BTW, för många år sedan såg jag en teveintervju med Carrie Fisher om SW-filmerna. Hon berättade att Peter Cushing var en så genomsympatisk person off-stage att det var svårt för henne att frammana det rätta hatet och föraktet mot Moff Tarkin när hon gick in i studion.
Jag instämmer där. Det känns som om det nu blir mycket lättare att luta sig tillbaka och låta sig ryckas med sådär lagom av hisnande jakter, blixtrande masscener och den gamla kära musiken.Jag har lättare att acceptera dåligt skådespeleri när det handlar om animerade människor (nåja), så det här är i alla fall ett steg i rätt riktning jämfört med de senare filmerna.
Man får ju se det som en Star Wars för lite yngre personer. Och oss med barnsinnet kvar.