Nekromanti Cyberrymden - Va?

[Rymdhamster]

På min resa genom cyberpunken har jag kommit att börja fundera lite på det här med cyberrymden. Jag har alltid tyckt att det är ett ballt koncept, men nu har jag börjat fundera över vad tusan poängen är. Jag kan tänka mig att det var något rätt häftigt och futuristiskt på 80-talet, men idag känns det mer som ett slöseri med bandbredd.

Vad är poängen med att ha någon slags virtuell verklighet? Är det verkligen en vettig utveckling av dagens internet? Vad tillför 3D-konstrukter till internets användbarhet?

Den här tråden handlar inte om ni tycker att cyberrymden är en cool del av cyberpunk, eller ens om vad ni tycker om cyberrymden personligen. Frågan jag grunnar på här är i fall det överhuvudtaget finns någon rimlig motivering till att man skulle kunna ha med den.

Jag menar, att man kopplar upp hjärnan direkt ser jag en poäng med, det går mycket fortare att tänka ett ord än att skriva det men händerna. Plus att man i kombination med lite lagringsmöjligheter kan ladda ner kunskapen direkt (lite som i matrix. I know kung fu).

Jag kan också förstå specifik använding av olika former av virtuell verklighet för underhållning och "rekreation". Som träningssimulatorer och sånna saker.

Men vanliga informationssidor? Sökmotorer? Varför logga in i en virtuell värld för att sitta vid en virtuell terminal och använda virtuella google istället för att bara använda google direkt?

Kan ni hjälpa mig att motivera användandet av en virtuell värld, eller bevisa att det är en förlegad föreställning?

 

[Max Raven]

En variant jag har för mig att jag hört är att cyberrymden - allt det där 3-gojset - är ett sätt som hjärnan tolkar informationen som sänds in i den. Så att cyberrymden inte ser ut som 3d-strukturer - egentligen - utan att det är för att din hjärna lättare ska tolka det.

Själv är jag nog emot att ha ge klassisk virtuell cyberrymd mycket utrymme dock, speciellt för cyberpunkiga spel (som i Shadowrun) - det är en sån där grej som har en specialist och sedan i princip gör att man ägnar en massa tid åt den personen medan de andra får sitta på händerna. Det är ungefär som att ha en läkare i gruppen och använda ett subsystem för läkaroperationer.

Därmed inte sagt att hacking inte bör vara med - men jag är nog inne på motsvarande kranks linje för Rotsystem - att det borde bli någon form av subheist-grej i sig att fixa grejer till hackingen - hitta lösenord, åtkomstpunkter m m. Men det kan vara nätverksteknikern i mig som talar.

 

[Rymdhamster]

Som sagt är jag inte intresserad av ifall folk tycker att cyberrymden hör hemma i cyberpunk eller inte, utan bara om det finns ett vettigt sätt att få in den. Vad gäller att det lägger för mycket fokus på en spelare: bara om det görs på fel sätt.

Jag gillar tanken på att det bara är hjärnans sätt att tolka information på. Det gör genast att det hela känns lite rimligare på något vänster.

 

[Max Raven]

Sen finns där problem med plug in-idén. Fundera över vilket som är bäst: att ha maskinvara som är lätt utbytbar, inte utsätts för kroppsvätskor och slitage i onödan, kan ha specialiserad kylning, inte potentiellt sabbar kroppsdelar/dödar om något går fel och kan ha hur mycket eller lite ström som krävs - mot att kunna interagera med något snabbare, vilket också kräver specialträning (som spolieras så fort någon kommer på en bättre arkitektur).

Just nu så är inte interaktionshastigheten flaskhalsen, som jag ser det, utan maskinvaran och mjukvaran. Ska man hacka något så har man en hög med program som sköter det - man knackar inte kod i realtid - och ska man söka information så är det inte människohjärnan som är det som slösar mest tid, det är googles algoritmer som inte förstår vad man egentligen är ute efter. Även om de fungerar perfekt så är väntetiden minimal. Gå framåt i tiden en 10 år (en av cyberpunk-genrens favoritårtionden) så har du potentiellt AI som är tillräckligt bra för att förutsäga vad en person är ute efter baserat på dennes individuella vardagsmönster och söka det innan man ber den göra det. Det skulle antagligen kunna göras delvis idag, men frågan är väl hur bekväm man är med att låta Google veta vad man gör på jobbet - inte speciellt antar jag. Och företag är nog inte helt sålda på idén heller. Så...

Cyberrymden är en vision som var bra på sin tid, men jag tror inte den är något vi kommer att sträva efter. Vi behöver nya visioner.

 

[Mogger]

Cyberrymden har flyttat in i RL. Augmented reality. Det är 3D men i "verkligheten". Ascoolt, och finns redan i dagens teknik.

Klassisk Gibsonsk cyberspace känns retro.

 

[Rymdhamster]

Kan du utveckla första paragrafen lite?

 

[Mogger]

Kan du utveckla första paragrafen lite?

Absolut. Cyberrymden som vi känner den kräver att vi förflyttar oss in i en virtuell verklighet där vi interagerar med typ 3D-information. AR innebär att informationen flyttar in till oss istället. Det kräver någon form av lins (glasögon, cyberöga etc) som kan uppfatta informationen. Idag funkar tex en Iphone som lins. Det finns en del appar som använder teknologin. Ex en grafitti-app där du kikar genom kameralinsen och kan då "spraya" AR-färg. Om någon annan tittar på stället du målat med sin grafitti-app så kan de läsa vad det står. Exempelvis kan du skriva "Hamstern gillar!" på en resturang som är bra.

Om 50 år ser jag framför mig hur det myllrar av den här typen av information.

Det finns en cool anime, Denno Coil, som har med massor av AR. Kolla på den.

 

[Rymdhamster]

Fy fan vilket häftigt koncept! Och ett ypperligt sätt att sammanföra de två världarna så man kringgår det problem Raven pratar om där cyberrymden enbart handlar om enstaka medlemmar i spelgruppen och alla andra bara får sitta och titta på.

 

[krank]

Exempelvis kan du skriva "Hamstern gillar!" på en resturang som är bra.

Eller bara rita en stor kuk, eller så.

Jag gillar AR. Google Glass känns ju som ett steg i rätt riktning, och liksom du tror jag det är något som kommer bli vanligare i framtiden. Det finns ju en biljon schyssta användningsområden;

Restaurangrecensioner som kopplas till restaurangen.

Snabb tillgång till en persons digitala profil när man träffar den (se dess twitter/facebookfeed som en lista bredvid deras huvud? Eller kanske deras datingprofil...),

I butik; se priset, jämförpriset, jämförelse med andra butiker, och en exakt sammanräkning av hur mycket innehållet i ens varukorg kommer att kosta. (För saker man fortfarande köper i fysisk butik, då.)

Se innehållsförteckningar med E-nummeridentifikation för produkter man tittar på.

Mindre trevligt men lite coolt: Personlig reklam på offentliga ytor. Kanske är det i själva verket bara stora tomma vita ytor, men när man tittar på dem genom sina mjuka AR-linser som man har i ögonen så fylls de med reklam för sånt man brukar gilla... (Om man inte har en adblocket. Jag vill ha en som ersätter all offentlig reklam med typ "OBEY")

Spela spel, såklart: Leka krig ute på ett fält med explosioner och vapen och stridsvagnar och skador och flygplan som skapas i AR.

Hexcrawl-rollspel: SL ser hela kartan projicerad på bordet, spelarna bara den del de utforskat.

Överhuvudtaget är AR en av de senaste årens ballaste cyberpunkteknologier.

 

[Mogger]

Överhuvudtaget är AR en av de senaste årens ballaste cyberpunkteknologier.

Ja. Speciellt när man börjar röra sig i gränslandet mellan AR och IRL. Var går gränsen? Reality is just a point of view...

 

[Mogger]

Ett "problem" är att det krockar en del med den ensamme, smarte och asociala hackern. En stereotyp som jag tycker är både cool, rimlig och cyberpunkig.

Det ser jag som en stor fördel med cyberrymden, att RP egentligen aldrig behöver lämna sin dassiga lägenhet, men kan ändå vara med i gänget.

Något att tänka på.

 

[Max Raven]

Ett "problem" är att det krockar en del med den ensamme, smarte och asociala hackern. En stereotyp som jag tycker är både cool, rimlig och cyberpunkig.

Det ser jag som en stor fördel med cyberrymden, att RP egentligen aldrig behöver lämna sin dassiga lägenhet, men kan ändå vara med i gänget.

Något att tänka på.

Let me fix that for you.

Med AR blir det här faktiskt potentiellt ännu bättre. Den asociale hacker lämnar aldrig sin lägenhet/docka/pod. Hen har istället en avatar som dyker upp i - augmented reality. Hen kan inte interagera fysiskt med RP, men hen kan interagera med allt som är nätverkat eller ligger ovanpå RPs verklighet, och hen behöver inte oroa sig för att andra kommer döda hen. Hen kan t o m ha en liten drönare (med hjul/treads/ben?) som representant/huserar hens verktyg, kanske, beroende på hur avancerat man vill köra det.

På "minussidan" så är hen faktiskt inte så osårbar som denne tror, även utan jacks. Vem säger att halvvägs kring klotet är en säker plats i en globaliserad värld? Är hackern faktiskt så os(p)årbar som denne tror? Och eventuella drönare - ska de vara billiga och lätta att byta (och mer sårbara/sämre) eller specialutrustning som är dyr, mer svårt att byta ut (och potentiellt enklare att spåra för lagen?).

Jag tycker iaf det här ger potentiellt samma djup och nytta - med potentiella förluster på vissa plan och vinster på andra. YMMV. Peace out.

 

[Mogger]

Hmm, ja, det där är ju faktiskt ännu coolare. Bra tänkt!

Edit: Och sett genom en AR-lins går det inte att skilja en avatar från en vanlig människa, vilket i sin tur ger intressanta effekter om sådana linser är vanliga.

 

[Max Raven]

Edit: Och sett genom en AR-lins går det inte att skilja en avatar från en vanlig människa, vilket i sin tur ger intressanta effekter om sådana linser är vanliga.

"Lagen säger att alla AR-effekter ska ha en halo - glöd för att skilja det från verkligheten. Jag gör mina egna lagar, direktörn."

 

[Unfair]

Prova på Technoir säger jag, åtminnstånne när jag spelade det (för säkert ett år sedan) så var det precis såhär vi spelade ut världen. Kan även droppa en länk till filmen de hadde ihop med sin kickstarter för något/några år sedan, det är ettablerat och jag tror det går att köpa som pdf/POD nu.

Här är filmen, eller faktiskt hela kickstarten

 

[Rymdhamster]

åtminnstånne när jag spelade det (för säkert ett år sedan) så var det precis såhär vi spelade ut världen.

Precis hur då?

 

[Ulfgeir]

Det som gör det ännu mer intressant är att redan i början/mitten av 80-talet så forskades det på Augmented Reality. Exempel på användningsområden som förutspåddes var mekaniker som i sin lins/glasögon får upp all teknisk data om det han lagar, med medföljande instruktioner om hur han byter saken, eller läkaren som får upp medicinsk data om patienten under tiden operationen genomförs. Nu först har teknologin kommit tillräckligt långt för det.

Ett häftigt användningsområde jag hört talas om, var att genom att en Qtag. Var en väggmålning som blivit förstörd,Då målade någon en gigantisk Qtag över den, och man såg då hur målningen såg ut innan förstörelsen om man scannade den. Likadant har det använts för att förbättra upplevelserna på en delmuseer.

/Ulfgeir

 

[Unfair]

åtminnstånne när jag spelade det (för säkert ett år sedan) så var det precis såhär vi spelade ut världen.

Precis hur då?

Allt var så AR att det hade blivit en statussymbol med ett fysiskt skrivbord.

"Hacking" var när du skickade kommandon till andras cyber-inplantat, såsom att släcka deras synfält tillfälligt (fungerade betydligt bättre på inplantat än glasögon) eller läsa upp nya orders i vakters öron.

De som bodde i slummen och inte hade råd med AR levde bokstavligt talat i en annan värld, utan AR så var världen mörk och smutsig, helt utan skyltar nästan helt utan ljuskällor. Om man någonsin gick upp till en maffig byggnad så var byggnaden egentligen bara maffig med AR, allt var AR, fontänen i entrean, sekreteraren vid infodisken, hissmusiken. Folk lärde sig inte anteckna på papper, för de hade AR.