Nekromanti Den allvarliga leken

[krank]

Avsnitt 1 kändes mest snurrigt, men hade en del intressanta kommentarer och poänger om identitetsbygge, syn på omgivningen och sånt därnt.

Warhammerkillen i avsnitt 2, han som snackar om sina dvärgar, måste jag säga är typ den sämsta representanten för figurspelshobbyn jag hört. Jag sitter bara och lider och tycker synd om killen... Och så Strage... Jag vet inte om han menar allvar, att supa och knulla skulle vara så mycket mer moget än att gjuta figurer och rulla tärningar. Här har vi verkligen grabbarna som var/är helt sjuka... Alltså, eskapism är en grej, men att helt fly från "vardagens problem" på det sätt som beskrivs är bara patetiskt, i ordets egentliga betydelse. jag tycker synd om de där grabbarna.

Nu ska jag ta itu med del 3...

 

[Brior]

Avsnitt tre var klart bättre och mindre negativt. Frågorna som togs upp är också intressanta även om det mer handlade om Gnosticism än om rollspel (det var ju inte Kult som kom på att världen kanske är en illusion och ett fängelse).

Jag tycker fortfarande inte att programmet har belyst typiskt rollspelande som kul hobby med kompisarna vilket väl är hur de flesta spelar. Men OK.

 

[Ond bråd död]

Inte särskilt givande avsnitt den här gången heller.

 

[krank]

Tredje delen - helt klart bäst hittills. Mycket intressanta filosofiska problemställningar och idéer om den konstruerade sociokulturella verkligheten. Gillade när han snackade om "könsrollspelet" och "chefsrollspelet" och rollspel som agenda för förändring och att se de sociala spelreglerna för vad de är...

Jag fasar för att fjärde delen ska handla om dungeonbashing eller sånt där slentrianrollspelande med polare och en bärs som jag hatar, men man får väl isåfall försöka stå ut.