Nekromanti De tyngsta SF-klassikerna?

[Saxifrage]

Impressed...

Öh, hela det låååånga inlägget bara för att påpeka att någon missuppfattat en mening i ett annat inlägg?

Näe, sådana där inlägg ger minuspoäng. Fram med ett SF-boktips nu, som botgöring! Pronto!

/Sax, ordning i klassen

 

[Arfert]

Re: Impressed...

låt mig förtydliga då eftersom jag tydligen uttryckte mig klumpigt: BÅDA filmerna är ungefär lika mycket (eller lika lite) trogna böckerna de baseras på... dvs man kan se vissa likheter i grundplotten och vissa karaktärer, but thats about it...

i Starship Troopers (boken) slåss exempelvis rymdsoldaterna i "dräkter" som snarare är nåt slags minivarianter av de robotar japanska ungdomar använder i manga/anime, typ robotech.. de fungerar till och med att använda för att landa på planeter med... med mera med mera.. boken känns mer som en rymdversion av "De nakna och de döda" än en propagandafilm typ "Why we fight". ..har jag för mig... det är minst 15 år sen jag läste den senast. Nån mer uppdaterad kan ju rätta mig om jag har fel.

 

[Arfert]

tack, då mindes jag rätt tydligen (se mitt svar här bredvid)

 

[Härolden]

Lem rockar! Jag har iofs bara läst Rymdpiloten Pirx äventyr men den var hur kul som helst.

 

[Örnie_UBBT]

Följande böcker brukar av kritiker och förståsigpåare räknas till SF-kanon, och jag såg inte att någon nämnt dem tidigare:

Alfred Bester - The Demolished Man (I en värld med tankeläsande poliser bestämmer sej världens rikaste man för att begå det perfekta mordet) och Stars My Destination (Greven av Monte Christo i rymdtappning).
Algis Budrys - Rogue Moon (materieöverföring och det mänskligas väsen utforskas mot bakgrund av en obegriplig och dödlig labyrint på månens baksida)
Gene Wolfe - Book of the New Sun, bokserie bestående av Shadow of the Torturer, Claw of the Conciliator, The Sword of the Lictor, The Citadel of the Autarch (extremt litterär och mångbottnad klassiker som definierade genren "science fantasy")

hälsar
Örnie
PS Trollvarning: Jag HATAR Starship Troopers (boken)! DS

 

[MrG]

För mig som liten (typ ensiffrig ålder) var Blixt Gordon min första bokväg in i sf, minns inte hur vida de var bra egentligen, men tycker det är en referens som man ska åtminstone ha koll på (och borde nämnas på listan).

Annars skulle Asimv nog vara det första jag tryckte i handen på folk, följt av Wells och Adams.

 

[Arfert]

Alex Raymonds originalserie från 30-40-talet är bra på samma sätt som Hal Fosters Prins Valiant eller Bruno Hogarths Tarzan... alltså gammaldags "matineäventyr", men otroligt vältecknat... och texten under bilderna, inga pratbubblor... (i alla fall i början)

serien blev sen även böcker och episodfilmer (och den famösa 70-talslångfilmen med Max von Sydow som kejsar Ming)

Mer läsning: http://home.comcast.net/~cjh5801a/Flash.htm

 

[MrG]

(och den famösa 70-talslångfilmen med Max von Sydow som kejsar Ming)

Och Queens musik!

 

[Dimfrost]

Gene Wolfe - Book of the New Sun, bokserie bestående av Shadow of the Torturer, Claw of the Conciliator, The Sword of the Lictor, The Citadel of the Autarch (extremt litterär och mångbottnad klassiker som definierade genren "science fantasy")

Böckerna är vansinnigt bra, men att klassificera dem som SF är att gå en smula för långt i mina ögon. Och i rätt många andras också, eftersom de första två böckerna är nr 1 i Fantasy Masterworks.


/Dimfrost

 

[Big Marco]

Men den har ju världshistorens hårdaste citat!

"Dispatch war-rocket Ajax!"

Så hårt! Så coolt! Så elakt!