Nekromanti [D&D 4e] Keep on the Shadowfell

[Dimfrost]

Nu har Kaleidoskop minus Snigel börjat spela Keep on the Shadowfell. Jag spelar en dragonborn str-baserad paladin med svärd och sköld, Ackerfors spelar en tiefling tactical warlord med svärd och sköld, och walium spelar en dragonborn weapon talent fighter med maul (alla byggda enbart med PHB-grejerna tillåtna, för enkelhets skull, eftersom det är vad vi har i fysisk bokväg). Gurgeh är något motvilligt spelledare.

Tanken är att vi börjar att spela äventyret som det är skrivet, och när vi efter en encounter är nära döden får det bli dags att nerfa encounterna på ett monster eller två. Än så länge har vi bara spelat en encounter, men den var i alla fall inte det minsta svettig. Men jag antar att det blir avsevärt svårare framöver.

Det är kul att spela i alla fall. Mycket D&D Minis-känsla blir det, men "rollspelandet" däremellan lär ju komma igång så småningom.

Mer finns inte att skriva om än, men det här är i alla fall en start. Stay tuned.

 

[Jarl]

Coolt att spela med bara 3 spelare, det är ju "hardcore mode" enligt utvecklarna själva.

Ni verkar kunna hela rätt bra, men det kan kanske bli problem att snabbt utdela mycket skada mot hårdare motståndare. Att behöva överleva fem rundor mot en "boss" kan vara mycket jobbigare än fyra rundor om man har lite otur.

Men ni märker ju om det börjar gå åt skogen

 

[Ackerfors]

Det suger att det inte finns några piskor bland PHB-grejerna.

I övrigt, intressant och lovande men vi får se hur det blir vad det lider. Eventuellt kan det bli för mycket "D&D Minis-känsla" men jag hoppas att så inte blir fallet.

 

[Dimfrost]

Spelmöte 2

Andra spelmötet började med att vi kom till en mindre stad, Winterhaven om jag minns rätt. Vi letade efter vår försvunna mentor. Problemet blev att hålla spelet på en seriös nivå. Liksom: mentorn hade lärt upp oss till äventyrare. Staden innehöll allt viktigt, som ett krigargille. Etc. Men men. Vi snackade med folk på värdshuset och drog sedan söderut mot någon sorts begravningsplats för drakar (man what?). Ett koboldöverfall vidtog, som visade sig vara ganska knepigt. Speciellt wyrmpriesten är otäck; båda våra defenders har Reflex defense som är 6-7 poäng lägre än AC. Men ingen gick ned för räkning, även om vi slog läger efteråt för att ta igen oss ordentligt.

Därefter kom vi till begravningsplatsen där ett gäng skumma gravplundrare hade tagit vår mentor till fånga (fast han hade begett sig dit för två eller tre månader sedan? wtf?). Vi vet ingen bakgrund eftersom vi bröt direkt efter encountern. Det var i alla fall en lätt match, de tama drakesen var smått elaka men valde att ta en omväg upp från sänkan så vi kunde ta hand om gravplundrarna först.

Vi känner att vi gärna tar extended rests efter varje encounter, men bara en gång har någon varit nära 0 hp. Och om vi hade varit fem, eller ens fyra, hade alla encounters varit en barnlek. Lite till kan vi nog kämpa på utan nerfade encounters. Och så får vi ju mer XP; vi borde levla efter två encounters till, ungefär.

Kul har vi också. Jag ser fram emot nästa veckas spelmöte. Att ha fått in aningen mer 'rollspel' än ett parti Hero Quest (det gamla) är också en fördel.

 

[Dimfrost]

Det vi känner är att det är svårt att hela paladinen tillräckligt. Han kan hela de andra med lay on hands, warlorden kan hela alla med inspiring word, fightern kan hela sig själv med comeback strike; det är alltså bara warlorden som kan hela paladinen. Han är också den ende som inte har tagit toughness, vilket ska åtgärdas när vi når level 2. Men vi klarar oss, nätt och jämt.

Fightern tillsammans med warlordens commander's strike gör att vi inte direkt känner att vi gör för lite skada per runda. Det är svårt att säga utan att direkt ha något annat att jämföra med, dock.

 

[Wilmer]

Kan inte paladinen lägga händer på sig själv?

 

[Dimfrost]

Hmm. Det kanske han kan. Jag hade för mig att den nämnde något om ally, mem det var paladinens daily power paladin's judgment jag tänkte på. Lay on hands har räckvidd melee touch, då kanske man får lägga det på sig själv?

 

[Feliath]

Ja, paladinen kan hela sig själv med Lay On Hands.

Och hade ni haft en Rogue med er hade ni insett att den här gruppsammansättningen ni har nu gör lite skada.



/Feliath — upp till 30 stryk per runda med At-Wills på level 1

 

[Dimfrost]

Okej, det förbättrar ju saker en smula.

Och jag tycker nog att Roguen verkar mest suga. Den tål för lite stryk och delar inte ut tillräckligt. At wills är väl okej, men dess dailys och encounters lär ju göra mindre i skada än vår fighter eller paladin.

Hade vi valt att spela med alla böcker och velat ha någon som gjorde massor av skada hade vi haft en tempest fighter. Longtooth shifter tempest fighter, dragonborn inspiring warlord och dwarf battlerager fighter, kanske. Roguen skalar inget vidare heller. Snubbarna som slåss med två vapen får ju dubbelt ut av alla magiska vapen och liknande.

 

[Arfert]

Jarls rouge i vår spelgrupp är den som absolut ger mest skada, och är helt livsfarlig. Suger knappast. Prata med honom hur man får ut max ur en rouge.

 

[krank]

Jarls rouge i vår spelgrupp är den som absolut ger mest skada, och är helt livsfarlig.

Seconded. Och thirded, om det behövs. Som dragonborn-paladin tål jag egentligen inte så hiskeligt mycket mer spö än nån annan trots att jag ska vara tank, men Jarls rogue gör liksom helt sinnesslöa mängder däng på motståndet. Liksom, en annan är "yay, tolv i skada! Nu lyckades jag riktigt bra med min encounter power!" medan han är mer "ånej, nu kan jag missa på både ett, två och tre... och nej, nu gjorde jag bara minimiskada med min at-will, det blir bara trettio".

 

[Jarl]

Fast hade vår ranger slagit bättre och bara varit optad för antingen avstånds- eller närstrid hade hon nog gjort nästan lika mycket skada utslaget på en hel encounter.

Men Natalya har ju "offrat" sig för gruppen och kan agera både ranged och melee. Om några levlar kommer hon att disha ut rejält med skada!

 

[Dimfrost]

Min dragonborn paladin har i alla fall AC 20 och 27 hp (och jag ska ta toughness när vi levlar) på level 1, och det är avsevärt mer än vad en rogue (eller ranger) skulle ha. Om vi hade varit fler än tre hade vi definitivt haft en dedikerad striker. Nu är det vår tvåhandsslående fighter tillsammans med warlordens commander's strike som får fylla den rollen, och det går väl sådär. Men än så länge verkar det vara vettigt att vi har höga försvar och tål mycket stryk.

 

[lasergreger]

Jag ska börja spelleda H1 snart jag med. Det blir skapande av karaktärer på måndag. Jag har redan spellett halva modulen med en annan grupp, tyvärr sjönk det projektet till fördel för andra saker, men jag har stora förhoppningar på denna nya grupp. Passade på att skaffa H2 och H3 också, de ser ännu bättre ut faktiskt, men i ett så speligt- spel som detta så blir det antagligen bara roligare och roligare ju högre level man når.

 

[Jarl]

Min dragonborn paladin har i alla fall AC 20 och 27 hp (och jag ska ta toughness när vi levlar) på level 1, och det är avsevärt mer än vad en rogue (eller ranger) skulle ha. Om vi hade varit fler än tre hade vi definitivt haft en dedikerad striker. Nu är det vår tvåhandsslående fighter tillsammans med warlordens commander's strike som får fylla den rollen, och det går väl sådär. Men än så länge verkar det vara vettigt att vi har höga försvar och tål mycket stryk.

Det är ju lite roligt att diskutera optimeringar, men i slutändan så är ju alla kampanjer, grupper och situationer lite olika. Så länge det fungerar och man inte känner sig värdelös i spelet så är det ju lugnt.
Och även om det är brädspeligt så vill ju ändå ha en karaktär man själv tycker om. En del val man gör är kanske suboptimala, men man får igen det genom upplevelsen. Jag skulle t.ex. inte vilja ge min karaktär ett double sword eller en rapier, för att det skulle kännas helt fel med mitt karaktärskoncept.
Optimering inom konceptet kanske man säga är ett bra ledord, iallafall för mig.

 

[Dimfrost]

Bah! Koncept! Tror du att du spelar något slags rollspel här, kanske? Riktiga män leker med plastgubbar. Har jag hört.

(Jag håller med, trots att vi fokuserar väldigt hårt på optningsbiten nu. Jag valde att min paladin skulle tillbe Korpdrottningen, trots att det finns bättre gudar, helt enkelt för att hon är så mycket coolare än alla andra. Men det var en väldigt liten chans att jag skulle vilja ta något divinityfeat, därför kunde jag göra så.)

 

[Gurgeh]

Re: Spelmöte 2

Problemet blev att hålla spelet på en seriös nivå. Liksom: mentorn hade lärt upp oss till äventyrare. Staden innehöll allt viktigt, som ett krigargille. Etc.

Tyvärr känns äventyret rätt mycket som ett dataspel när man läser det, och det innehåller en del saker som man bara blir tvungen att klia sig i huvudet över. Staden påstås ha nästan 1000 invånare, och innehåller 15 hus, varav bara hälften är bostadshus. De måste bo jävligt trångt. Designen på staden och fördelningen på husen för tankarna till Legend of Zelda eller liknande, snarare än till realism.

Men det är ju kul ändå.

/tobias

 

[Jarl]

Re: Spelmöte 2

Som tur är så figuerar staden rätt lite i äventyret. Inte för att själva Keep:et är så enormt logiskt det heller, men ändå...

Och har man kul, ja då har man ju kul

 

[Ackerfors]

Och även om det är brädspeligt så vill ju ändå ha en karaktär man själv tycker om. En del val man gör är kanske suboptimala, men man får igen det genom upplevelsen.

Alltså... Nej. Jag brukar ha lätt att rollspela saker som inte erbjuder rollspelande primärt, men D&D4 har helt skurit bort allt sådant för mig. Jag bryr mig inte det minsta om karaktären och skulle aldrig för mitt liv få för mig att göra dåliga val för att det vore rätt för karaktären. Det gör inget att det är så, men rollspelande... Njäää.

 

[Arfert]

Re: Spelmöte 2

..invånarantalet gäller väl hela området, alltså med alla hus och gårdar som ligger utanför det lilla "fortet"? Tror jag att jag läst nånstans.