Nej jag ska inte hacka på ditt spel, P.eLL.e. Jag tycker ju ditt örtmästarbygge är awesome, medan jag inte riktigt har fastnat för ? hittills.
Är nyfiken på att se hur du tycker ? funkar när du testat det lite och hur du tycker CD funkar när du testat det.
Spontana tankar om ? och CD:
- Att man har två stats leder till två separata banor/arcs – kan bli intressant att se hur dom vävs ihop, eller kan bli cake on cake.
- Mycket är implicit i ? som spelaren förväntas ha lärt sig via tradspel, ex vis konsceptet “ta skada”.
- Finns triggers att hålla reda på såsom att ta tre skada på en gång.
- Finns lite oklarheter såsom vems +värde jag ska lägga till på slaget slår om jag blir skadad – mitt eget eller motståndets (tolkar det som motståndets)
- Finns två referens-tabeller att hålla framför mig när jag spelar. CD har ju 1-3 / 4 / 5 / 6 att minnas så det är inte helt oskyldigt det heller
- Om man ser Di Gamla Gudarna så kommer man dö/bli galen direkt. Känns därför lite omständigt att göra ett slag för det.
- Plus spelarna går ju lite minste om själva Big Revealen: “ni kommer in i rummet och dör direkt. Det var nåt hemskt där bläckfiskmun och flugvingar och så sjöng dom In The Highways sången”
- Har lite mer tradarv än CD: knyta tre specialiteter, välja utrustning etc
- Har också ett lite segt success-räkningssystem. Först trodde jag man skulle lägga ihop tärningarna. Men det är 6+ × Xd8 som gäller och så står det bara vagt “ju fler lyckade desto bättre utgång” utan riktlinjer
- Sen att istället för att behöva fler-färre success så ändras tröskeln. Har du räknat probs? En tärning: svårt: 25%, lätt, 50%, normalt 37%; fast har två tärningar blir det istället 60% för normalt, (tre tärningar normalt 75%).
- Spelet har lite Informed Attribute kring sig själv när det beskriver strider med mythosvarelser som mycket dödliga. I CD är ju regeln att man dör ist för att slåss, i Kutulu är själva mekaniken så pass dödlig.
- Det finns också mycket vaghet i crunchen såsom hur mycket man läker per natt, hur man blir skadad etc.
- Jag ska inte orda så mkt om d6 v d8. Det är alltid cool med lite special dice; men det är en trade-off mot tillgänglighet + välbekanta probs.
- CD har den här inneboende dragkampen, rent mekaniskt. Liknar Dread på så sätt. Din Insight tickar upp och du är alltid på vippen att den ska göra det igen. Det blir lite push-your-luck på så sätt.
- ? är mer av ett “Tradspel på ett indexkort”, tänk Sherpa eller RISUS, medan CD har traddinslag men är ffa ett story game med inbyggd, spelmekaniskt skapad tension
- CD har som sagt det här att failure är en variabel som gruppen kan slå av eller på
- ? har för den delen ingen failure – vi får väl anta att allt RP företar sig kommer lyckas – utan mer en “drabbningsmekanik”. Man öppnar Unaussprechlige Kulten–boken och blir blastad av mythos.
- ? har en massa subjektiva inputs till sina mekaniker. Skriver mer om det längre ner:
Nu låter det som jag tycker traddspel i sig är dåliga men det gör jag inte.
Men om man jämför dom olika Yog-Sothothery–spel som finns. Kutulu, av Krank, är väl det närmaste till ?:
- har traddrötter (men är otroligt innovativt inom dom)
- autosuccess på investigation
- dice pool-baserat
Så tycker jag Kutulu känns tydligare, konsekventare, lättare att hantera osv.
Jag har CthulhuPunk, Trail of Cthulhu, Kutulu, Cthulhu Dark, ?, Silent Legions (jag har inte vanilla CoC men har läst det flera gånger – Lovecraftesque har jag kikat på kort men verkar inte riktigt vara vad jag är ute efter).
Samt alla generic spel som går att använda till Lovecraft-inspirerade spel. Vissa med Cthulhu-supplement, andra som man får hacka själv. Fudge, Fate, Savage Worlds, Hillfolk, Fiasco, d20 mfl.
Säger inte att ? inte har potential att hitta sin nisch bland alla dessa men jag är nyfiken på vad designfokuset är.
Ex vis är det något av spelen du tycker är nästan bra men vill lägga till något i / ta bort något ur? “Jag gillar Trail of Cthulhu men vill ta bort det här med metaresurser”, eller “Jag gillar Cthulhu Dark men vill kunna köra Madness Dossier med det så jag vill lägga till en Awakening Dice som är gemensam för bordet som ska hållas nere annars vaknar Annunaki” osv.
Ska försöka förklara på ett annat sätt.
Häromdan hasplade jag ur mig ordet “konsekvensmotor” för den delen av spelet som avgör om rollpersonerna lyckas eller misslyckas med det dom föresigtar. I ? är konsekvensmotorn en renodlad “drabbningsmotor”, men “inputen” till den är inte klar.
Subjektiva inputs till ?:s “drabbningsmotor”
- Exakt vilket +värde har en viss företelse
- Hur ofta blir man anfallen i en strid
- Hur blir man skadad
- Hur mycket läker man
- Vilken tröskel behövs för lyckat slag
- Vilken typ av vapen används i striden
- Hur många lyckade slag behövs
- Hur ofta blir man öht drabbad dvs hur ofta ska drabbningsmotorn engageras
Allt detta lämnas upp till Keeper att bestämma efter eget huvud. Otillfredsställande tycker jag. Men är nyfiken på att höra folks erfarenheter med ?.
CD:s konsekvensmotor är inte en drabbningsmotor utan mer en lyckad/misslyckad–motor med en udd – att sexan kan slås. Den har
en input. Ska det slås en failuretärning eller inte? Och det är något som vem som helst runt bordet kan välja att slänga in om dom upplever misslyckande som något som ska kunna hända i den situationen. Och CD har också bara en stat. Insight. Om du har blivit av med armen kan du ändå halta fram i jakten på mer Insight — tills du får för mycket och måste vända skutan.
Ser du nu varför jag tycker ? vid första genomläsningen känns komplicerat? Kanske skulle farhågorna skingras om jag testade det lite.
Hoppsan, nu läser jag om ditt inlägg och ser att d8-mekaniken även ska användas för att lyckas med saker och ting. Ännu en trad-förutsättning som jag hade missat (som inte spelar så mkt färdighetsslags-spel).
