Nekromanti Damer i nöd.
- Thread starter Blasphemy
- Start date
Nu blir jag provocerad av dig Paxen. Du påpekar att jag är barnslig och när jag svarar att vi har en diskussion så reagerar du med att tillrättavisa mig. Du har INGEN rätt att be mig ta diskussionen till PM.!Paxen said:
Mitt påstående kvarstår; om du inte trivs med diskussionsklimatet, om du inte kan delta utan att tillskriva diskussionsdeltagarna värderingar eller åsikter de aldrig uttryckt, varför lägger du dig i diskussionen?
Måste du delta i diskussionen för att, citat: "ett forum har fler inblandande än 2 personer"; är det implicit så att eftersom rättigheten att delta i vad som sker på forumet existerar så har du en skyldighet att göra det?
Det sista "just sayin'" är nån sorts hån. Det är sarkasm och jag blir irriterad. Det gör att jag har svårt att ta det vettiga du också skriver på allvar.
Du skrev nämligen även:
För den här förklaringen får inte mina känslor att koka på samma sätt som det hån du sedan slänger med i inlägget.
Jag har inte påstått att du är barnslig. Om du läste in det någonstans så är det antingen för att jag inte är tillräckligt bra på skriva vad jag menar, eller för att du själv läser in det någonstans. I vilket fall, jag vill inte påstå att du är barnslig, så jag ber om ursäkt om du har missuppfattat det.Recca said:
Sen så vill jag säga det att ditt svar till mig gjorde så att jag trodde att du hade missuppfattat vad mitt mission var. Det var inte att säga att någon utav er hade fel. Jag ville bara säga vad jag tyckte. Då du svarade på det med ett "Du, vi pratar om vad vi tycker, inte vad du tycker" gjorde så att jag kände mig tvungen att påpeka att det är ett forum ni diskuterade i, vilket betyder att vem som helst kan komma med ett "jag tycker såhär". Om du inte tyckte att det var konstruktivt så kan du rapportera det och se om jag får en varning eller värre.
Avslutningsvis: jag menar aldrig att vara elak, dock så kan det hända att jag är sarkastisk, vilket ibland, tyvärr, kan tolkas fel. Om du har blivit sur på mig pga det så ber jag om ursäkt, för jag vill inte göra folk sura, tvärsom, dom flesta är mer hanterbara när dom är glada och det skapar enligt mig en sjysstare atmosfär.
Ha en trevlig fortsättning alla, jag hoppar av tråden.
"Då kan man ju lika gärna..." är nästan aldrig ett bra argument, tycker jag. =)Recca said:
Eller ja, jag fattar hur du menar. Men jag associerar lite till det här med rälsade äventyr i rollspel, där en del tycker "då kan man ju lika gärna läsa en bok". Vilket jag inte alls håller med om, eftersom "läsa en bok" fortfarande är en helt annan upplevelse än att själv ha fått beskriva sina handlingar, även om de handlingarna inte påverkat den övergripande berättelsen.
Lite så känner jag med datorspel också. Även med dåligt gameplay känner jag mig mer engagerad i spelet om jag får spela det än om jag sitter och bara passivt kollar på youtubeihopklipp.
De enda gångerna dåligt gameplay hindrar mig från att spela ett spel är om gameplay är för buggigt eller för svårt för att jag rent praktiskt ska kunna komma vidare. Så i mina ögon är svårt-men-bra gameplay sämre än lätt-men-dåligt =) Så länge jag tar mig framåt...
!Paxen said:När folk säger att Farhenheit är bra så blir jag väldigt ledsen.. Over the top? Ja. Galet? Ja. Bra...?
Iofs så säger du att det bara är bättre...
Det finns en specifik punkt i spelet där det plötsligt går väldigt fort. Det går knappt en scen utan att något nytt och skruvat introduceras, och tempot ökar. Det blir svårt att hänga med riktigt, och det blir ganska slafsigt rent manusmässigt.
Ungefär där skulle spelet egentligen ha slutat. För det skulle vara en trilogi, eller åtminstone två spel. Har jag för mig. Och så skulle de dra ut på alla de här stolligheterna över en längre tid.
För mig är det nämligen just hastigheten de "avslöjar coolheter" med som gör det over the top och helcrazy. Tänk på första delen av spelet, med mordmysteriet, stressmätaren, bevislämnande och hämtande... Det var det som skulle vara i det här spelet.
Så: Jag hävdar att Fahrenheit är bra. Jag gillar dess spelmekanik och hur det hanterar kontrollerna. Jag gillar framför allt första delen, som jag tycker är extremt stämningsfull och inspirerande.
Sedan kan jag ha visst överseende för att spelmakarna var tvungna att banka ihop plotten från 1-2 spel in i slutet av det första. Egentligen hade det nog varit bättre om de gjort som i ett annat underskattat favvospel jag har, Advent Rising: Lämnat storyn mitt i med en schysst cliffhanger. Så hade de kunnat göra en serietidning, film eller en uppföljare några år senare istället.
Sa iofs att jag skulle hoppa över resten av tråden, men var tvungen att säga det att jag har testat den delen av spelet som man kan säga var bra (för mig var det mer svårsmält). När den väl slog över så blev det "Fuck that" för mig. Jag har klarat mig igenom AC-spelen, accepterat allt skit ifrån dom, och Farhenheit gjorde så att jag sa "Stopp! Jag klarar inte av det här. Storyn är för konstig.". Har sett andra göra playthroughs, och det har gjort mig glad över att jag skippade resten.krank said:!Paxen said:När folk säger att Farhenheit är bra så blir jag väldigt ledsen.. Over the top? Ja. Galet? Ja. Bra...?
Iofs så säger du att det bara är bättre...
Det finns en specifik punkt i spelet där det plötsligt går väldigt fort. Det går knappt en scen utan att något nytt och skruvat introduceras, och tempot ökar. Det blir svårt att hänga med riktigt, och det blir ganska slafsigt rent manusmässigt.
Ungefär där skulle spelet egentligen ha slutat. För det skulle vara en trilogi, eller åtminstone två spel. Och så skulle de dra ut på alla de här stolligheterna över en längre tid.
För mig är det nämligen just hastigheten de "avslöjar coolheter" med som gör det over the top och helcrazy. Tänk på första delen av spelet, med mordmysteriet, stressmätaren, bevislämnande och hämtande... Det var det som skulle vara i det här spelet.
Så: Jag hävdar att Fahrenheit är bra. Jag gillar dess spelmekanik och hur det hanterar kontrollerna. Jag gillar framför allt första delen, som jag tycker är extremt stämningsfull och inspirerande.
Sedan kan jag ha visst överseende för att spelmakarna var tvungna att banka ihop plotten från 1-2 spel in i slutet av det första. Egentligen hade det nog varit bättre om de gjort som i ett annat underskattat favvospel jag har, Advent Rising: Lämnat storyn mitt i med en schysst cliffhanger. Så hade de kunnat göra en serietidning, film eller en uppföljare några år senare istället.
Men, men, smaken är ju olika
