Telephalsion
Swordsman
- Joined
- 13 Jun 2009
- Messages
- 681
Efter att ha läst ett gammalt inlägg om hur man med fördel kan äta alv har jag börjat plottra lite med ett litet projekt. En ingame bok skriven av en smått galen glutharian med syfte att lära folk om sann matglädje. Kommentarer och feedback uppsattas!
Culinaria Mundana
Volym I
Grunderna - Smaker
Goda hälsningar kära livsnjutare.
Som ägare av denna bok står en väg framför er, en väg fylld av kulinariska äventyr, smakmässiga under och välsmakande mysterier. Matlagningens konst är vida spridd och varje land på vår värld har sina egna traditioner. Från Muhads kryddiga grytor till Thalamurs välsmakande brödrullar, de tänkande folkslagen har sannerligen fått födan att bli en fröjd. Du som vandrar den matglada vägen och njuter av maten är en gourmand, en som njuter av det goda. Med träning kan gourmanden även lära sig att bli en gourmet, en som skapar det goda. Det är min förhoppning att med denna bokserie öppna ögonen för den matglade och visa vägen genom gourmand till gourmet.
Trots att matglädjen delas av alla tänkande folk är det långt ifrån att alla folk äter samma saker eller ens uppskattar den. Den beska kvasr ölen från dvärgarna är föga uppskattad på de thalaskiska ädlingarnas bord och ashariska bönder skulle troligen inte till fullo uppskatta den meloriska svanleverpastejen trots den hängivelse som ingår i dess tillredning.
Som gourmand, som matglad, måste man lära sig att uppskatta all mat, att se bortom det enkla, att se maten som någonting mer. Målet är att lära sig känna smakerna i sin renaste form, och sedan lära sig hur dessa smaker bäst kombineras. Med övning kan gourmanden lära sig att plocka fram de rena smakerna ur råvaror, och blanda dem till ett särskilt mål, detta är att vägen för den som vill bli en gourmet, en som inte bara njuter av maten, utan också skapar den, till fröjd för många.
Vi börjar med att utreda vilka breda kategorier av smaker som vi kan finna i vår världs alla kök. Utan att gå in för djupt kan vi finna följande fem grundsmaker: Sötma, Syra, Sälta och Beska.
Dessa fem smaker är allmänt accepterade, men förutom dessa så behöver gourmanen följande smaker för att verkligt kunna bedöma och uppskatta en måltid: Mustighet, som i köttgrytor och buljong.
Örtighet, som den i sallader och örtsmör.
Kryddhetta, som av den Meloriska pepparfrukten. Kryddkyla, som av den Sunariska Myntan. Domnande, som av Eumisk peppar.
Strävhet, som av det mörka Théet från Lalasta.
Metallisk, som den i Damarisk blodkorv.
Dessa utökade smaker återfinns, om kanske inte samtliga, i många av de finsmakande köken runtom i Mundana.
För att börja vägen som gourmand, och vidare till gourmet måste man först smaka sig till dessa grundsmaker, lära sig finna dem och namnge dem. Att smaka de subtila smakerna även när de maskeras av starkare smaker.
Förutom grundsmakerna så har var maträtt sin egen smak, och även om både Basilika och Timjan har en inneboende örtig smak så skiljer sig både markant från varandra. Och likaså har både en lammgryta och en nötgryta en tydlig mustig smak, men lamm har en tydlig smak av lamm, och nöt har likaså en säregen smakupplevelse. Viltsmak är också en variation av köttets mustighet, och vissa matglada menar att viltsmaken kommer av en kombination av köttets inneboende mustighet i kombinationen med en viss örtighet. Viltets vana av att äta örter avspelas alltså i själva viltet. Detta faktum, att bruksdjur tar smak av sin egen föda är till stor vikt för gourmanden, ty ett tamt djur kan variera mycket i smak beroende på hur det utfodras, på samma sätt kan binas honung ta smak av de blomster som skördas på sin nektar, och vissa biodlare gör stora ansträngningar för att deras bin endast skall skörda vissa specifika blomster.
Många matglada kan lätt associera en råvaras smak till en grundsmak. Exempelvis känner många smaken av syra när de äter citroner. Faktum är att många förväntar sig syran! Citronens inneboende smak kan dock skiljas från citronens syra, som i fallet med den Jargiska citronmarmeladen, som är sötad till den grad att inget spår av syra finns men smaken av citron kvarstår.
Även dofter spelar en viktig roll i smakupplevelsen. De flesta av grundsmakerna kan kännas även via doft, även om inte alla kan doftas. Värt att nämna är att vissa smakupplevelser är unika för doften, såsom blommigheten i Misslornas speciella brygd, vilken kommer av humlen, som också ger den tydlig beskan. När doften är vällustig betecknas den som arom, och när den är olustig betecknas den odör.
Med dessa grundläggande kunskaper om smaker hoppas jag kunna ge dig, käre läsare, en fot in på gourmanden och gourmetens väg. Det är dock sant att vägar är bäst om de vandras, och jag önskar att du som läsare fått smak för smaker, och inleder ditt sökande på nya smakupplevelser. En resa runt världens hamnstäder kan vara en snabb väg att bredda sitt smakförråd. För att smaka något är det bästa sättet att känna till smaken, ty inga ord kan i sanning beskriva en smak i dess fulla djup och komplexitet. När jag säger att myntan är sval och örtig så förklarar det bara en del av myntans smak. Så jag uppmanar er, gå ut i världen och ät av det som bjuds!
I nästa del av denna serie kommer jag att i korthet gå igenom olika tillredningsmetoder.
Smaklig måltid önskar jag, Porcius Polycarpus
Culinaria Mundana
Volym I
Grunderna - Smaker
Goda hälsningar kära livsnjutare.
Som ägare av denna bok står en väg framför er, en väg fylld av kulinariska äventyr, smakmässiga under och välsmakande mysterier. Matlagningens konst är vida spridd och varje land på vår värld har sina egna traditioner. Från Muhads kryddiga grytor till Thalamurs välsmakande brödrullar, de tänkande folkslagen har sannerligen fått födan att bli en fröjd. Du som vandrar den matglada vägen och njuter av maten är en gourmand, en som njuter av det goda. Med träning kan gourmanden även lära sig att bli en gourmet, en som skapar det goda. Det är min förhoppning att med denna bokserie öppna ögonen för den matglade och visa vägen genom gourmand till gourmet.
Trots att matglädjen delas av alla tänkande folk är det långt ifrån att alla folk äter samma saker eller ens uppskattar den. Den beska kvasr ölen från dvärgarna är föga uppskattad på de thalaskiska ädlingarnas bord och ashariska bönder skulle troligen inte till fullo uppskatta den meloriska svanleverpastejen trots den hängivelse som ingår i dess tillredning.
Som gourmand, som matglad, måste man lära sig att uppskatta all mat, att se bortom det enkla, att se maten som någonting mer. Målet är att lära sig känna smakerna i sin renaste form, och sedan lära sig hur dessa smaker bäst kombineras. Med övning kan gourmanden lära sig att plocka fram de rena smakerna ur råvaror, och blanda dem till ett särskilt mål, detta är att vägen för den som vill bli en gourmet, en som inte bara njuter av maten, utan också skapar den, till fröjd för många.
Vi börjar med att utreda vilka breda kategorier av smaker som vi kan finna i vår världs alla kök. Utan att gå in för djupt kan vi finna följande fem grundsmaker: Sötma, Syra, Sälta och Beska.
Dessa fem smaker är allmänt accepterade, men förutom dessa så behöver gourmanen följande smaker för att verkligt kunna bedöma och uppskatta en måltid: Mustighet, som i köttgrytor och buljong.
Örtighet, som den i sallader och örtsmör.
Kryddhetta, som av den Meloriska pepparfrukten. Kryddkyla, som av den Sunariska Myntan. Domnande, som av Eumisk peppar.
Strävhet, som av det mörka Théet från Lalasta.
Metallisk, som den i Damarisk blodkorv.
Dessa utökade smaker återfinns, om kanske inte samtliga, i många av de finsmakande köken runtom i Mundana.
För att börja vägen som gourmand, och vidare till gourmet måste man först smaka sig till dessa grundsmaker, lära sig finna dem och namnge dem. Att smaka de subtila smakerna även när de maskeras av starkare smaker.
Förutom grundsmakerna så har var maträtt sin egen smak, och även om både Basilika och Timjan har en inneboende örtig smak så skiljer sig både markant från varandra. Och likaså har både en lammgryta och en nötgryta en tydlig mustig smak, men lamm har en tydlig smak av lamm, och nöt har likaså en säregen smakupplevelse. Viltsmak är också en variation av köttets mustighet, och vissa matglada menar att viltsmaken kommer av en kombination av köttets inneboende mustighet i kombinationen med en viss örtighet. Viltets vana av att äta örter avspelas alltså i själva viltet. Detta faktum, att bruksdjur tar smak av sin egen föda är till stor vikt för gourmanden, ty ett tamt djur kan variera mycket i smak beroende på hur det utfodras, på samma sätt kan binas honung ta smak av de blomster som skördas på sin nektar, och vissa biodlare gör stora ansträngningar för att deras bin endast skall skörda vissa specifika blomster.
Många matglada kan lätt associera en råvaras smak till en grundsmak. Exempelvis känner många smaken av syra när de äter citroner. Faktum är att många förväntar sig syran! Citronens inneboende smak kan dock skiljas från citronens syra, som i fallet med den Jargiska citronmarmeladen, som är sötad till den grad att inget spår av syra finns men smaken av citron kvarstår.
Även dofter spelar en viktig roll i smakupplevelsen. De flesta av grundsmakerna kan kännas även via doft, även om inte alla kan doftas. Värt att nämna är att vissa smakupplevelser är unika för doften, såsom blommigheten i Misslornas speciella brygd, vilken kommer av humlen, som också ger den tydlig beskan. När doften är vällustig betecknas den som arom, och när den är olustig betecknas den odör.
Med dessa grundläggande kunskaper om smaker hoppas jag kunna ge dig, käre läsare, en fot in på gourmanden och gourmetens väg. Det är dock sant att vägar är bäst om de vandras, och jag önskar att du som läsare fått smak för smaker, och inleder ditt sökande på nya smakupplevelser. En resa runt världens hamnstäder kan vara en snabb väg att bredda sitt smakförråd. För att smaka något är det bästa sättet att känna till smaken, ty inga ord kan i sanning beskriva en smak i dess fulla djup och komplexitet. När jag säger att myntan är sval och örtig så förklarar det bara en del av myntans smak. Så jag uppmanar er, gå ut i världen och ät av det som bjuds!
I nästa del av denna serie kommer jag att i korthet gå igenom olika tillredningsmetoder.
Smaklig måltid önskar jag, Porcius Polycarpus