Nekromanti Dåligt språk i svenska rollspel

[Mekanurg]

Glöm inte heller att många rollspelsförfattare har stora egon och om de VILL att en text skall låta på ett speciellt sätt då skall det låta så, för det har de minsann bestämt. Det krävs en stor portion ödmjukhet att se en redaktör slakta ens texter och acceptera det. Och just ödmjukhet vet jag inte om rollspelsbranschen direkt flödar över med...

Min brist på ödmjukhet är en av mina få svagheter.

 

[KamiFisk]

Ja jag personligen är så ingrodd i sättet jag skriver på och skulle inte ha något emot om att folk slaktade mina texter.
Särskilt karaktärsskapandet har gjort som lite av en grej att varje gång en ny spelare spelar får de göra karaktären helt utan hjälp ifrån mig, hårt men jag får en aning om hur texten funkar för nybörjare.

Sen har jag dyselexi och det hjälper ju inte men den blir bättre med träning.

//Ops råkade flyga iväg lite granna där

 

[Tridentinus_UBBT]

Jag tror knappast att svenska rollspel präglas av engelsk fantasy/sci-fi-stil i sådan utsträckning att det för författarens text och läsaren närmare varandra. Snarare handlar det om att många av läsarna inte reagerar på det bristfälliga språket eftersom de själva är ganska vilse när det kommer till språkbehandling och -förståelse.

Däremot håller jag helt med dig om att grammatiska felaktigheter av arkaiserande slag eller slangspråkstyp - särskilt i stämningsskapande text - kan ha sitt värde. Det är ett klassiskt stilgrepp, som även nobelpristagare (sic!) använder sig av. Det är inte något slags slätstruken prosa jag är ute efter, inte någon nobelpristagarprosa heller.

Det som stör mig och förstör läsupplevelsen är språkfel som gör texten svårbegriplig eller rent av löjeväckande. Med kontrollfunktionerna i ordbehandlingsprogrammet påslagna och t ex Erik Wellanders 'Riktig svenska' bredvid sig kan man faktiskt komma en bra bit. Tar man sedan hjälp av bekantskapskretsens språkpolis, kan man nå riktigt långt.

 

[ripperdoc]

Snarare handlar det om att många av läsarna inte reagerar på det bristfälliga språket eftersom de själva är ganska vilse när det kommer till språkbehandling och -förståelse.

Då har du ju iofs just gett en god anledning att även fortsättningsvis strunta i att lägga tid på att putsa texterna, om nu det bara är ett litet fåtal språkpoliser som bryr sig

Språkfelsmässigt - ja, jag tror du har rätt att det inte är särskilt svårt att fixa dessa, om spelförfattaren bara bryr sig och känner sig ha tid med det (vilket jag hoppas att folk gör). Men språkfel och amatörmässigt språk är ju helt olika saker - språkfel kan som bekant åtgärdas av Word, medan amatörmässigt språk kräver god talang eller mycket skrivövning för att fila ned. Jag uppfattade det först som att du framförallt var ute efter välskrivna texter, inte bara mer språkligt korrekta texter. Som konsument hade jag gärna sätt mer utsökt skrivna rollspel, men vet samtidigt att man inte kan ställa särskilt höga krav på en sådan liten hobby.

 

[Tridentinus_UBBT]

Jag uppfattade det först som att du framförallt var ute efter välskrivna texter, inte bara mer språkligt korrekta texter. Som konsument hade jag gärna sätt mer utsökt skrivna rollspel, men vet samtidigt att man inte kan ställa särskilt höga krav på en sådan liten hobby.

Jag är ute efter både och. Språkfelen är förvisso lättare att åtgärda, till exempel med hjälp av språkpoliser. Välskrivna texter är givetvis svårare att åstadkomma, särskilt som hobbyn - som du skriver - är ganska liten. Och att skriva begriplig sakprosa, för att inte tala om skönlitterär prosa, kräver mycket övning, något rollspelsförfattare kanske inte alltid har tid för.

Skall jag uttrycka det hela kort och kärnfullt tror jag att språkbehandlingen i ett rollspel - både vad avser formell språkbehandling och språklig stil och nivå - är av avgörande betydelse för hur spelet tas emot och hur bred publik man kan nå med spelet.

 

[Arfert]

Om vi vänder på det: Vilka spel (både svenska och engelska) tycker du är exempel på god behandling? Om några?

 

[Arfert]

Skall jag uttrycka det hela kort och kärnfullt tror jag att språkbehandlingen i ett rollspel - både vad avser formell språkbehandling och språklig stil och nivå - är av avgörande betydelse för hur spelet tas emot och hur bred publik man kan nå med spelet.

Jag är inte helt övertygad om att just språkbehandlingen är av avgörande betydelse. Det kommer nog rätt långt ned på listan. Saker som val av genre, slagkraftigt namn, "production value" (snygg formgivning, coola, proffsiga illustrationer och sådant), spelidé och effektiv distribution till många försäljningsställen är nog betydligt viktigare om man vill nå många.

Visst, språket är viktigt, men avgörande... nope. Bara det inte uppfattas som totalkasst så går det nog att gömma bakom annat.

Men det här betyder inte att jag tycker att man inte ska anstränga sig för att skriva bra.

 

[hakanlo]

Rollspel är ju lite säregna i det att ett och samma verk vanligen, men inte alltid, blandar olika typer av text, som tjänar lite olika syften.

För det första är det ofta en mängd regler. De ska framförallt vara tydliga, otvetydiga och lätta att lära. Begreppet "Användbarhet" kan nog tillämpas här.

För det andra är det ofta världsbeskrivningar och stämningstexter. De ska vara målande, inspirerande och gärna läsvärda.

Det är kanske inte helt lätt att vandra mellan de här stilarna. Och kanske är det så att en riktigt välskriven produkt förmår sammansmälta dem? Jag kommer att tänka på Mouse Guard, som jag själv tycker var väldigt välskrivet, och där det som är regler inte är helt lätt att skilja från stämmningstexter ibland.

 

[Arfert]

I det flesta fall ska man nog ha vattentäta skott mellan regeltext och stämningstext. Det är sällan språket i det senare fungerar bra för att förklara regler. Även om det finns undantag, Supernatural är ett sånt exempel, där reglerna kändes förklarade av Dean Winchester*. Fast han har ju ett kort och kärnfullt språk, rakt på sak och tydligt. Inte direkt akademikerspråk..


*Dean är en av bröderna Winchester, huvudpersonerna i TV-serien Supernatural, för er som inte sett den.