Att helt samberätta en kultur kan nog låta sig göras men då gärna med någon form av redskap som kastar den här kulturen åt oväntade håll. Det som är intressant med kulturspelande är ju inte att saker ser annorlunda ut eller så utan att samhällena funkar på så andra sätt. Sedan spelar väl preferenser in. På samma sätt som jag kan känna svalt intresse för vissa historiska epoker kan jag tycka att vissa fantasivärldar är tämligen ointressanta.
Det verkar finnas en tendens för spelare att välja det mer sympatiska och lättsmälta i kulturbygget - Robin Laws noterade för
Hillfolk, där man de facto spelar i ett tidigisraelitiskt bergsfolk - har 100 % av de grupper han sett eller fått rapporter från använt alternativet att det dock är helt jämställt mellan könen.
Det är helt klart förståeligt - könsroller i faktiska historiska samhällen är ju nästan alltid gräsliga, och man vill se till att kvinnliga rollpersoner kan delta - men samtidigt går ett Culture Gaming-element förlorat, och mer utbyggda settings har ofta könsroller som är spelbara men inte påklistrat helt jämställda (hos Orlanthi-folken i Glorantha är könssterotypen - i viss utsträckning metafysiskt uppbackat - att män är emotionella och inte kan sitta still medan kvinnor är lugnare och bättre på framförhållning, medan i Månimperiet kvinnor nog ses som litet mer andligt framstående på grund av sin koppling till den Röda gudinnan).
