Nekromanti Cliffhangers är inga cliffhangers

[magoo]

Är det bara jag som tycker att det aldrig är spännande när någon hänger från en klippkant över en avgrund? Snacka om gäspvarning! Den enda film jag har sett där den hängande karaktären faktiskt trillade ner är "Lejonkungen".

Den hängande personen sträcker sig efter sin kompis, når nästan, men ändå inte. Kompisen trevar efter handen och tar den till slut - men o! Fingrarna är svettiga/blodiga/smutsiga och halkar! Men till sist lyckas de nå varandra (med fingertopparna) och personen dras upp med ett kraftfullt ryck.

I verkligheten:

1. Magoo trillar utför ett stup. Hon försöker ta tag i klippkanten, men hennes 60 kilo i kombination med veka muskler gör att hon rasar ner i mörkret.

2a. Magoos kompis trillar utför ett stup. Hon får tag på hans hand men hans 80 kilo är för tunga att lyfta. Efter fem sekunder domnar Magoos arm och hon tappar sin kompis som rasar ner i mörkret.

2b. Samma, men kompisen drar med Magoo i fallet.

 

[Foggmock]

Det är ju just det som är spännande - vem blir den första man ser som faktiskt störtar ner efter en cliffhanger! Inte 'Oh nej kommer han klara sig' för det har man i regel räknat ut redan, då Hollywooddravlet gör sitt bästa för att man ska förstå vilka karaktärer som kommer medverka i ett eventuellt lyckligt slut.

 

[Johan K]

Mjaoo, ibland så är det väll ok....

Visst så kan jag ju hålla med dig om att det känns lite väl krystat med sådana scener.. Svaret känns ju kanska givet om vad som kommer att hända..
Men samtidigt så är jag LITE lätt förtjust i sådana scener ändå.. Varför vet jag inte, jag bara är det..

 

[Ymir]

Konceptutveckling

Tja...man kan ju alltid ge det en liten twist. I min pågående Eon-långkörare finns en tös, Inalea, som av invecklade orsaker inte tål att Pendragons rollperson rör henne. Och då menar jag det bokstavligt - hon 'stjäl' livsenergi genom huden vid beröring, och den i grunden knappt märkbara effekten blir kraftigare och kraftigare gentemot andra ju mer intim kroppskontakt hon haft med dem. I fallet med Pendragons rp Nicoz kontra Inalea finns två problem - dels har de båda tumlat runt rätt friskt (inte i sänghalmen, eftersom det inte fanns någon säng i närheten vid någondera tillfället, men, ja), och dels är det något egendomligt med Nicoz natur som gör att det blir hon, Inalea, som förlorar kraft istället för att ta den från honom. Det har gått så långt att Inalea kollapsar om Nicoz rör vid hennes hud i mer än ett ögonblick.

Ponera då att det är Inalea som ramlar nedför klippkanten, utan sina handskar, och att Nicoz får tag i hennes hand, där inga andra fästen finns att gripa. Bäddat för ett väldigt dramatiskt, och desperat, dilemma. Om han släpper henne dör hon kanske, men händer inte detsamma om han håller kvar?

Det kallar jag en cliffhanger. Jag bara måste använda den omsider. Visst är konceptet i grunden uttjatat, men som alltid går det att utveckla i oändlighet.

- Ymir, lite sömnig

 

[Troberg]

Jo, sådana cliffhangers är tråkiga. Cliffhangers i film/TV är oftast tråkiga (såvida det inte är ett säsongsavslut, då är det legitimt att döda av karaktärer vars skådespelare vill ha högre lön, så då blir det lite spännande (såvida man inte gör idiotgrejor som i skarven mellan säsong 1 & 2 på Starhunter eller 4 & 5 på EFC)).

I rollspel har man dock inte sådana krav på att det måste gå bra. Man kan alltså hålla förväntningarna uppe inför nästa spelsession genom att sluta när det är som mest spännande, inte när saker och ting lugnat ned sig.

Något i stil med:

"Ni springer från zombiehorden. Ni börjar bli trötta och vet inte hur länge ni kommer att orka. De blir inte trötta. På avstånd ser ni ett hus. Det liknar något slags bunker. Ni hinner nätt och jämt fram till det och dra igen dörren och låsa den. Det finns inga fönster och det är mörkt här. Ni kippar efter andan och drar en lättnadens suck. Plötsligt hör ni ett omänskligt vrål i mörkret, följt av ljudet av möbler som kastas åt sidan och krossas mot väggarna. Nu slutar vi för idag."

Då vet spelarna att de ligger risigt till, men inte hur illa det är. Det vet inte att de kommer att klara sig.

Naturligtvis har Steve Jackson redan tänkt på detta. Vill man få en utredning av begreppet cliffhanger och dess användning i rollspel, tillsammans medbakgrundsmaterial till rollspel i traditionell äventyrspulp-stil, så rekommenderas GURPS Cliffhangers starkt.

 

[Pom]

The Skurk Drop

Det finns ju ett specialfall av cliffhangers där hängaren alltid faller till sin död: skurkcliffhangern. Efter vild kamp på lämplig alptopp/frihetsgudinna/balkong hamnar skurken hängande i en hand, hjälten försöker dra upp honom, skurken ler lurigt och släpper taget.

 

[Azagthoth]

I Stallonerullen "Cliffhanger" så ramlar en god karaktär redan i början på filmen, trots att det är hjälten (dvs Stallone) som är personen som håller. Så helt unikt är det inte. Fast om det sker i början på en film kanske det inte räknas?