Rickard
Urverk speldesign
This Is Pulp har en resolution som utmanar spelaren kreativt enligt principen "Förklara din handling, men du måste blanda in en banan". Bananen i detta är tre konsekvenser: någon blir skadad, ett föremål går sönder, du hamnar i trubbel. Ju bättre du slår, desto fler konsekvenser kan du välja bort. Ett riktigt dåligt slag ställer med andra ord större krav på spelarens kreativa förmåga.
Czegeprincipen är ett påstående som säger att om någon både hittar på problemet och löser det så blir resultatet tråkigt. Jag tycker det är ett intressant påstående, men faktum är att folk har påpekat att sätta sin egen rollperson i trubbel har varit den roligaste konsekvensen.
Folk har fastnat i kvicksand. Folk har ramlat överbord. Folk har hamnat i ett eldhav. Folk har hängt i en lian över en vild fors. Folk har tagits tillfånga.
Det har varit skitkul ... och det har inte spelat någon roll huruvida samma person eller inte har tagit sig ur knipan. Kanske är det för att personen inte hittar på knipan först och sedan slår ett slag, utan slår ett slag och sedan hittar på knipan? Kanske är det för att knipan är något spelaren själv måste blanda in i sin nästa beskrivning när rollpersonen tar ett nytt steg emot att klara konflikten? Det är inget slag, utan bara ett hinder som man måste vara kreativ för att ta sig förbi och då har det kanske inte känts som ett hinder?
Czegeprincipen är i alla fall inte alltid tillämpningsbar.
/Han som annars gillar påståendet som har mycket sanning i sig
Czegeprincipen är ett påstående som säger att om någon både hittar på problemet och löser det så blir resultatet tråkigt. Jag tycker det är ett intressant påstående, men faktum är att folk har påpekat att sätta sin egen rollperson i trubbel har varit den roligaste konsekvensen.
Folk har fastnat i kvicksand. Folk har ramlat överbord. Folk har hamnat i ett eldhav. Folk har hängt i en lian över en vild fors. Folk har tagits tillfånga.
Det har varit skitkul ... och det har inte spelat någon roll huruvida samma person eller inte har tagit sig ur knipan. Kanske är det för att personen inte hittar på knipan först och sedan slår ett slag, utan slår ett slag och sedan hittar på knipan? Kanske är det för att knipan är något spelaren själv måste blanda in i sin nästa beskrivning när rollpersonen tar ett nytt steg emot att klara konflikten? Det är inget slag, utan bara ett hinder som man måste vara kreativ för att ta sig förbi och då har det kanske inte känts som ett hinder?
Czegeprincipen är i alla fall inte alltid tillämpningsbar.
/Han som annars gillar påståendet som har mycket sanning i sig
