solvebring
Superhero
Ja, runt femsnåret i morse innan jag slutligen gick och lade mig lyckades och påta ihop början på ett deckarscenario. Därför får ni ta texten för vad den är.
Nåväl, nu när jag läser det tycker jag inte att det funkar. Jag ska dock visa er texten innan jag säger något mer.
Klicka på spoilerrutan nedan för att läsa. Mina spelare ska självklart inte läsa detta.
Nå... Problemen!
1. Först och främst, mordgåtan känns inte trovärdig. Alltså till och med osannolik för att vara ett cozy Christiestukat mordpussel.
2. Att det skapar ett bra alibi åt Frederic känns inte säkert. Jag har inte lyckats tvista och tajma det nog(?).
3. Det lämnas inte så många ledtrådar från detta vilket gör det svårt att bygga vidare på.
Den enda ledtråden jag direkt kommit på hittills är käppen. Frederic är vänsterhänt, men Herbert var högerhänt. Herbert hade alltså alltid sin promenadkäpp i höger hand. Det tänkte inte Frederic på. Så om man kollar spåren längs rutten/vägen/stigen där promenaden ägt rum kan man se att de färska spåren inte stämmer. På skoavtrycken kan man se att han gått på höger sida. Om det varit Herbert som tagit promenaden och då haft käppen i höger hand skulle käppens avtryck vara inåt, mot dikeskanten. Fast eftersom Frederic gjorde misstaget att ta käppen i sin vänsterhand så är käppens avtryck ut mot vägen. Alltså... Nej, det var alltså inte Herbert som tog promenaden, det var mördaren. Och mördaren var vänsterhänt.
... Mer har jag inte kommit på. Eller jo, ja jag har haft tankarna på hur man ska avleda uppmärksamheten från Frederic genom att måla upp de andras motiv och vad de möjligen gjorde under natten. Fast det kanske jag inte behöver ta nu, eller?
Nåväl, nu när jag läser det tycker jag inte att det funkar. Jag ska dock visa er texten innan jag säger något mer.
Klicka på spoilerrutan nedan för att läsa. Mina spelare ska självklart inte läsa detta.
En död mans promenad
Bakgrund
Herbert Oakwood är en rik herre i sextioårsåldern som äger flertalet firmor och bolag och är involverad i många större, viktiga affärer. Han är kort och gott en mycket ansedd affärsman. Han största bedrift är firman och varumärket Oakman Clothing, en firma som tillverkar väldesignade, dyra fritidskläder av tweed för herrar och damer av bättre sort. Det är ett populärt varumärke med ansedda designers och tillverkare i London. Man exporterar till hela Europa.
Förutom Herbert är nyckelpersonerna i den här gåtan de som ingår i hans familj. Dit räknas:
• Herberts fem år yngre syster, Jenna Longbottom, änka till sin man Gordon Longbottom.
• Jennas tjugofemåriga dotter, Monica Longbottom.
• Sonen och änkehustrun till Herberts avlidne bror Leonard, trettioårige brorsonen Frederic.
• Frederics mor, fyrtiofemåriga Cecilia Oakwood.
• Den femtiosjuårige Walter Heartman.
Jenna är personalchef på Oakman Clothing och Monica är sekreterare åt firmans ekonomiansvarige, Walter Heartman. Frederic sköter åt farbrodern gruvbolaget Oakwood Family Mining i Sydafrica medan hans mor, Cecilia, lever gott på arvet efter fadern Leonard. Den avlidne Leonard var Herberts givne affärspartner, bland annat i gruvföretaget som Frederic numera sköter om. Den redan omnämnde Walter Heartman räknas sedan gammalt till familjen då han troget arbetat för dem i minst trettio år och varit ett gott stöd åt Herbert i många avseenden.
Den 6 Maj, precis som alltid, samlas alla i familjen på Herberts stora gods för att fira hans födelsedag. Alla är där och kommer att stanna som minst över helgen såsom brukligt de år då födelsedagen infaller vid veckoslutet.
Natten påföljande kvällen för födelsedagsfesten som består av en lyxigare middag med alla familjens medlemmar, paketöppnande och en stund med spel, skvaller och drinkar i sällskapsrummet, utbryter ett bråk mellan Herbert och Frederic i Herberts rum. Frederic har nämligen tack vare slarv med ekonomin till påföljd av personliga nöjen kört gruvbolaget i botten. Frederic har dessutom dragit på sig en del spelskulder och ber, strax innan grälet bryter ut, Herbert om mer pengar. Herbert blir naturligtvis rasande. Inte bara det att Frederic har kört bolaget i konkurs, han har också mage att be om pengar efter detta. Herbert skäller ut Frederic efter noter, utesluter honom ur familjekoncernen och hotar dessutom med att göra honom arvslös. Rasande skiljs de båda åt sent på natten och det sista som hörs är Frederic som svärande smäller igen sin sovrumsdörr. Följande morgon, vid halvelvatiden (10:30) hittas Herbert mördad på sitt rum av butlern Ted.
Mordet
Frederic gick tillbaka till sitt rum. Han var rasande och alldeles utom sig . Inte bara det att bolaget i Sydafrika gått åt helvete, Herbert vände honom dessutom ryggen. Gubben trodde han bestämde över honom och kunde styra hans liv, det stod han inte ut med. Dessutom var han desperat, hans spelskulder var stora och de som han var skyldig pengar var inte personer man ville leka med.
Hans enda chans var Herbert men denne hade bestämt nekat honom hjälp. Att gå till modern kom inte på fråga. Hon hade redan betalat nog av hans skulder och sanningen var den att det faktiskt inte var mycket kvar av fadersarv. Att Herbert sedan hade mage att göra Frederic arvslös var ännu värre. Fast om gubben dog innan han hunnit ändra sitt testamente så skulle Frederic få pengar, och det kvickare än något annat alternativ. Han skulle kunna ordna sina skulder och den uppblåste gubben skulle inte längre kunna lägga sig i.
Hämndlysten och desperat kokade Frederic ihop en plan. Senare samma natt gick han in i farbror Herberts sovrum och högg ihjäl honom med den långa brevkniven från skrivbordet. Därefter tog han med sig sin farbrors kläder tillbaka till sitt rum. Farbrodern hade nämligen en speciell morgonrutin. Herbert gick alltid upp halv åtta (08:30), oavsett när han gått till sängs, klädde på sig och tog en morgonpromenad kring ägorna. Han var tillbaka vid nio tiden (09:00). Då gick han till sitt rum, tog tidningen som butlern Ted såsom alltid placerade utanför hans dörr och lade sig åter i sängen för att gå igenom dagens nyheter och koppla av. Därefter kom Ted tillbaka vid halvelvasnåret (10:30) för att tala om att det var frukostdags.
Sagt och gjort, vid halv åtta (08:30) steg Frederic upp och satte på sig farbroderns kläder och gav sig av på sin morgonpromenad. Tack vare den stora slokhatten som Herbert alltid bar kunde han dölja sitt ansikte på vägen ut. Den enda han mötte var husan Mathilda till vilken han nickade förbigående i trappan då hon kom bärandes på en trave sänglinnen. Med nedböjt huvud, dold under hatten, tog han sedan med den sedvanliga käppen i hand farbroderns rutinfasta promenad kring ägorna. På vägen mötte han en del av de lokala personligheterna som bodde i närheten till vilka han nicka och muttrade hälsningsfraser.
Nu var det gjort. Folk hade sett honom, eller rättare sagt, de hade sett Herbert. Väl tillbaka låste Frederic upp farbroderns rum, lade tillbaka kläderna på sin plats och lade tidningen intill liket. Därefter lade han sig i sin egen säng och sände efter Ted för att få sig en whiskey att starta dagen med. Då Ted gått och whiskeyn strax druckits upp steg han opp, klädde på sig och gick ned för att äta frukost.
Nu hade han ett säkert alibi. Folk hade sett Herbert stiga upp som vanligt och ta sin promenad. Han hade sedan återvänt och tagit in tidningen. Detta kunde Ted intyga eftersom han gått förbi Herberts rum på väg till Frederics med whiskeyn och då kunnat se att tidningen var borta. Efter detta hade Frederic infunnit sig vid frukosten och stannat på nedervåningen ändå tills det att brottet upptäckts. Han kunde därför omöjligen anklagas för mordet.
Bakgrund
Herbert Oakwood är en rik herre i sextioårsåldern som äger flertalet firmor och bolag och är involverad i många större, viktiga affärer. Han är kort och gott en mycket ansedd affärsman. Han största bedrift är firman och varumärket Oakman Clothing, en firma som tillverkar väldesignade, dyra fritidskläder av tweed för herrar och damer av bättre sort. Det är ett populärt varumärke med ansedda designers och tillverkare i London. Man exporterar till hela Europa.
Förutom Herbert är nyckelpersonerna i den här gåtan de som ingår i hans familj. Dit räknas:
• Herberts fem år yngre syster, Jenna Longbottom, änka till sin man Gordon Longbottom.
• Jennas tjugofemåriga dotter, Monica Longbottom.
• Sonen och änkehustrun till Herberts avlidne bror Leonard, trettioårige brorsonen Frederic.
• Frederics mor, fyrtiofemåriga Cecilia Oakwood.
• Den femtiosjuårige Walter Heartman.
Jenna är personalchef på Oakman Clothing och Monica är sekreterare åt firmans ekonomiansvarige, Walter Heartman. Frederic sköter åt farbrodern gruvbolaget Oakwood Family Mining i Sydafrica medan hans mor, Cecilia, lever gott på arvet efter fadern Leonard. Den avlidne Leonard var Herberts givne affärspartner, bland annat i gruvföretaget som Frederic numera sköter om. Den redan omnämnde Walter Heartman räknas sedan gammalt till familjen då han troget arbetat för dem i minst trettio år och varit ett gott stöd åt Herbert i många avseenden.
Den 6 Maj, precis som alltid, samlas alla i familjen på Herberts stora gods för att fira hans födelsedag. Alla är där och kommer att stanna som minst över helgen såsom brukligt de år då födelsedagen infaller vid veckoslutet.
Natten påföljande kvällen för födelsedagsfesten som består av en lyxigare middag med alla familjens medlemmar, paketöppnande och en stund med spel, skvaller och drinkar i sällskapsrummet, utbryter ett bråk mellan Herbert och Frederic i Herberts rum. Frederic har nämligen tack vare slarv med ekonomin till påföljd av personliga nöjen kört gruvbolaget i botten. Frederic har dessutom dragit på sig en del spelskulder och ber, strax innan grälet bryter ut, Herbert om mer pengar. Herbert blir naturligtvis rasande. Inte bara det att Frederic har kört bolaget i konkurs, han har också mage att be om pengar efter detta. Herbert skäller ut Frederic efter noter, utesluter honom ur familjekoncernen och hotar dessutom med att göra honom arvslös. Rasande skiljs de båda åt sent på natten och det sista som hörs är Frederic som svärande smäller igen sin sovrumsdörr. Följande morgon, vid halvelvatiden (10:30) hittas Herbert mördad på sitt rum av butlern Ted.
Mordet
Frederic gick tillbaka till sitt rum. Han var rasande och alldeles utom sig . Inte bara det att bolaget i Sydafrika gått åt helvete, Herbert vände honom dessutom ryggen. Gubben trodde han bestämde över honom och kunde styra hans liv, det stod han inte ut med. Dessutom var han desperat, hans spelskulder var stora och de som han var skyldig pengar var inte personer man ville leka med.
Hans enda chans var Herbert men denne hade bestämt nekat honom hjälp. Att gå till modern kom inte på fråga. Hon hade redan betalat nog av hans skulder och sanningen var den att det faktiskt inte var mycket kvar av fadersarv. Att Herbert sedan hade mage att göra Frederic arvslös var ännu värre. Fast om gubben dog innan han hunnit ändra sitt testamente så skulle Frederic få pengar, och det kvickare än något annat alternativ. Han skulle kunna ordna sina skulder och den uppblåste gubben skulle inte längre kunna lägga sig i.
Hämndlysten och desperat kokade Frederic ihop en plan. Senare samma natt gick han in i farbror Herberts sovrum och högg ihjäl honom med den långa brevkniven från skrivbordet. Därefter tog han med sig sin farbrors kläder tillbaka till sitt rum. Farbrodern hade nämligen en speciell morgonrutin. Herbert gick alltid upp halv åtta (08:30), oavsett när han gått till sängs, klädde på sig och tog en morgonpromenad kring ägorna. Han var tillbaka vid nio tiden (09:00). Då gick han till sitt rum, tog tidningen som butlern Ted såsom alltid placerade utanför hans dörr och lade sig åter i sängen för att gå igenom dagens nyheter och koppla av. Därefter kom Ted tillbaka vid halvelvasnåret (10:30) för att tala om att det var frukostdags.
Sagt och gjort, vid halv åtta (08:30) steg Frederic upp och satte på sig farbroderns kläder och gav sig av på sin morgonpromenad. Tack vare den stora slokhatten som Herbert alltid bar kunde han dölja sitt ansikte på vägen ut. Den enda han mötte var husan Mathilda till vilken han nickade förbigående i trappan då hon kom bärandes på en trave sänglinnen. Med nedböjt huvud, dold under hatten, tog han sedan med den sedvanliga käppen i hand farbroderns rutinfasta promenad kring ägorna. På vägen mötte han en del av de lokala personligheterna som bodde i närheten till vilka han nicka och muttrade hälsningsfraser.
Nu var det gjort. Folk hade sett honom, eller rättare sagt, de hade sett Herbert. Väl tillbaka låste Frederic upp farbroderns rum, lade tillbaka kläderna på sin plats och lade tidningen intill liket. Därefter lade han sig i sin egen säng och sände efter Ted för att få sig en whiskey att starta dagen med. Då Ted gått och whiskeyn strax druckits upp steg han opp, klädde på sig och gick ned för att äta frukost.
Nu hade han ett säkert alibi. Folk hade sett Herbert stiga upp som vanligt och ta sin promenad. Han hade sedan återvänt och tagit in tidningen. Detta kunde Ted intyga eftersom han gått förbi Herberts rum på väg till Frederics med whiskeyn och då kunnat se att tidningen var borta. Efter detta hade Frederic infunnit sig vid frukosten och stannat på nedervåningen ändå tills det att brottet upptäckts. Han kunde därför omöjligen anklagas för mordet.
Nå... Problemen!
1. Först och främst, mordgåtan känns inte trovärdig. Alltså till och med osannolik för att vara ett cozy Christiestukat mordpussel.
2. Att det skapar ett bra alibi åt Frederic känns inte säkert. Jag har inte lyckats tvista och tajma det nog(?).
3. Det lämnas inte så många ledtrådar från detta vilket gör det svårt att bygga vidare på.
Den enda ledtråden jag direkt kommit på hittills är käppen. Frederic är vänsterhänt, men Herbert var högerhänt. Herbert hade alltså alltid sin promenadkäpp i höger hand. Det tänkte inte Frederic på. Så om man kollar spåren längs rutten/vägen/stigen där promenaden ägt rum kan man se att de färska spåren inte stämmer. På skoavtrycken kan man se att han gått på höger sida. Om det varit Herbert som tagit promenaden och då haft käppen i höger hand skulle käppens avtryck vara inåt, mot dikeskanten. Fast eftersom Frederic gjorde misstaget att ta käppen i sin vänsterhand så är käppens avtryck ut mot vägen. Alltså... Nej, det var alltså inte Herbert som tog promenaden, det var mördaren. Och mördaren var vänsterhänt.
... Mer har jag inte kommit på. Eller jo, ja jag har haft tankarna på hur man ska avleda uppmärksamheten från Frederic genom att måla upp de andras motiv och vad de möjligen gjorde under natten. Fast det kanske jag inte behöver ta nu, eller?
. Det var EDD-boxar och Sinkaduser vi gjorde affär på.