Dödlighet i fantasivärldar

[Mogger]

I tråden om medeltida resor dör det upp en del siffror både om mordfrekvens men även klimatrelaterade dödsfall. Och båda dessa var oerhört mycket högre i förindustriell tid. Antalet mord/100 000 invånare låg i medeltidens Italien betydligt högre än dagens våldsammaste länder. Man får kika på rekordstäder som Tijuana för att komma i närheten. Extremt våldsamt alltså! Och detta är ju enbart det dödliga våldet. Men så har vi ju sjukdomar, infektioner och epidemier och fan och hans moster...

De faktorer som motverkar detta är:

• En stark statsmakt
• Lag som funkar
• Moral
• Infrastruktur och ingenjörskonst
• Sjukvård
• Magi och andra övernaturligheter

Jag tycker, av förklarliga orsaker visserligen, att vi pratar lite för lite om detta. Jag blev överraskad av siffrorna. Hur tänker ni här?

 

[Tant Ragnar]

I standard-fantasy förväntas man väl mörda ett par fem stycken kultister/tjuvar/mördare/onda präster eller orcher per spelmöte? Inga konstigheter att antalet mord per antal invånare är högt då.

 

[Bolongo]

I standard-fantasy förväntas man väl mörda ett par fem stycken kultister/tjuvar/mördare/onda präster eller orcher per spelmöte? Inga konstigheter att antalet mord per antal invånare är högt då.

Och lägg till det alla som kultisterna/etc hinner döda innan RP får tag i dem...

 

[Genesis]

En viktig grej är ju kultur. I andra tråden nämnde jag Pinker, och han pratar bland annat om en populär underhållning i Frankrike på 16- eller 1700-talet (minns inte riktigt). Den gick ut på att knyta fast en katt i ett rep och långsamt sänka ned den i en eld och titta på när den sprattlade. Avrättningar var ju också populär underhållning. Attityden till våld och död var en helt annan än idag.

 

[afUttermark]

Jag läste provinsialläkare rapporter från 1800 talets Bohuslän och i dem framkom att provinsialläkaren besökte mördade bondgubbar och pigor titt som tätt. Mördarna verkade dock alltid bli tagna. Det var drängen, eller grannen eller husbonn.

Kultister eller äventyrare som mördar låter ju sig sällan fångas utan kan ju ha ihjäl en hel statsvakt.
I 1793 håller sig en person undan lagen genom att flytta till ett nytt kvarter i Stockholm.

 

[Bengtsson]

Jag (arbetar professionellt med historisk forskning, framförallt 1600-, 1700- och 1800-tal) har blivit ganska avtrubbad till hur extremt våldsamma dessa perioder var. Självmord och mord var utbrett, är min uppfattning. Likaså våldtäkt, även om det inte uppmärksammas allt för ofta i källmaterialet.

 

[Mogger]

Jag (arbetar professionellt med historisk forskning, framförallt 1600-, 1700- och 1800-tal) har blivit ganska avtrubbad till hur extremt våldsamma dessa perioder var. Självmord och mord var utbrett, är min uppfattning. Likaså våldtäkt, även om det inte uppmärksammas allt för ofta i källmaterialet.

Jo, det är ju den bilden jag har med. Ska gräva lite djupare i det, men att det var så vansinnigt mer våldsamt på 12-1300-talet var nytt för mig!

 

[Bifur]

I sammanhanget kanske det kan vara intressant med lite samtida fakta. Toleransen för och utövandet våld har överlag sjunkit under flera årtionden även i modern tid. Från 70-talet fram till tidigt 10-tal sjönk stadigt antalet brottsoffer per capita i dödligt våld, speciellt inom familjen och andra sociala kontexter.

Under 10-talet har antal dödsfall återigen ökat, vilket framför allt kan hänföras till ökat våld mellan kriminella. Det mesta av det kan sannolikt förklaras med ändrad kriminell subkultur (även om vapentillgången också spelar in).

 

[Mogger]

Under 10-talet har antal dödsfall återigen ökat, vilket framför allt kan hänföras till ökat våld mellan kriminella. Det mesta av det kan sannolikt förklaras med ändrad kriminell subkultur (även om vapentillgången också spelar in).

Ja, nu är vi ju farligt nära OT men faktum är att antalet döda stiger men antalet skjutningar sjunker. Brutalare våld alltså.

Och sådana tendenser har säkerligen spelat in även historiskt.

 

[lupmet]

Jag (arbetar professionellt med historisk forskning, framförallt 1600-, 1700- och 1800-tal) har blivit ganska avtrubbad till hur extremt våldsamma dessa perioder var. Självmord och mord var utbrett, är min uppfattning. Likaså våldtäkt, även om det inte uppmärksammas allt för ofta i källmaterialet.

Ökade våldsamheten under denna period relativt 2-3 hundra år tidigare eller kan vi anta att de var det samma (vilket det verkar om vi tittar på diagrammet i den andra tråden)? Hårt betingad som jag är av 80-talets alkoholpolitik undrar jag såklart om en eventuell ökning kan antas ha samband med tillgången till brännvin? Eller är det ökade urbaniseringen som påverkade, plötsligt omgavs du av folk som du inte var släkt med och som antagligen inte talade samma dialekt (dvs. de gick inte att begripa).

 

[Christoffer]

Johan Söderberg och Arne Jarrick har väl skrivit rätt mycket om detta med avstamp i Sverige, om jag inte minns helt fel från historiestudierna en herrans massa år sen.

 

[DanielSchenström]

Nog för att våldet i sig är häpnande så är det som får mig att reagera är familjevåldet, folk som dödar varandra för arv och makt på ett sätt som känns sinnessjukt för den bild av familj jag har växt upp med. Kollar man på vikingatid blir det nästan absurt med moderna mått mätt.

Som flera av er andra blev jag också förvånad när jag läste om detta vilket jag har för mig är nån gång senaste året, då jag tycker att jag ändå läst mycket om medeltida liv. Kanske är att det är svårt att säg få pengar för dokumentärer och tv-serier om hur mycket riktiga människa hade ihjäl varandra historiskt.

 

[Skarpskytten]

När vi talar om det dödliga våldet under medel- och tidigmodern tid, mord och dråp, ska man ha klart för sig att det väldigt mycket handlade om män under 40 som dödade andra män under 40.

Jag har läst en fin undersökning historikern Jens Lerbom gjort av våld mellan svenska soldater och skånska bönder under 1600-talets andra hälft. Ett genomgående mönster (om jag mins rätt) var att mördarna var soldater med krigserfarenheter, dvs förmodligen var brutaliserade och traumatiserade, och att de reagerade oerhört våldsamt på upplevda kränkningar av sin heder. Ofta kände de männen de slog ihjäl.

Tungt beväpnade unga män med krigstrauman och hedersnoja är kort sagt en ganska dålig kombination.

(En annan poäng Lerbom gör är att den svenska statsmakten agerade stenhårt mot soldater som utförde sådana här brott, vilket motsäger en del virriga skånelandsnationalister som har fått för sig att det här våldet var en del av någon slags etnisk rensning arrangerad av den svenska statsmakten. Det var det inte).

 

[Mogger]

Tungt beväpnade unga män med krigstrauman och hedersnoja är kort sagt en ganska dålig kombination.

Rollspel 101. Vilket får mig att tänka på att spel som har 30 sidor stridsregler och 2 sidor övriga regler nog emulerar detta rätt väl. Det är en feature, inte en bugg!

 

[Skarpskytten]

Rollspel 101. Vilket får mig att tänka på att spel som har 30 sidor stridsregler och 2 sidor övriga regler nog emulerar detta rätt väl. Det är en feature, inte en bugg!

Fast rätt få rollspel gör en stot grej av krigstrauman och heder.

 

[Skarpskytten]

Jag (arbetar professionellt med historisk forskning, framförallt 1600-, 1700- och 1800-tal) har blivit ganska avtrubbad till hur extremt våldsamma dessa perioder var. Självmord och mord var utbrett, är min uppfattning. Likaså våldtäkt, även om det inte uppmärksammas allt för ofta i källmaterialet.

Jao, jag jag själv levt många år i Skåne på 1800-talet, och har slagits av hur närvarande våldet var. Män slog kvinnor, vuxna slog barn, arbetsköpare slog underlydande, bönderna i en byn slog männen i en annan by. Jag känner till två statstjänstemän som lynchades under tjänsteutövning, och en som lönnmördades. Statsmakten å sin sida masskarerar upproriska drängar 1811 och hugger huvudet av diverse missdådare.

 

[Mogger]

Fast rätt få rollspel gör en stot grej av krigstrauman och heder.

Ja, det är jag helt med på. Jag menar bara att man med visst fog kan säga att rollspel trots allt ger en rätt bra bild av hur sagda tungt beväpnade och traumatiserade män beter sig när de sätts under press.

 

[Mekanurg]

Jao, jag jag själv levt många år i Skåne på 1800-talet, och har slagits av hur närvarande våldet var. Män slog kvinnor, vuxna slog barn, arbetsköpare slog underlydande, bönderna i en byn slog männen i en annan by. Jag känner till två statstjänstemän som lynchades under tjänsteutövning, och en som lönnmördades. Statsmakten å sin sida masskarerar upproriska drängar 1811 och hugger huvudet av diverse missdådare.

Lantmätare hade tjänstepistol anno dazumal. Säger något om hotbilden på 1800-talets landsbygd.

 

[Mogger]

Lantmätare hade tjänstepistol anno dazumal. Säger något om hotbilden på 1800-talets landsbygd.

Känner att ett äventyr tar form här!

 

[Bengtsson]

Lantmätare kunde vara riktigt häftiga. De reste ut i obygderna, löste konflikter mellan tvistande bönder (tvister som ofta rörde forna avtal och försvunna gränsmarkeringar, evokativt), dokumenterade underliga ortnamn och ibland även fornlämningar och folktro, och --- väldigt ofta --- ritade lustiga och absurda små konstverk i kartverkens marginaler. Är ju perfekt för något i stil med Nordiska Väsen och annat.