Culture gaming stats

[Quadrante]

Skissade på ett hjälpmedel att sätta sig in i hur en kultur fungerar och hur seder varierar mellan olika bygder, något man lätt kan använda utan att behöva läsa hyllmeter med text. Vi är ju skolade att använda grundegenskaper, vilka alla har både funktion och betydelse. Så varför inte göra detsamma med kulturer och seder. Kultur behöver ändå alltid tolkas för att man skall förstå att spela det. Ska man förenkla en hel kultur känns det bättre att abstrahera den än att göra den dum och förenklad.

Blandat mottagande när jag presenterade idén för mina spelare. Men nog mest för att de trodde att det är fixa värden som inte tolkas, förändras eller har ett sammanhang. Abstaherande gör dig (aka din roll) dum och utan djup, det gör det bara lättare att snabbt få en överblick ... ja, jag talar till dem nu, inte er.

Men hur skulle ni ställa er till detta ... om ni såg det i spel, regler, äventyr eller spelmodul?

(text i bifogad pdf ... skiss) F&œck .. fil för stor ... fixar en googledoc.kopia ... ///

Samhällets grundpelare

Samhällets grundpelare Exempel på samhällsbygge Här lever ni som del av ätte- och klansamhället, familjen, ätten, klanen, släkten utgör samhällets sociala bas. Det kitt som håller samman bygder och landskap. När man samlas utanför släkten i andra sammanslutninga fungerar ä...

docs.google.com

 

[Quadrante]

… och nu för dem som inte orkar följa länken.

Vad har jag gjort och varför? Om man ska sätta sig in i hur folk tänker (i en annan tid och/eller kultur) behöver man något att knyta upp förståelsen vid. Vanligtvis så skulle man stapla en massa stycken om kultur, historia, seder och förhållanden (makt, gemenskap, fiendskap). Sådant kan fortfarande vara nödvändigt, men knappast tacksamt om man snabbt vill komma igång i spel. Detsamma gäller även förståelsen för varför och hur kulturella val uppstått. Jag har i det här fallet utgått från tidigmedeltida europeisk allmänkultur och försökt förstå sociokulturellt, geokulturellt hur och varför det sett ut som det gör. Beslöt mig sen för att koncentrera mig på skandinaviska förhållanden under tidigmedeltid. Brytpunkten mellan olika seder, statsskick och hur gemenskaper (samhället i stort) fungerade. Hur skulle det vara att leva där och vilka värderingar skulle man ha. Ganska snabbt inser jag att det mesta kan kokas ner till ett fåtal grundprinciper (förhållningssätt). Allt i den här tiden kan förklaras genom dessa begrepp (lagar, seder, bruk, statsskick, rättsväsen). Steget till att hitta på helt nya ickehistoriska samhällen/nejder blir ganska lätt.

Skulle jag använda det för dagens moderna samhälle, skulle jag byta namnen, men nog behålla innehållet.

Börd är kanske det olyckligaste valet av namn, men används istället för Gille … bägge skulle ge en fläkt av medeltid, men fler skulle nog missförstå det senare … tror jag.

Varför fem? … det kokade ner till det. Det är ett ojämt antal. Visst, jag kan slå ihop löfte/skuld/gäld men det är tacksamt att hålla isär dem.

Hur skulle det användas? Som en summering av ett samhälle/grupp/person så man snabbt får en översikt utan att behöva läsa in sig … sedan måste man nog läsa på lite för att förstå hur det hänger ihop … men ungefär som grundegenskaper används för att snabbt ge en överblick av en persons egenskaper, förmågor och intryck.

 

[Zeedox]

Låter spännande!

Vill du veta hur jag, moderna mänskan Dan, värdesätter dessa? Eller ett hypotetiskt samhälle/rollfigur?

 

[Quadrante]

Låter spännande!

Vill du veta hur jag, moderna mänskan Dan, värdesätter dessa? Eller ett hypotetiskt samhälle/rollfigur?

… omröstningen ovan är mest för att ge inlägget en tydlig rubrik … men nog du som modern tror jag. Man vill nog ha mer än en om man ska göra en figur/samhälle.

 

[Quadrante]

Men om jag skulle ställa en tydlig fråga också.

Men hur skulle ni ställa er till detta ... om ni såg det i spel, regler, äventyr eller spelmodul?

Plus: … och hur, om ni skulle använda något sånt här …

 

[Genesis]

Jag tycker att det känns som ett väldigt intressant koncept!

Jag hade velat ha värdena mellan 1-6 så att jag enklare kan slumpa fram dem. Och om det var fokus för spelet hade jag velat integrera dem i mekaniken också. Typ för olika slag som avgör huruvida man kommer undan med en viss sorts brott, hur lätt det är att muta vakten, hur reaktionen blir när man presenterar sig, och så vidare.

 

[Quadrante]

Jag tycker att det känns som ett väldigt intressant koncept!

Jo det är nog vettigt, men då haft jag haft två nummer på mitten. Men å andra sidan så var första versionen ett värde mellan 0 och 5 …

Man kan nog lätt ändra till 1-6 …

Men rent regeltekniskt så var det i sådana banor jag tänkt det skulle kunna användas under spel. Eller när man ställs inför ett val som man som spelare inte kan besluts sig för … kolla statsen, vad är mest troligt.

 

[lupmet]

Klart intressant att följa utvecklingen på även om jag definitivt inte har insikter nog att bidra. Jag funderar på om det inte vore en bra idé att ha ett jämnt antal steg för att inte alltför många kulturer skall få ett mittenresultat, för att undvika mellanmjölkskulturer.

 

[Quadrante]

Klart intressant att följa utvecklingen på även om jag definitivt inte har insikter nog att bidra. Jag funderar på om det inte vore en bra idé att ha ett jämnt antal steg för att inte alltför många kulturer skall få ett mittenresultat, för att undvika mellanmjölkskulturer.

Mellanmjölkskulturer är det universum strävar efter. Visst det finns flera bra, vettiga och förnuftiga argument för att ha ett jämt tal, särskilt om man vill att saker skall hamna i balans på mitten. Att man ska måsta välja sida. Argumentet för det är tungt, finns inget som säger att jag inte skulle falla till föga och låta det vara jämt. Men tills dess att det sker, kan jag berätta varför, vilka designval jag gjort.

Orsaken är tre. Först att kulturer tenderar att jämna ut sig över tid, bli mellanmjölkiga, hamna i balans. För det andra, att när det sedan hamnat i balans direkt börja färdas åt endera sida. Det tredje är speledarval/spelarvalspsykologiskt (hittar på begreppet nu). Att man tänker att mellanvärdet är blekt och vill undvika det, så därför väljer man ett mindre eller ett högre värde. Har han två mittenvärden (som vid jämna tal) är steget kort.Har man istället ett ojämt tal, blir avståndet mellan ett under och ett över längre (om man vill undvika balans).

 

[Genesis]

Ett alternativ är ju att ha tre steg. Du har ju ändå bara beskrivit tre olika nivåer. Hög, låg, mellan funkar nog bra, och då kan man slumpa enkelt och fortfarande ha ett värde i mitten.

 

[Quadrante]

Ett alternativ är ju att ha tre steg. Du har ju ändå bara beskrivit tre olika nivåer. Hög, låg, mellan funkar nog bra, och då kan man slumpa enkelt och fortfarande ha ett värde i mitten.

Japp, mycket sant … för början hade jag -1, 0 och +1 … vi får se om det blir tre.

(man kan i och för sig rulla 1-2-3-3-4-5)

 

[lupmet]

För att "jag" skall kunna använda skalan behöver det vara en rimlig skillnad mellan två nivåer, om skillnaden mellan nivå N och N+1 är enbart av akademiskt intresse och närmast omöjligt att upptäcka i spel kan antalet nivåer minskas. Om å andra sidan två kulturer med nivå N är enormt skilda åt är det antagligen för få nivåer. Vad har du för tankar kring nivå 2 och 4 på säg Börd? Vad skiljer dem sig ifrån nivå 1, 3 och 5? Eller är tanken att det skall vara en glidande eller relativ skala där enbart ytterligheterna beskrivs och stegen däremellan är mest för att SL och spelare skall få en känsla hur två kulturer ligger relativt varandra på den skalan?

 

[Quadrante]

Jag tänker mig alla värden som en grupp, lite som man ser på diagram där man förflyttar sig över en yta baserat på mängden av olika värden och hamnar mot mitten med medelvärdet. Men om vi tar börd till exempel som ett enskilt värde, så handlar det om hur man värderar och lägger vikt vid ursprung och gemenskap. Har vi gemensamma knytpunkter (släktskap, tänker lika, hör till samma grupp) och hur mycket låter jag det påverka mina beslut. Sätter man då det i förhållande till ett annat värde, låt säga hävd, och har högre i det än i börd, så är tradition av större vikt än gemenskap/släktskap.

Lade in ett exempel i texten som länkas i första inlägget, där två områden jämförs.

 

[lupmet]

Jag såg exemplet men det jag är ute efter är skillnaden mellan 4 och 5 i säg Börd? Jag är inte intresserad av att jämföra Börd och Värn mellan kulturerna utan förstå de olika nivåerna. När jag skapar en kultur, är det tänkt att det skall finnas en definition av "Börd 4" som som jag kan läsa för att avgöra om det skall vara 4 eller 5 för den nya kulturen?

Om jag som utomstående reser en tid med en Thusarder och en Emmelbo, vad för skillnad märker jag dem emellan i Börd (om vi utgår ifrån idealmedlemmar i respektive kultur)? Skillnaden i Lov eller Hävd är mer påtaglig och dessutom har dessa absoluta nivåer beskrivits, det är mycket lättare att förhålla sig till.

Egentligen är det den gamla frågeställningen om "hur mycket intelligentare är en person med 12 i INT än en som 11?" fast i ny dräkt. I EDD fanns det B-färdigheter med fasta nivåer: om du hade Räkning B2 kunde du addition, subtraktion och multiplikation. Om du höjde dig till B3 lärde du dig även division. Börd är mer som Räkning i sin nuvarande definition och jag söker hur en kultur med Börd 4 skulle beskrivas.

Om du å andra sidan skapar många fler nivåer – säg 15 – blir det inte lika intressant med vad som skiljer mellan 12 och 13 utan det blir mer en relativism när två kulturer skall jämföras. "Deras kultur är Börd 12, då är Börd viktigt för dem men de är inte extrema, de låter det inte dominera vardagen för dem – de skryter inte om sin börd var dag på värdshuset – men det definierar dem mycket som individer och de talar gärna om det när de möter främlingar." Det viktiga blir mer när två personer ur olika kulturer möts, t.ex. när en rollperson från en kultur med Börd 10 möter någon ifrån kulturen med Börd 12. "Våra släktband och vilka föreningar vi är med i är viktiga för oss båda, vi sitter säkert och berättar om våra anfäder och visar medlemskort men den andra pratar nog längre och med större stolthet i rösten."

(Jag har här valt att ignorera den individuella variansen, att en enskild individ aldrig delar en grupps alla värderingar eller till lika grad som gruppen som helhet.)

 

[lupmet]

Jag har inte förstått vad du har för grund för din modell men jag får intrycket att du har någon teoretisk, vetenskaplig grund för detta. Har du någon sådan eller har jag missförstått?

Inom organisationspsykologin finns det en del modeller för kultur, de två jag känner till är Hofstedes dimensioner för nationell kultur (vilket borde vara intressant här, som exempel undviker Sverige inte känslan av osäkerhet inför framtiden) och Kluckhohn och Strodtbecks teori (hittade ingen bra beskrivning).

Jag tycker det här är väldigt intressant och ser fram emot att se hur detta utvecklar sig. Jag har börjat fundera på hur jag skall involvera det i en kampanj i 1100-talets England (planeringsstadiet...).

 

[Quadrante]

Ja det är mycket som vad är skillnaden mellan sty 12 och 15 … med den skillnaden att det är relationellt. Som om sty påverkades av värdet av andra grundegenskaper och får ny innebörd när de sätts samman.

Plockar man ut det enskilt, utan relation till något annat blir det lätt [du har nivå antal tärningar att rulla] eller gradering av [en känsla för X].

Låt säga att Börd är känslan om/inför tillhörighet, hur stor vikt jag lägger vid den, så kan ett lågt värde betyda att jag är individuell och ett högt att det kollektiva dominerar min syn på omgivningen. Lågt är alltså inte avsaknaden utan hur mycket det inverkar över mina val i förhållande till anndra aspekter. Om vi kommer tillbaka till skillnaden mellan grader, så la jag till värdeord för att ge dem karaktär. Det är fortfarande en tolkningsfråga, men … likgiltigt - umbärligt - neutralt - angeläget - betydelsefullt. Men graden och orden får betydelse först när man tittar på helheten. Värnar jag om gruppen eller bara mig själv, ställer jag mig neutralt till det, är det angeläget för mig, är det betydelsefullt i mitt liv …

Tack för länkarna föresten!

 

[Quadrante]

Börd kan ses som … INDIVIDUALISM VERSUS COLLECTIVISM (IDV)

Lov tangerar … INDULGENCE VERSUS RESTRAINT (IVR)

Hävd kan ses som … LONG TERM ORIENTATION VERSUS SHORT TERM NORMATIVE ORIENTATION (LTO)

Gäld och Värn hamnar lite utanför de definitionerna/indelningarna, men tangerar (PDI) och (IVR) … men är inte riktigt det ändå.

( alltså … angående https://hi.hofstede-insights.com/national-culture)

 

[lupmet]

Utmärkt! Nu förstår jag mycket bättre! Följer detta med intresse!