Dålig på allt annat = Bättre?

[God45]

Så jag har haft en insikt om skillnaden mellan 3.5 och 5e D&D. I 5e så är karaktärerna mer välbalanserade och kan mer göra lite av varje medan i 3.5 så är karaktärerna oftast kassa på sakerna som de inte specifik är specialister på. Det finns andra spel som är ännu mer på båda hållen, det här är inte om det specifika exemplet. Men vad jag inset är att jag föredrar att karaktärer har en sak de är bra på och att de är kassa på resten. Det är lättare att hålla koll på, det är lättare att rollspela, det är lättare att hålla fram andra spelare i rampljuset, det är lättare att göra karaktärerna mänskliga och det känns bättre.

 

[Cybot]

Det beror på hur man behandlar utmaningar.
Om man inte behöver slå för att klara normala saker som att köra en bil från A till B, hoppa över en bäck, läsa en dagstidning så ...ja?.

Om man behöver slå för något dagligen eller för att hantera de mest basic situationer så kommer folk också lägga poäng på det. Som t.ex. att lägga 1 poäng i att simma i många DnD spel där du annars drunknar som en chump om du råkar trilla i plurret.

 

[God45]

Det beror på hur man behandlar utmaningar.
Om man inte behöver slå för att klara normala saker som att köra en bil från A till B, hoppa över en bäck, läsa en dagstidning så ...ja?.

Om man behöver slå för något dagligen eller för att hantera de mest basic situationer så kommer folk också lägga poäng på det. Som t.ex. att lägga 1 poäng i att simma i många DnD spel där du annars drunknar som en chump om du råkar trilla i plurret.

Det här är en jättebra poäng!

Jag vägrar sluta dränka folk i D&D dock. Det är helfestligt! Kan du inte simma får du ha med någon annan som kam rädda dig! En druid som kan bli en delfin är din bästa kompis i sådana här situationer.

 

[Stareater]

Jag håller med om att man inte behöver kräva färdigheter för allt vardagligt. Det är bara småsint. Jag tycker dock personligen att det är viktigare att en karaktär har någon form av svaghet. Det finns inget tråkigare, och mer ospännande, än att rollspela någon som är ofelbar och kan allt. Visst kan man få vara bra på något, men det är svagheter och brister som leder till spänning och intressanta karaktärer i min mening. Jag tar egenskapen "Sjunker som en sten i vatten" vilken dag som helst så att det finns en motivation att inte ramla ner i ån.

"Hellre grisodlare än en gud."

 

[God45]

Jag gillar verkligen grejen där någon är typ den bästa riddaren i världen. De krossar drakhuvuden som inget! Men man, om de ramlar i sjön är de fucked för de kan inte simma. Och de kan inte snacka sig ur en våt papperspåse. Och hoppas de inte behöver göra matte!

Det är också kul när folk försöker lösa andra problem med fel skillset. Som när facet i Shadowrun måste använda sin förmåga att sälja tiden till en klocka för att ha ihjäl någon.

 

[Zire]

Jag kan också uppskatta när det finns en baseline med vardagliga saker som man inte behöver slå för. Det blir ofta roligare när man tydligt kan vara bra eller dålig på någonting, framförallt om det också kan utmärka rollpersonen. Men det kan förtas om man samtidigt blir ett vandrande skämt kring sina dåliga färdigheter. Innebär 3 av 20 på rida att man inte borde sätta sig på en häst, eller att man inte ska ge sig på något avancerat på hästryggen? Och vad är avancerat? Är det att rida i terrängen utanför vägen, att rida förbi och rycka påsen ur handen på stadsvakten eller att rida och kontrollera en lång stör samtidigt?

Simning är ett jättebra exempel, min erfarenhet är att de flesta verkar förvänta sig att det finns allmän simskola i de flesta fantasyvärldar. (Även om absolut ingenting tyder på att det skulle vara rimligt.) Det är häftigare om få i spelvärlden (och spelgruppen) kan simma och någon kan skina med sin sällsynta färdighet. Det borde också påverka spelvärlden indirekt eftersom få SLPs tänker på att någon skulle kunna simma, vilket då gör färdigheten mer effektiv än vad den är i de flesta spelmöten som jag har deltagit i.

 

[afUttermark]

I fantasy skulle jag uppskatta om färre rollpersoner kunde läsa. En krigare ska bära svärd på ryggen och vara analfabet det är coolt.

 

[entomophobiac]

Jag tycker ju färdigheters nästan viktigaste uppgift är att beskriva rollpersonen. Du har Knyppling, för du lärde dig det i fängelset. Långsvärd, för du tränades av en tysk mästare. Det berättar något.

I Starship Troopers (d20) så får ni en bunt färdigheter och feats under boot camp, i takt med att ni blir soldater.

Hur duktiga ni är eller hur många saker ni är duktiga på handlar nog mer om vilket spel som spelas.

 

[Quadrante]

Jag uppskattar när system stödjer skillnaden mellan ”lugn eller tar god tid på sig” och ”stress och resursbrist” och låter det påverka om man måste rulla tärning, kanske även hur lätt det är.

 

[JohanL]

Niche Protection är bra och viktigt.