I och med att det inte finns några direkta regler för demoner förutom det lilla futtiga som står i vandöda och nekromanti är det svårt att säga.
Om det kan hjälta till skrev jag ner några idéer till demontyper, varav några är varianter på de som dyker upp i den ovan nämnda boken.
Obs: detta är bara anteckningar, så texten kan vara ganska kaotisk...
Blödaren (Lithrix)
Denna demon är mager och har blekt, slemmigt skin. Den är svår att fånga och är väldigt smidig. Dess tänder och naglar är vassa och långa och skär hela tiden upp huden på olika ställen. Det som gör blödaren till en fruktansvärd motståndare är att den ger samma skada den får till den som den riktar sin blick mot. Slutligen leder detta beteende till att blödaren dör och återvänder till andevärlden.
Demonen när den besitter någon:
Öka personens PSY till 15+demonens Rang, kan överföra fysisk smärta via en blick (Psy mot Psy) ger Ob2T6 smärta per runda. All skada som åsamkas den besatta varelsen åsamkas också den person som demonen fäster sin blick på. Detta kan ibland göra att demonen skadar värdvarelsen för att på så sätt skada sin motståndare.
I materiell form:
STY 10, TÅL 15+Rang, RÖR 15, PER 10, PSY 15+rang, VIL 15, BIL 10, HÖR 9, SYN 9, AND 15, Förflyttning: 10, Skadetålighet: 8, Chockvärde: 13, Vinit: 13
Egenskaper: åsamkar andra skada genom att skada sig själv, smärtframkallande blick (Ob2T6).
Svältaren (Famorax)
Svältaren liknar en form av insekt, ranglig likt en svulten gammal man. Svältarens mörka krafter suger musten ur alla i dess närhet och mat och liknande ruttnar snabbt i dess närhet. Alla som vistas i närheten av en svältare känner hungern slita i deras kroppar samtidigt som deras magar gör uppror, innanmätet töms åt alla håll och en vidrig stank sprider sig innan svältaren går till anfall. Skada fås genom långtidsutmattning och smärta.
Egenskaper: alla som vistas inom rang*3 meter från svältaren måste slå ett tålighetsslag med samma svårighet som svältarens rang. Misslyckas slaget kommer ett fruktansvärt illamående över rollpersonen och han spyr omedelbart upp sitt maginnehåll, detta gör honom dessutom skakig så länge han fortsätter att vistas i famoraxens närhet (+Ob1T6 på alla handlingar). Fumlas tålighettslaget räcker det inte med att magsäckens innehåll töms, utan även exkrement och urin frigörs från kroppen, detta tillsammans med famoraxens obehagliga aura gör alla handlingar två nivåer svårare så länge man vistas i famoraxens närhet och en nivå svårare i ett dygn framöver.
Frossaren (Carnifex)
Frossaren liknar en korsning av en larv, en reptil och en fruktansvärt fet man. Den har en stor käft i slutet på en lång, fet hals, full av valkar, vårtor och slem. Frossaren är fruktansvärt tålig och stark, dess hud är slemmig och seg och därmed svår att skära igenom, innanför huden finns dessutom ett tjockt lager skyddande fett. Frossaren hugger tag i en motståndare och börjar äta, synbarligen obekymrad över vad som händer med den själv. Den fortsätter sigg ätare fråån den lem den fick tag i och slukar, om den inte dödas eller lemmen amputeras hela sitt offer.
Egenskaper: om en carnifex lyckas med ett anfall med sin käft och träffar greppar den automatiskt motståndaren i denna extremitet. Rundan därefter börjar den förtära kroppsdelen och skada slås återigen för området. För varje runda carnifexen äter på en kroppsdel blir amputationsrisken 1 nivå större och när en kroppsdel amputerats försöker demonen återigen hugga tag i sin motståndare.
Den vidriga (Aegrotar)
Den vidriga märks tidigt på en fruktansvärd stank som sprider sig där den vandrar fram, den är täckt av vårtor och varande sår, här och var hänger delar av dess innanmäte ut. Om den vidriga blir skadad sprider sig en fruktansvärd frätande galla över de som står närmst. Den vidriga kommer i mängder med olika skepnader genom att överta varelsers kroppar tar den sig till den materiella planet.
Egenskaper: aegrotaren har en ständig stank runt kring sin kropp, alla som kommer inom rang*3 meter från en aegrotar och har ett fungerande luktsinne måste lyckas med ett viljeslag med samma svårighet som demonens rang för att tvinga sig stanna kvar i stanken. Om en aegrotar erhåller blödningstakt i närstrid erhåller den individ som åsamkade skadan aegrotarens rang tärningar smärta och trauma (denna delas upp som följer; rang 3 ger 1 trauma och 2 smärta, rang 4 ger 2 vardera, rang 5 ger 2 trauma och 3 smärta etc.)
Den sjuka (Maleverox)
Denna vedervärdiga varelse tar formen av en svag, äldre man eller kvinna i en svart kappa. Kappan rör sig inte i vinden. Alla som vidrörs av den sjuka eller dessa andedräkt drabbas av fruktansvärda sjukdommar.
Egenskaper: den som vidrörs av en malverox eller dess andedräkt kommer att drabbas av sjukdom. Olika demoner har olika sjukdommar bundna till dem, men varje demon har endast en sjukdom vilken den med nöje sprider till de levande den kommer i kontakt med.
Den vars bett är långsam död (Mortifax)
Denna varelse tar formen av en insektsliknande humanoid, dess ögon är kalla och vita och verkar vara oseende. Varelsen har inbjudande röda läppar vilka döljer vassa, dödliga tänder. Varelsen är i övrigt väldigt vig och kan ta sig in i de flesta utrymmen, den rör sig omväxlande på alla fyra eller på två ben.
Egenskaper: mortifaxen lägger sina ägg i levande varelser.
Jägaren (Venator)
Jägaren är en bevingad varelse som används av demonfurstarna för att ha ihjäl viktiga fiender. Jägaren tar sig formen av en senig varelse med fyra långa, tunna lemmar och sylvassa klor på samtliga händer vilket varelsen har på alla extrimiteter.
Sångaren (Hekatrix)
Sångaren är en demon vars tjutande skrik får blodet att isa på den mest härdade av krigare. Tjutet har övernaturlig form och skapar mardrömmar och syner vilka kan driva människor och andra besjälade varelser till galenskap. Sångaren kan även förflytta sig kortare sträckor genom luften genom att synbarligen sväva fram.
Krigaren (Cicatrix)
Vredens demoner är starka varelser vilka gärna besätter särskilt grymma och aggressiva krigare, såväl rovriddare som tempelkrigare kan besättas av dessa fasor. Demonen ser i sin sanna kropp ut som en form av muskelbest med rejäla klor och svart, oljig hud. Cicatrixen gömmer sig inte och alla i dess närhet känner hur vreden börjar koka när liktorer är i närheten, dock får dessa demoner styrka av den typen av själakraft. Från ryggen på Cicatrixen sträcker sig sex stycken tentaklar över dess rygg likt en form av mörka vingar.
Skräckvävare (Jezlit)
Denna mörkerdemon har semi-kroppslig form på det materiella planet. Den börjar te sig som ett mörker precis i ögonvrån som man aldrig riktigt kan se. Vidare påverkar den sinnena hos den person eller grupp besjälade varelser den hemsöker och livnär sig på den rädsla och skräck som uppstår. Jezliten kan ibland ses direkt under väldigt kraftfulla skräckupplevelser, den tar då uttryck av en blek man eller kvinna utan ansikte förutom en käft fylld av långa, vassa tänder, ofta är den då klädd i något mörkt klädesplagg från personens egna kultur.
Egenskaper: att vara målet för en Jezlit är något av det värsta en människa kan vara med om. Det börjar som en svag paranoia och utvecklar sig över tid till att bli en form av manisk misstro och ständig ångest.
Livsstjälaren (Irrlicht)
Denna demon bär kolsvart exoskelett och dess rörelsemönster påminner för övrigt om någon form av vattenlevande varelse. Irrlichten rör sig långsamt och drömlikt och använder sina fyra, långa klolika armar väldigt ömt även om de är väldigt vassa. Om man vidrörs av en Irrlicht suger denna ut livskraften ur den vidrörda (Ob1T6 år per runda). Kroppen brinner svagd som av tjärliknande eld och Irrlichten kan frammana flammor som blindar alla som tittar på den i tre rundor