[D&D5] Hur många spelare bör man ha?

[Dr_Dängrot]

Ah. Jag är med.

Jag tror att vi ska komma ihåg att det finns två stora, delvis överlappade grupper av DnD5-spelare, de som @Bolongo härförleden kallade minmaxarna och esteterna. Spelar man spelet för att vinna gör man en maxad gubbe med högsta sakade-outputen man kan få och gör ett party som komplettera varandra optimalt i strid. Många, framförallt jänkare, verkar spela så. Men man kan spela spelet på andra sätt, som ex i Critical Role eller in min spelgrupp, där rollspel och utforskningen är viktigt. Då spelar det där med skada per runda och partyts taktiska sammansättning inte så stor roll. Grejen är att det är nästa omöjligt att göra en dålig DnD5-rollfigur; jag har bara en minmaxad gubbe i min grupp och ändå är partyt som helhet stenhårda i strid. Alla spelar exakt det dem vill! Gruppen har aldrig haft en tjuv och det har orsakat noll problem. Gruppen har klarat sig utmärkt i 30 spelmöten utan en präst. Und so weiter.

Nu kanske jag låter som ett asshole och det är absolut inte min mening men min generella uppfattning och det kan bero på folket jag spelet med så verkar DnD5:e så som äventyr och likande är skrivna att 90% kretsa kring Combat encounters och folk tenderar att bygga sina karaktärer för att besegra dessa encounters . Spelet lends itself to min/maxing opting helt enkelt . Det känns som att det är så spelet i sin geundform är tänkt att spelas sedan är jag självklart medveten om att alla inte spelar på det viset och det finns dom som spelar oerhört rp-heavy

 

[erikt]

Nu har jag inte spelat DnD5:e på åratal men när jag spelade så minns jag tex att jargongen gick ok jag är tank , Lisa kan du va ranged dps (damage per second ) ? Lisa-- ok jag e ranger då . Kalle vill du va caster ? Och Anna du e healer .

Ok när vi når dungeonbossen så Kalle glöm inte att casta dina Warlock dots (damage over time)

Osv osv osv .

Detta är alla ord som används i MMORPG's

Delar av terminologin må vara tagen från datorspel, men de olika rollerna fanns långt innan dess i vanliga rollspel också även om man ännu inte hade särskilda namn för dem då.
Datorrollspel (både single-player och MMORPGs) är i stort sett allihopa baserade på D&D om man spårar det tillräckligt lång tillbaka, så det är inte så konstigt om ideér och terminologi färdas i andra riktningen också.

 

[entomophobiac]

Nu har jag inte spelat DnD5:e på åratal men när jag spelade så minns jag tex att jargongen gick ok jag är tank , Lisa kan du va ranged dps (damage per second ) ? Lisa-- ok jag e ranger då . Kalle vill du va caster ? Och Anna du e healer .

Jag har aldrig varit med om den konversationen förrän i söndags, faktiskt, och då var det något som vi alla sa att vi inte vill höra igen...

Men det handlar nog om vad en är ute efter. Det känns ju väldigt rimligt om det är slåssandet som är det intressanta för er grupp. Mindre intressant om det är intriger och/eller andra former av socialt spel.

 

[Skarpskytten]

Nu kanske jag låter som ett asshole och det är absolut inte min mening men min generella uppfattning och det kan bero på folket jag spelet med så verkar DnD5:e så som äventyr och likande är skrivna att 90% kretsa kring Combat encounters och folk tenderar att bygga sina karaktärer för att besegra dessa encounters . Spelet lends itself to min/maxing opting helt enkelt . Det känns som att det är så spelet i sin geundform är tänkt att spelas sedan är jag självklart medveten om att alla inte spelar på det viset och det finns dom som spelar oerhört rp-heavy

Min uppfattning är att Wizards har lyckats göra ett spel som gör både minmaxarna och esteterna glada.

Wizards äventyr har absolut fokus på strid men ingen tvingar dig att spela dem som de är skrivna. Min grupp ligger nog på c tre strider på fyra spelmöten. Vi har aldrig haft mer än två strider på ett möte, och många möten har vi noll strider på.

 

[Dr_Dängrot]

Delar av terminologin må vara tagen från datorspel, men de olika rollerna fanns långt innan dess i vanliga rollspel också även om man ännu inte hade särskilda namn för dem då.
Datorrollspel (både single-player och MMORPGs) är i stort sett allihopa baserade på D&D om man spårar det tillräckligt lång tillbaka, så det är inte så konstigt om ideér och terminologi färdas i andra riktningen också.

Sant ,fast det bryter immersion ganska hårt när någon i extas skriker mig i örat dängrot casta den spellen så den ligger och tickar damage over time på bossen , casta buffar på oss innan vi går in till bossen osv.

Det påminner mig att jag spelar ett spel

 

[Dr_Dängrot]

Jag har aldrig varit med om den konversationen förrän i söndags, faktiskt, och då var det något som vi alla sa att vi inte vill höra igen...

Men det handlar nog om vad en är ute efter. Det känns ju väldigt rimligt om det är slåssandet som är det intressanta för er grupp. Mindre intressant om det är intriger och/eller andra former av socialt spel.

För mig är slåssandet totallt ointressant och det är därför jag rent generellt inte tenderar att spela DnD och inte gjort så på flera år . Slåssandet kan vara kuligt men inte på dom nivåer det förekommer i DnD

 

[erikt]

Sant ,fast det bryter immersion ganska hårt när någon i extas skriker mig i örat dängrot casta den spellen så den ligger och tickar damage over time på bossen , casta buffar på oss innan vi går in till bossen osv.

Det påminner mig att jag spelar ett spel

Ett problem som funnits åtminstone sedan OD&D publicerades 1974, och inte har mycket med datorspel att göra.

 

[Dr_Dängrot]

Min uppfattning är att Wizards har lyckats göra ett spel som gör både minmaxarna och esteterna glada.

Wizards äventyr har absolut fokus på strid men ingen tvingar dig att spela dem som de är skrivna. Min grupp ligger nog på c tre strider på fyra spelmöten. Vi har aldrig haft mer än två strider på ett möte, och många möten har vi noll strider på.

Dom grupper där jag spelat så har det varit mycket fokus på strid och allt som skett där emellan har bara varit en transportsträcka till nästa strid .

Jag minns hur jag spelade med en person och hen satt och trummade på bordet och skakade med benen och fnyste högt i ren frustration när det inte vankades strid i horisonten

 

[Dr_Dängrot]

Ett problem som funnits åtminstone sedan OD&D publicerades 1974, och inte har mycket med datorspel att göra.

Det är därför jag som sagt tenderar att inte spela DnD längre , vill jag ha dom aspekterna så kan jag lika gärna spela Descent 2:ed eller wrath of ashardalon eller något annat hack n slash dugeon basher brädspel

 

[erikt]

Det är därför jag som sagt tenderar att inte spela DnD längre , vill jag ha dom aspekterna så kan jag lika gärna spela Descent 2:ed eller wrath of ashardalon eller något annat hack n slash dugeon basher brädspel

Det är inte precis något som är unikt för DnD, utan användande av ren spelterminologi som bryter immersion kan förekomma i nästan alla rollspel. DnD är i sig inte ett dugg värre en något annat spel på den punkten.

 

[entomophobiac]

Slåssandet kan vara kuligt men inte på dom nivåer det förekommer i DnD

Banka goblins i grottor är ju rättså etablerat. Men det finns så otroligt mycket världsmaterial till D&D som har helt annat fokus. Jag vet att många skulle argumentera att det är släppt till fel regler, och den stora mängden stridsfokuserade grejer i D&D gör ju att våldsalternativen alltid är nära till hands, men regler är i slutänden bara regler och konversationen runt bordet är ju det som händer.

Just 5E, med Backgrounds exempelvis, tycker jag ändå tagit ett steg närmre att vara mer neutralt som regelmotor. Men samtidigt ser en väl det en vill se.

 

[Skarpskytten]

Banka goblins i grottor är ju rättså etablerat. Men det finns så otroligt mycket världsmaterial till D&D som har helt annat fokus. Jag vet att många skulle argumentera att det är släppt till fel regler, och den stora mängden stridsfokuserade grejer i D&D gör ju att våldsalternativen alltid är nära till hands, men regler är i slutänden bara regler och konversationen runt bordet är ju det som händer.

Just 5E, med Backgrounds exempelvis, tycker jag ändå tagit ett steg närmre att vara mer neutralt som regelmotor. Men samtidigt ser en väl det en vill se.

Det finns ju dessutom gott om options som kan styra spelet och spelarnas tänk. Jag kör Milestone XP - mina spelare behöver inte söka upp strider för att bli bättre. De kan lösa Äventyret och spela sina rollfigurer, och när jag känner för det stiger de i nivå.

 

[Dr_Dängrot]

Det är inte precis något som är unikt för DnD, utan användande av ren spelterminologi som bryter immersion kan förekomma i nästan alla rollspel. DnD är i sig inte ett dugg värre en något annat spel på den punkten.

Där skiljer sig våra åsikter åt ,.Det brukade tendera att bli mer off:igt metasnack kring ett DnD spelmöte än andra spel jag spelat men kan iofs bero på folket jag spelade med .

Väldigt få andra spel har jag dock upplevt följande scenario , Pelle flytta så du är en ruta ifrån paladinen då är du i hens aura och får plus på saves , sara send ditt pet på andra sidan orchen så får vi flanking bonus , Olle spring uppför kullen och skjut med din ranger ifrån höjd så får du Combat advantage osv osv osv den diskusionen utspelar sig inte i rollspelen jag tenderar att spela .

 

[PhilArt]

4-5 spelare skulle jag säga.

 

[zonk]

4 RP hade jag sagt är optimalt. Har dock lirat det med två spelare, och då fick de helt enkelt en NPC vardera att styra, en sekundär RP så att säga. Det funkade utmärkt men det kan nog vara lite olika mellan spelare om detta skulle kunna dra för mkt uppmärksamhet.