nog lite i ögonen på de som inte delar Krilles referensram. Mig till exempel. Nå, nu är ju sådan här obegränsad berättelsekänsla precis min grej, så för mig funkar det rätt bra. Något som var rätt stämningsdödande var dock ett citat av Alanis Morisette i Zhoriaboken. (Zhoria är fantasy, citatet var "Its like ten thousands knives when all you need is a spoon" (vet inte om det är korrekt citerat) på utrustningssidan. )

 

[Krille]

Understanding is a three-edged sword

"Det här säger jag förstås utan att ha en aning om vilket citat det är."

Citaten är:

"A Vorlon once said: understanding is a three-edged sword. Your side, their side, and the truth!"
- John Sheridan, "Babylon 5"
(kapitlet om kampanjbakgrunden i Västmark)

"You know, I used to think it was awful that life was so unfair. Then I thought, wouldn't it be much worse if life were fair, and all the terrible things that happen to us come because we actually deserve them? So, now I take great comfort in the general hostility and unfairness of the universe."
- Marcus Cole, "Babylon 5"
(kapitlet om regelgrunden)

 

[Nightowl]

Skilj på allvarligt och seriöst

Man kan vara ytterst seriös om något men inte ändå ta det på allvar. Jag läste Harpo Marx' självbiografi häromsistens. En stor del av hans jobb gick ut på att spela apa och få folk att skratta, och det gick knappast om han själv var gravallvarlig - men det är fan så svårt att vara en bra clown om man inte tar det seriöst. Då tappar man greppet.

Och om till och med en clown kan vara seriös, så kan man vara seriös i mer, uh, allvarliga sammanhang också utan att för den skull vara gravallvarlig.

Erik

 

[Krille]

Re: "Berättelserum", oj jag kan också hitta på termer.

"För att de som läser Västmark kanske inte sett Babylon 5."

Vem bryr sig? De har kanske inte ("förmodligen inte", om jag känner dagens skräpkulturkonsumerande ungdom rätt - handen upp, alla som faktiskt läst MacBeth!) läst Shakespeare eller Howard Pyle heller, trots att de källorna är bra mycket mer i linje med miljön i Västmark.

"Vems bild av verket är den sanna? Upphovsmannen eller betraktaren?"

Ummm. Detta kontrar vi med det översta B5-citatet här.

Jag kan naturligtvis inte hävda att min bild är den sanna. Däremot kan jag definitivt hävda att betraktarens bild inte heller är den sanna. Oavsett vilken sida man tillhör så är bilden inkomplett. Den blir inte komplett om man tittar på den andra sidan (för det krävs Sanningen), men den blir i alla fall mindre fel.

Men om nu folk inte vill se Babylon 5 så är det väl egentligen inte mitt problem, precis på samma sätt som att det inte är mitt problem om de inte har läst Shakespeare. Själv anser jag dock att Babylon 5 är en så stor inspirationskälla bakom Västmark så att jag anser att dess plats som citatkälla är snudd på självklar.

 

[entomophobiac]

Do as you please

Ska de vara på originalspråk (om man tror att läsaren klarar av att läsa det) eller ska man översätta allt till svenska (eller det språk man nu skriver på).

Översätt till det språk du skriver på. Originalspråket är givetvis att föredra, men det är inte vackert att blanda språk heller. Så om ett citat är på ett annat språk än resten av texten - översätt den!

Är det viktigt att de passar spelets genre? Är det distraherande med ett citat från Kapten Kirk i ett fantasyrollspel eller ett från Gandalf i ett sf-rollspel?

Det här är i och för sig ganska lätt att komma runt, eftersom du helt enkelt låter bli att skriva karaktärens namn under det hela och istället skriva författarens namn, oavsett om det är en manusförfattare eller roman-dito. Du kan givetvis välja att skriva en skådespelares namn om det handlar om en filmkaraktär, men antagligen blir det aningen konstigt i sammanhanget.

Hur exakt bör man referera till den källa man citerar från? Jag tycker till exempel att det är kul att behandla citat från litterära karaktärer som om de vore riktiga människor och först i en lista någon annanstans i spelet berätta var citatet egentligen kommer från.

Jag skriver bara namnet på författaren. Sedan struntar jag i sådana saker som källa och dylikt, bara namnet på skaparen finns med så är jag personligen nöjd.

Typ;

"An ethical society is one which matches human rights with responsibilities."
-Lee Kuan Yew

(Eftersom jag skriver mina alster på engelska är detta inte fel, heller... men nu är detta mest en undanflykt för att slippa översätta det i forumet.)

Om någon sedan bryr sig om den exakta boken, intervjun eller dylikt som citatet kommer från... tja, då får de leta själva. Rollspel har inget behov av att vara korrekta ur uppsatssynvinkel eftersom det inte är någon som kommer kontrollera dina källor och undersöka om du har "rätt" eller "fel" i det du påstår. Det är nämligen påhittat material till att börja med.

 

[Nightowl]

Är det ett privat slagsmål, eller kan alla delta?

Citatet från seriealbumet Odens vad i Valhall-serien.

För att de som läser Västmark kanske inte sett Babylon 5.

Ursäkta om jag lägger mig i, men just de exempel Krille ger är ju käcka oneliners som innehåller någon sorts vist omdöme. Då spelar det väl ingen bandy om man känner igen källan eller inte? Åtminstone den första kunde väl i teorin utsagts av någon Västmarkare (den andra är väl lite väl postmodern)?

Erik

 

[entomophobiac]

Underskrift (OT)

Över huvud taget, folk tar saker och ting på alldeles för stort allvar rent generellt. Inklusive sig själva, sina rollspel och rollspelens citat.

Jag signerar genast namninsamlingen... det här har du alldeles rätt i. Samtidigt är det svår att inte ta en hobby på allvar som kanske totalt genomsyrat en persons liv under flera år, och det finns dessutom flera sätt att ta det på allvar på.

Om man faktiskt kan bli skrämd av att spela skräckrollspel så bevisar det till exempel rollspelens nivå - att de faktiskt kan frammana känslor av olika slag. Annat än "faen vicken cool skadebonus".

 

[Nightowl]

Annars sticker dom nog lite i ögonen på de som inte delar Krilles referensram. Mig till exempel.

Jag tror inte man behöver ha Krilles B5-fanatism (troberg, hur stor Odious Personal Habit borde det vara i GURPS?) för att möjligtvis tycka att sentenser av typen 'Truth is a three-edged sword' är balla. Jag tycker att B5 är marginellt mer intressant än att se färg torka (händer med mig och alla långkörare på TV, sorry Krille) och jag tyckte det var fyndigt.

I första editionen av Mage, avsnitte om 'nephandi', illaka magiker som har med demoner att göra, fanns ett citat från Darkwing Duck:
Won't you be my friend, Mr Faceless Creature of Evil? (med anvisningen 'Freddy Ferret to Sir Real)
Det tycker jag i alla fall var ganska komiskt, men även om komik kanske inte direkt passar på banes och wyrmspawn och tockna Cthulhu-kopior kändes det inte fel i alla fall.
Nephandi ÄR folk som i princip blir polare med ansiktslösa ondskans monster...

Erik

 

[Nightowl]

Citat ur sammanhang

Mutant 2 hade följande höjdare:

Den rene ariern kommer att överleva alla krig.
Adolf Hitler, tysk ledare

Den stod i början av mutationskapitlet - det finns ju knappt några 'rena människor', än mindre några 'rena arier' kvar i Mutant's värld...

Erik

 

[Krille]

Re: Underskrift (OT)

"Samtidigt är det svår att inte ta en hobby på allvar som kanske totalt genomsyrat en persons liv under flera år, och det finns dessutom flera sätt att ta det på allvar på. Om man faktiskt kan bli skrämd av att spela skräckrollspel så bevisar det till exempel rollspelens nivå - att de faktiskt kan frammana känslor av olika slag."

Intressant iakttagelse: enligt min erfarenhet så är det oftast de som huvudsakligen sysslar med att bli skrämda av att spela skräckrollspel, som tar mest illa upp när man driver med dem. Se bara på alla som skriker i högan sky på skräckforumet när jag kallar deras disciplines för superkrafter.

 

[Rising]

Kärlekstunneln

"Med allt detta i bakgrunden, kan du nu på något sätt motivera varför Västmark inte skulle innehålla citat från Babylon 5?"

Ja, dels genom att läsarna kan ha en annan bild av Babylon 5 än du (men det argumentet är lätt att avfärda), men kanske framförallt för att jag tror att det finns elegantare sätt att blinka till och gratulera dina inspirationskällor.

Jag förstår att du älskar Babylon 5 och på något sätt vill leda ditt elljusspår genom Babylon 5-land fram till Västmark, så att läsarna får följa dina inspirationskällor hela vägen från projektets ursprung på väg mot ditt färdiga verk. Grejen är bara att de saker du nyss tagit upp inte är något som jag tycker framförs i citaten med det treeggade svärdet osv.

Jag tycker det känns lite som kärlekstunneln på Gröna Lund.

Alltså, för er som inte åkt kärlekstunneln så kan jag säga att det är rena rama knarktunneln. Runt väggarna står det skitstora skulpturer som föreställer svampar och solrosor och sån skit, och så åker man fram på ett spår genom en massa små konstiga ställen som tomteverkstäder och trollgläntor och liknande, och överallt är det sådana där skitäckliga mekaniska djur som rör sig på det där hysteriskt spastiska psycho-sättet som bara korroderad lågbudgetmekano med brun plyschklädsel kan göra när den försöker emulera rörelsemönstret hos en applåderande ekorre.

Alltså, jag kan på något sätt förstå att man tänkt att det skulle vara jätteromantiskt och häpnande att få guppa fram i en båt och titta på blinkande ljus och fantastiska föreställningar med olika små tomtar och andra mekanurgiska underverk, och om vi hade levt i en viktoriansk tidsålder och om alla dessa små manicker hade varit små utsökt detaljerade hantverk, då hade det säkert blivit så också, men alltså, i praktiken så är kärlekstunneln ett enda stort, blött trolldegsfiasko. De människor som tycker att en tur i kärlekstunneln är romantisk, de är förmodligen sådana som bor i lustiga huset på vintern.

Så tycker jag det känns med Babylon 5-citat i Västmark. Jag visste förvisso inte att det hade varit en viktig inspirationskälla till just Västmark, men jag vet att du gillar Babylon 5. Så, jag ser applåderande mekaniska ekorrar i tomteverkstaden, och jag kan ana ambitionerna bakom spektaklet, men faktum kvarstår att det inte är ett dugg romantiskt.

Det är rörande att du velat hedra Babylon 5 genom att på något sätt vinka till det, det är sympatiskt och det är en jättevacker gest. Om jag hade varit B5:s upphovsman så hade jag sett det som ett av de finaste erkännanden man överhuvudtaget kan få, men även om tanken är fin så tycker jag att genomförandet faktiskt känns lite framjäktat. Du skulle ha kunnat blinka till B5 i själva rollspelet utan att vifta med det framför våra ansikten. Det skulle ha kunnat skett väldigt elegant och obemärkt för dem som inte tänkt till ordentligt. Det skulle kunna ha skett som en sofistikerad liten hälsning åt de insatta, och få läsarna att, när de sedan tittar på några B5-repriser, utbrista "ahaa! Det var det hääär Krille menade!!!" Det skulle ha kunnat vara så snyggt, så snyggt.

Men liksom, sitter jag i en vagn med en flicka i kärlekstunneln och får se en spastiskt applåderande ekorre, då störs mina hångelplaner. Stämningen funkar inte för mig, oavsett vad ambitionerna från början kan ha varit.

/Rising

 

[Krille]

...tack gode Gud att jag inte bor i Stockholm!

Rubriken får väl säga ungefär allt som jag skulle kunna säga om Gröna Lunds kärlekstunnel. Med tanke på hur du beskriver det så är jag jefligt glad att jag växte upp utanför Göteborg och bor i Skövde.

Det sagt så har du mer rätt med hyllningen till JMS än med kärlekstunneln eller elljusspåret. Men du pekar också på en typisk Risingsk självmotsägelse. Du får nämligen mitt "genrebrott" att framstå som en dålig sak, trots att du har tillbringat mängder med poster här, på rollspelsforumet och skräckspelsforumet, för att förklara hur uselt det är med genrer. I så fall är B5-citatet i högsta grad motiverat - världen mår bra mycket bättre om folk vågade gå över genregränserna.

När det gäller en så okonventionell miljö som Västmarks så är genrekonventionsfrånsteg än mer viktigt, enligt min ringa åsikt. Så för att dra till med ännu en B5-referens, den här gången från skaparen JMS: ibland behöver man smyga upp bakom publiken och sopa till så hårt man orkar med en kofot.

Grymt och osofistikerat, precis som en mekanisk ekorre, men förgjordat effektivt. Vilket om inte annat den här debatten bevisar.

Se det som mitt sätt att ropa "nej, korkade tonårsbimbo, du ska inte hångla! Sånt gör man i alla andra kärlekstunnlar!"

 

[Rising]

Re: ...tack gode Gud att jag inte bor i Stockholm!

"du pekar också på en typisk Risingsk självmotsägelse. Du får nämligen mitt "genrebrott" att framstå som en dålig sak, trots att du har tillbringat mängder med poster här, på rollspelsforumet och skräckspelsforumet, för att förklara hur uselt det är med genrer. I så fall är B5-citatet i högsta grad motiverat - världen mår bra mycket bättre om folk vågade gå över genregränserna."

Men... världen har ju inga B5-varelser, det är ju bara du som jiddrar om B5 i reglerna. Det märks ju inte när man väl spelar spelet. Då har man ju inte ändrat spelets eventuella genre, lika lite som om man använder en DoD-spelledarskärm till Mutant.

Western skulle inte bli mindre "Western" om man satte en bild på Stålmannen på framsidan, däremot skulle jag tappa en del känsla.

Men... det här var ju bara mina åsikter. De flesta verkar resonera på andra sätt, och eftersom det inte är något stort problem så gör jag ogärna någon stor sak av det. Jag kan sympatisera med hur du verkar ha resonerat, och att vara sympatisk väger upp en hel del i min bok.

Så... no biggie.

/Rising
blev sugen på att åka kärlekstunneln nu, bara för det.

 

[Krille]

Men Arne då?

"Men... världen har ju inga B5-varelser, det är ju bara du som jiddrar om B5 i reglerna. Det märks ju inte när man väl spelar spelet."

Ummm... en av tjejerna som var med i Englandskampanjen som används för att exemplifiera artikeln om episka kampanjer sade att "det här är ju som Babylon 5 på medeltiden". Efter lite förklaring så konstaterade hon att det var samma episka kvaliteter, samma känsla för uppbyggnad och kontinuitet i kampanjen etc.

Så utan att ha läst B5-citaten, utan enbart genom att spela en kampanj "enligt Västmark-receptet", så kände hon vibbarna av Babylon 5. Västmark stack ut från "vanliga" rollspel på samma sätt som Babylon 5 stack ut från "vanliga" TV-serier. Jag vill inte säga att jag är absolut först med kampanjer enligt det konceptet i rollspel, men däremot hävdar jag att det är såpass ovanligt med sådant i rollspel att det sticker ut från mängden. Att slänga in random fantasypassande citat skulle kännas kontraproduktivt, helt enkelt.

För övrigt är citaten det enda stället som jag jiddrar om B5 i Västmark. I övrigt jiddrar jag mest som B5, inte om.

Dessutom är det mycket intressant att det gnälls mer om B5-citaten i Västmark än om citaten från Gettysburg, Terry Jones, Arne Anka och Megatokyo i samma rollspel.

 

[Lindenius]

Re: Men Arne då?

Dessutom är det mycket intressant att det gnälls mer om B5-citaten i Västmark än om citaten från Gettysburg, Terry Jones, Arne Anka och Megatokyo i samma rollspel.

Det är för att B5 är på låtsas och de andra är på riktigt.

//Erik - ser skillnad

 

[Sodivra]

Re: "Berättelserum", oj jag kan också hitta på termer.

Vem bryr sig?

Om du inte bryr dig, fråga inte då.

Jag själv tycker inte att det är inkorrekt att citera Babylon 5, jag försöker inte starta ett slagsmål, privat eller offentligt, och jag hävdar inte att betraktaren har den sanna bilden av ett verk.

Det här är en motivation till varför man skulle låta bli att citera Babylon 5 i en medeltidsmodul. Ifall man inte sett Babylon 5 så kan det kännas störande att bryta miljön för lite scifi- (eller space opera, eller whatever) citering.

Jag tror att man genom att gränsöverskrida så här faktiskt uppnår en viss berättelsekänsla, ett visst berättelserum. Sedan är det upp till varje betraktare att avgöra om det är något trevligt. Lindenius verkar inte tycka det, jag tycker att det är helt okej.

Ifall man nu har sett Babylon 5 (och har någotsånär samma syn på det som Krille) så tror jag att man får en bättre insikt i detta berättelserum, Krilles berättelserum, och hela Västmark, spelet som kommer därifrån.

Men jo, generella termer hjälper säkert i att knyta ihop det.

 

[Sodivra]

Vänta lite nu..

Brukar inte du poängtera att skräck ska göra att man "tugga på naglarna tills det smakar armbåge" (det vill säga, blir nervös på riktigt) men att man i Vampire aldrig blir riktigt rädd?

 

[Sodivra]

Re: Men Arne då?

Ummm... en av tjejerna som var med i Englandskampanjen som används för att exemplifiera artikeln om episka kampanjer sade att "det här är ju som Babylon 5 på medeltiden". Efter lite förklaring så konstaterade hon att det var samma episka kvaliteter, samma känsla för uppbyggnad och kontinuitet i kampanjen etc.

Det är ju det här jag menar med berättelserum, även om min term är lite mer vag för att jag ska poängtera att det kan handla om känsla och fundemental perception (och bla bla) snarare än speciella stilar och dramatiska knep..

Dessutom är det mycket intressant att det gnälls mer om B5-citaten i Västmark än om citaten från Gettysburg, Terry Jones, Arne Anka och Megatokyo i samma rollspel.

B5 råkade ju bli exemplet, tydligen var det det enda som Rising kände till/det första han kom på.


/Arvidos, som har sagt emot Krille mycket i den här tråden. Jag undrar om det verkar som att jag argumenterar..?

 

[Gurgeh]

Något som var rätt stämningsdödande var dock ett citat av Alanis Morisette i Zhoriaboken. (Zhoria är fantasy, citatet var "Its like ten thousands knives when all you need is a spoon" (vet inte om det är korrekt citerat) på utrustningssidan. )

Jag bjuder på följande citat vad gäller utrustning i fantasyspel:

"Even the most grandiose mythic characters do have to worry about the latchets on sandals."
-Lestat ur "Memnoch, the Devil" av Anne Rice

/tobias

 

[avatarex]

Megatokyocitatet

"Ph34r my l33t n3kkid skillz!" (sida 57)

Hur bra passar det in i en skicklighetsbeskrivning till ett medeltidsrollspel?