Nekromanti Cryptonomicon

[Balderk]

Jag har just läst färdigt detta mästerverk av Neal Stephenson. Jag har äntligen börjat intressera mig för lite annat än fantasy och jag har på senare tid bara läst bra sådana böcker (Enders Game och Cryptonomicon). Det här är en bok jag absolut inte ångrar att jag läst (trots längen på 1130 sidor) och det finns inget annat ord för den än mästerverk.

Det här är informationen man får: (Men vissa bitar av det här tar det ett tag innan man får veta... inget som förstör särskil mycket dock)...

With this extraordinary first volume in what promises to be an epoch-making masterpiece, Neal Stephenson hacks into the secret histories of nations and the private obsessions of men, decrypting with dazzling virtuosity the forces that shaped this century.

In 1942, Lawrence Pritchard Waterhouse - mathematical genius and young Captain in the U.S. Navy - is assigned to detachment 2702. It is an outfit so secret that only a handful of people know it exists, and some of those people have names like Churchill and Roosevelt. The mission of Watrehouse and Detatchment 2702-commanded by Marine Raider Bobby Shaftoe-is to keep the Nazis ignorant of the fact that Allied Intelligence has cracked the enemy's fabled Enigma code. It is a game, a cryptographic chess match between Waterhouse and his German counterpart, translated into action by the gung-ho Shaftoe and his forces.

Fast-forward to the present, where Waterhouse's crypto-hacker grandson, Randy, is attempting to create a "data haven" in Southeast Asia - a place where encrypted data can be stored and exchanged free of repression and scrutiny. As governments and multinationals attack the endeavor, Randy joins forces with Shaftoe's tough-as-nails grandaughter, Amy, to secretly salvage a sunken Nazi sumarine that holds the key to keeping the dream of a data haven afloat. But soon their scheme brings to light a massive conspiracy with its roots in Detachment 2702 linked to an unbreakable Nazi code called Arethusa. And it will represent the path to unimaginable riches and a future of personal and digital liberty...or to universal totalitarianism reborn.

A breathtaking tour de force, and Neal Stephenson's most accomplished and affecting work to date, CRYPTONOMICON is profound and prophetic, hypnotic and hyper-driven, as it leaps forward and back between World War II and the World Wide Web, hinting all the while at a dark day-after-tomorrow. It is a work of great art, thought, and creative daring; the product of a truly icon

Handlingen är skitgrym och Stephensons språk är väldigt bra. Jag blev faktiskt lite intresserad av kryptologi (eller vad det heter på svenska) när jag läste boken trots att jag inte visste ett skit innan och det är ett mycket bra betyg. Jag kunde inte hålla med mer om det sista stycket i citatet.

Nu ska jag fråga er lite rgranna också. Vad tycker ni andra som läst boken om den? Och vad tycker ni om hans andra böcker? Bättre eller sämre än Cryptonomicon? Förmodligen kommer jag behöva läsa dem inom kort. Den här boken är ju inte så SF:ig och Stephensom har själv sagt att den inte var lika mycket SF-betonad som hans andra romaner, är det bättre eller sämre tycker ni?

/Balderk, som inte smält boken riktigt än men som snart ska börja läsa Do Androids Dream of Electric Sheep

 

[Greymourn]

Läs W.S Burroughs... Greymourn skulle var sugen på att se hur ett Burroughs rollspel ser ut...

 

[Balderk]

Burrougs

Mjo, jag har en kompis som verkligen gillar hans böcker... Men jag är osäker. Hur som helst har jag redan en hel del böcker att läsa, men nån gång ska jag kanske ta mig tid att läsa nåt av honom. Tack för tipset.

/Balderk, som alltid har en tre fyra böcker minst på lager...

 

[Gurgeh]

Cryptonomicon är väldigt bra, men Snow Crash och Interface är bättre. Om bara Stephenson kunde skriva ett ordentligt slut vore han världens bästa författare.

/tobias

 

[Storuggla]

"Läs W.S Burroughs... Greymourn skulle var sugen på att se hur ett Burroughs rollspel ser ut..."

Talar vi om samma Burroughs nu? Naked Lunch och Queer? För i så fall så finns ju redan ett... som jag har i min bokhylla till och med.


Storuggla, diggar vadslagningskontoret på sjukhuset

 

[Troberg]

För i så fall så finns ju redan ett... som jag har i min bokhylla till och med.

Får man fråga vilket?

 

[Balderk]

Om bara Stephenson kunde skriva ett ordentligt slut vore han världens bästa författare.

Jo, slutet i cryptonomicon var inte så tillfredsställande och ändå läste jag på www.iblist.com en som hade recenserat Cryptonomicon som tyckte att Cryptonomicon hade ett riktigt slut, så jag bävar inför hur de andra slutar. Det här med vilken som är bäst verkar vara ett diskussionsämne, vissa verkar tycka att Cryptonomicon är det också. Men jag ska läsa de andra böckerna och sen får jag bilda mig min egen uppfattning. Sedan kommer ju Quicksilver i höst som tydligen handlar om Waterhouses och Shaftoes ännu äldre förfäder... Och det är ju lite roligt. Är ju början på en serie också, Baroque cycle.

/Balderk

 

[Greymourn]

Whaaaaaaaaaat!!!!!!

Du skämtar med mig...

 

[Gurgeh]

Slut

Jo, slutet i cryptonomicon var inte så tillfredsställande och ändå läste jag på www.iblist.com en som hade recenserat Cryptonomicon som tyckte att Cryptonomicon hade ett riktigt slut, så jag bävar inför hur de andra slutar.

Till hans försvar ska väl sägas att "Zodiak", "Interface" och "The Cobweb" har riktiga slut. Det är "Snow Crash", "Cryptonomicon" och "The Diamond Age" som känns lite avhuggna. De har visserligen någon form av slut, men det känns ändå som om de rinner ut i sanden, snarare än att de slutar på ett riktigt naturligt sätt.

/tobias

 

[Storuggla]

Nix, jag är seriös. [NT]

Frukt

 

[Storuggla]

"Får man fråga vilket?"

Kan du väl, det är väl ett fritt land tills nästa val.
W Burroughs-rollspelet är ju uppenbarligen "Bunnies and Burrows"

Okej, nu när ni hämtat er från den riktigt sunkiga ordvitsen, så kan jag informera att det är Over The Edge.


Storuggla, kunde inte motstå kaninskämtet

 

[Greymourn]

Du e förlåten...

om du svarar på tre frågor...

1. Hur pass mycket Burroughs är det över det hela... Är det delvis hämtade grejor ifrån hans böcker eller är det påminande rent stämningsmässigt?

2. Har du spelat det och i såfall, funkar det? Såg att det fått mycket bra betyg lite här och var...

3. Fick du tag på det i vårt söta lilla land?

 

[Storuggla]

Re: Du e förlåten...

"1. Hur pass mycket Burroughs är det över det hela... Är det delvis hämtade grejor ifrån hans böcker eller är det påminande rent stämningsmässigt?"

Stämningen. Inget snott från hans böcker, men hela upplägget känns Burroughsigt och författaren (Jonathan Tweet!) rekommenderar att man läser Den nakna lunchen för att begripa settingen...

"2. Har du spelat det och i såfall, funkar det?"

Jag har spelat det. Eller snarare, spellett det. Reglerna flyter smidigt, de är få och enkla. Inga tabeller.

"3. Fick du tag på det i vårt söta lilla land?"

Jepp, jag köpte det på Tradition för länge sedan. SFBok har haft det, de kan bergis ta in det igen.

Liten kul grunka: Jonathan Tweet skrev spelet i tron att ingen skulle ge ut det. Tji fick han.


Storuggla, igelkottsterror

 

[Greymourn]

Och jag som verkligen inte...

... ville köpa upp mig på ett sjuttioelfte spelsystem... nu måste jag ju...

 

[Balderk]

Re: Slut

. De har visserligen någon form av slut, men det känns ändå som om de rinner ut i sanden, snarare än att de slutar på ett riktigt naturligt sätt.

Jo, någon form av slut är det ju, men jag fattade det knappt när jag läste det. Men undrar liksom "Vad är det som händer?" och där tar det slut... Jag orkar inte gå in på det i detalj för jag vill inte spoila den för någon eller så, men det är väl det jag var besviken över med boken, men det är det enda. Men jag blev faktiskt rätt chockad när jag läste det här på ibvlist:

Unlike a lot of Neal Stephenson, it does have an ending! A real one!

/Balderk

 

[DAKRilla]

Fantasylitteratur [OT]

"Jag har äntligen börjat intressera mig för lite annat än fantasy och jag har på senare tid bara läst bra sådana böcker"

När jag gick i mellanstadiet hade jag knappt läst en enda bok. Så började jag läsa lite fantasy för det var ju bevisligen hur coolt som helst; man hade ju spelat fantasyrollspelet Drakar och Demoner. Efter att ha tvingat mig genom de första 40 sidorna av någon Eddingsbok, hela Bilbo och lite annat så lade jag ner mitt läsande ett tag. Jag drog slutsatsen att läsning inte var något för mig (ännu) eftersom inte ens fantasy, den bästa genren, var särskilt kul att läsa.

Sedan läste jag någon annan sorts bok något år senare. Och så ytterligare en, sedan fem till (ungefär så). Alla de böckerna var bra och motiverade till forsatt läsande. Jag upplevde alltså ungefär samma sak som jag cetarade dig (att allt icke-fantasy jag dittills läst var bra). Jag tänkte att jag kanske börjar intressera mig för läsande nu så jag grävde upp min Sagan om Ringen-trilogin jag köpt under min 'fantasyera' (men som jag inte lyckats tråka mig igenom) och gav den ett nytt försök. Denna gång lyckades jag, men det var en traumatisk upplevelse som tog över ett år (under det året läste jag flera andra icke-fantasyböcker). Efter det försökte jag förgäves att läsa några böcker av Robert Jordan, Hobb och några andra. Då drog jag konkulsionen att [mycket subjektiv åsikt] fantasy var skit [/mycket subjektiv åsikt] och jag har aldrig läst mer av styggelsen.

Nu kanske du faktiskt tycker om att läsa fantasy men jag uppmanar dig ändå till att fortsätta läsa annan litteratur. Verkligen.

 

[Balderk]

Re: Fantasylitteratur [OT]

Nu kanske du faktiskt tycker om att läsa fantasy men jag uppmanar dig ändå till att fortsätta läsa annan litteratur. Verkligen.

Jepp, jag tycker verkligen om fantasy. Problemet är att jag bara varit väldigt enkelspårig och därför BARA läst fantasy. Nu har jag äntligen börjat läsa lite annat också vilket är skönt eftersom sådan litteratur också (uppenbarligen ) är bra. Och visst kommer jag att fortsätta läsa icke-fantasy, fast nu blir det mycket SF ett tag framöver. Ska läsa Do Androids Dream of Electric Sheep? nu och sedan har jag även 2001 och Fundation i bokhyllan. Sedan väntar jag fortfarande på The Plotunium Blonde som Netfeed rekomenderade. Efter det blir det nog mer Neal Stephenson. Men vem vet, nån gång efter allt det där kanske jag väljer att läsa nått som varken är SF eller fantasy, du kanske kan rekomendera nått? Burrougs har jag ju redan fått rekomenderad, men nått mindre knarkaraktigt kanske?

Då drog jag konkulsionen att [mycket subjektiv åsikt] fantasy var skit [/mycket subjektiv åsikt] och jag har aldrig läst mer av styggelsen

Fantasy kanske inte är för alla. Men om jag vore du skulle jag försöka läsa A Song of Ice and Fire, olik det mesta inom fantasyn.

/Balderk

 

[Greymourn]

Re: Fantasylitteratur [OT]

Burrougs har jag ju redan fått rekomenderad, men nått mindre knarkaraktigt kanske

Naked Lunch kan väl iofs vara en aning "knarkig"... Men ex. Cities of the red night (med uppföljare) e ju på alla sätt och vis en mysig bok med inslag av allt från ockultism, maya-indianer, SF, och blir på det hela taget lite åt Neil Gaiman hållet, fast lite knarkigare... Å sen skall man ju dessutom klara av att "hjältarna" sätter på varandra snarare än prinsessan men...

Neil Gaiman gillar jag skarpt oxå, i synnerhet American Gods och den allmänt jättefantastiska Good Omens som han skrev med TP... Å för den delen tycker jag att Katherine Kerr fortfarande skriver bra böcker, även om jag tröttnat på Jordan, Eddings, Brooks och Tolkien...

 

[DAKRilla]

Re: Fantasylitteratur [OT]

"Men vem vet, nån gång efter allt det där kanske jag väljer att läsa nått som varken är SF eller fantasy, du kanske kan rekomendera nått?"

Det kan jag. Lite mer genrelösa och jordnära saker men ändå inte jordnära på samma gång. Exempelvis Hunter S. Thompsons psykadeliska knarktrippar i amerikanska storstäder (typ Fear and Loathing in Las Vegas och The Kentucky Derby Is Decadent and Depraved). Tidigare idag tippsade jag om Carlos Castanendas ehm... självbiografiska böcker om när han var lärling hos en Yaqui-indian, som även de innehåller en hel del droger. Ja, kort och gott råder jag dig till att prova lite annat än fantasy, sci-fi och annat som har motsvarigheter i rollspel, utan lite mer 'genrelösa' böcker. Verkligheten är så otroligt främmande och underlig (särskilt med droger, tydligen) så om man är beroende av fantasyns fantasi och sci-fins fiction kommer man faktiskt bli tillfredsställd av att läsa verklighetsbaserade böcker, som samtliga av ovanstående böckerna. De är häpnadsväckande nog, liksom.

(Underligt är att jag just idag nämnt både dessa författare tidigare. Sammanträffande)

"Fantasy kanske inte är för alla."

Rollspelsstandardfantasy klarar jag tydligen av även om jag inte prioriterar det särskilt högt.

"Men om jag vore du skulle jag försöka läsa A Song of Ice and Fire, olik det mesta inom fantasyn."

Ok. Helt ärlig var jag nog inte. När jag tänker efter har jag läst och åtminstone inte ogillat lite smygfantasy trots allt, bl.a. någon bok av Terry Pratchett, som var rätt underhållande just för att det driver med fantasy så extremt, och Drakens Ögon av Stephen King, som åtminstone är... smygfantasy. Den äkta standardfantasyn reserverar jag till rollspel, det är en sak som är säker.

 

[DAKRilla]

Skrivmaskinerna

"Naked Lunch kan väl iofs vara en aning "knarkig""

Ja, åtminstone filmen. Skrivmaskinerna! SKRIVMASKINERNA! Efter att ha sett filmen så har jag fått väldigt mycket motivation att läsa några av hans böcker.