Hm, för att följa Lambis format:
Spelare: Jag och B.
Plats: I Ryd.
Spel: Till döds.
Karta: Fane of the drow (tror jag).
Jag testade min Silver drake:
1 LSD
1 Cleric of Dol-Arrah
1 Dwarf mercenary
1 Man-at-arms
2 Hill dwarf warrior
1 Mialee, elf wizard
mot
1 Chraal
1 Large blue dragon
3 Silent wolf goblin
1 Grim necromancer (summons Minotaur skeleton och Gnoll skeleton)
1 Destrachan
Som ni ser så är jag 7 poäng kort i mitt warband, men det hade ingen större betydelse. Vi spelade med de nya out-of-command reglerna så B spred ut sitt warband medan jag höll mitt lite mer samlat. Jag vann initiativet, la Magic weapon på draken och flög ut den mot mitten för att ge B ett stort mål att sikta in sig på. B avancerade några Goblins, jag flyttade några småkillar, B summonade sina undeads, avancerade med Chraalen och Draken och försökte smita runt med Destrachan på ena kanten. Jag höll mitt foder utspritt och i skydd.
Andra rundan brände jag av min köldkon mot Goblinerna. Jag inte hade mycket annat att skjuta på då odöda och Chraals är immuna mot kyla. Två av tre frös raskt ihjäl. B avancerade med Chraalen och andades på Mialee och Clericen. Mialee dog förståss, men även Clericen missade sitt save. Därefter blev det en ring av glada elakingar runt draken. Mycket svingande och några träffar, men inget allvarligt. Destrachanen stod mest och såg frustrerad ut på kanten och gick fram och bet en dvärg. Mitt foder stod bra där de stod. Som avslutning så la B en Curse of impending blades på min drake så att den nu var nere på AC 22.
Runda tre så tyckte jag att drakens läge var lite väl utsatt samt att det var dags att tugga lite på commandern. Till ljudet av en kasse AoO:s så flög jag bort draken till Necromancern och bet. Den lille faen klarade moralen dock. Medan B flyttade hela paparaziteamet efter min stora silvriga stjärna så passade jag på att avancera med Clericen samtidigt som jag helade upp den lite samt försöka mig på några charges med mina foderkillar. Silent wolf:en som hade fem HP kvar efter köldkonen vägrade dö medan Destrachan däremot tog i princip alla smällar som slogs på den. Livet är så ibland.
Runda fyra vann jag initiativet och tog ett sista bett på Necron varpå Chraal och de odöda tackade för sig. Diverse svingande gjorde att det mesta av mitt foder var dött, men de fick med sig Goblinen och Destrachan var så gott som död också. Clericen helade upp min nu ganska sargade drake som nu hade en ren match mot sin blå släkting. Därefter gick Clerien bort för att rensa upp Destrachanen.
Runda fem var mer eller mindre upprensning. Destrachan och drake fick de sista smällarna och det var över.
Eftermatchanalys: LSD är en väldigt förlåtande pjäs. Jag spelade den jättedåligt, men var ändå aldrig i närheten av att förlora egentligen. B:s warband var... Skall vi kalla det en taktiskt risktagning? Äh, att binda en Chraal och ett par undeads till en Grim Necro är ingen bra idé. Alls. Med en hårdare commander så hade han mycket väl kunnat vinna, men jag smickrar mig att tro att det inte borde ha hänt ändå då jag i det fallet hade varit tvungen att spela noggrannare.
Det var ett ganska trist band att spela mot med draken då de flesta killarna var immuna mot båda andningsvapnen, men även utan dessa så är LSD the house! Nästa gång blir det nog ett CG-band i stället.
Spelare: Jag och B.
Plats: I Ryd.
Spel: Till döds.
Karta: Fane of the drow (tror jag).
Jag testade min Silver drake:
1 LSD
1 Cleric of Dol-Arrah
1 Dwarf mercenary
1 Man-at-arms
2 Hill dwarf warrior
1 Mialee, elf wizard
mot
1 Chraal
1 Large blue dragon
3 Silent wolf goblin
1 Grim necromancer (summons Minotaur skeleton och Gnoll skeleton)
1 Destrachan
Som ni ser så är jag 7 poäng kort i mitt warband, men det hade ingen större betydelse. Vi spelade med de nya out-of-command reglerna så B spred ut sitt warband medan jag höll mitt lite mer samlat. Jag vann initiativet, la Magic weapon på draken och flög ut den mot mitten för att ge B ett stort mål att sikta in sig på. B avancerade några Goblins, jag flyttade några småkillar, B summonade sina undeads, avancerade med Chraalen och Draken och försökte smita runt med Destrachan på ena kanten. Jag höll mitt foder utspritt och i skydd.
Andra rundan brände jag av min köldkon mot Goblinerna. Jag inte hade mycket annat att skjuta på då odöda och Chraals är immuna mot kyla. Två av tre frös raskt ihjäl. B avancerade med Chraalen och andades på Mialee och Clericen. Mialee dog förståss, men även Clericen missade sitt save. Därefter blev det en ring av glada elakingar runt draken. Mycket svingande och några träffar, men inget allvarligt. Destrachanen stod mest och såg frustrerad ut på kanten och gick fram och bet en dvärg. Mitt foder stod bra där de stod. Som avslutning så la B en Curse of impending blades på min drake så att den nu var nere på AC 22.
Runda tre så tyckte jag att drakens läge var lite väl utsatt samt att det var dags att tugga lite på commandern. Till ljudet av en kasse AoO:s så flög jag bort draken till Necromancern och bet. Den lille faen klarade moralen dock. Medan B flyttade hela paparaziteamet efter min stora silvriga stjärna så passade jag på att avancera med Clericen samtidigt som jag helade upp den lite samt försöka mig på några charges med mina foderkillar. Silent wolf:en som hade fem HP kvar efter köldkonen vägrade dö medan Destrachan däremot tog i princip alla smällar som slogs på den. Livet är så ibland.
Runda fyra vann jag initiativet och tog ett sista bett på Necron varpå Chraal och de odöda tackade för sig. Diverse svingande gjorde att det mesta av mitt foder var dött, men de fick med sig Goblinen och Destrachan var så gott som död också. Clericen helade upp min nu ganska sargade drake som nu hade en ren match mot sin blå släkting. Därefter gick Clerien bort för att rensa upp Destrachanen.
Runda fem var mer eller mindre upprensning. Destrachan och drake fick de sista smällarna och det var över.
Eftermatchanalys: LSD är en väldigt förlåtande pjäs. Jag spelade den jättedåligt, men var ändå aldrig i närheten av att förlora egentligen. B:s warband var... Skall vi kalla det en taktiskt risktagning? Äh, att binda en Chraal och ett par undeads till en Grim Necro är ingen bra idé. Alls. Med en hårdare commander så hade han mycket väl kunnat vinna, men jag smickrar mig att tro att det inte borde ha hänt ändå då jag i det fallet hade varit tvungen att spela noggrannare.
Det var ett ganska trist band att spela mot med draken då de flesta killarna var immuna mot båda andningsvapnen, men även utan dessa så är LSD the house! Nästa gång blir det nog ett CG-band i stället.
