Den fungerande spelgruppens lov

[luddwig]

Den här posten ...

Jag blev lite deppig när jag slogs av tanken att jag jobbar på en 5e-kampanj när jag heller vill jobba på en OSR-kampanj av den enkla anledning att jag kan hitta spelare till den förra men inte den andra.

... påminde mig om att jag är lyckligt lottad. Jag spelleder en grupp som är väldigt flexibel. Jag kan nästan helt fritt välja spel och alla är nöjda. Jag spelar också i en grupp som kör ett spel och en kampanj jag gillar. Folket i båda grupperna är dessutom trevliga och klarar av grundläggande saker som att passa tider och meddela eventuella förhinder. Det gör utövandet av hobbyn väldigt mycket trevligare.

Detta är måhända inte ett ämne för en diskussion, och kanske inte heller en intressant observation, men nu är det sagt i alla fall.

 

[Skarpskytten]

Ja, du är lyckligt lottad. För mig var detta med att hitta spelare länge ett icke-problem. Det fanns alltid spelare i klassen eller på skolan eller på gatan när jag var ung. Och sen på universitetet var jag med i en stor förening, och kunde bara gå in i vår lokal och peka på de spelare jag ville ha med i nästa kampanj.

Men två flyttar och en familjebildning senare är det inte så lätt. I Bergen fick jag aldrig ihop en spelgrupp. Och här i Växjö har jag två och en halv spelare, och mitt tioåriga barn.

 

[luddwig]

... två och en halv spelare, och mitt tioåriga barn.

Växjö verkar vara ungefär dubbelt så stort som Skellefteå. Det borde betyda att Växjö har fler rollspelare. Jag är dock uppvuxen i Skellefteå och spelar åtminstone delvis med gamla vänner. Tre av oss började spela rollspel tillsammans 1991. Det underlättar såklart.

 

[krank]

Så länge jag bodde kvar i Hudiksvall var det här med spelgrupper alltid svårt. Det var så att säga aldrig någon rollspelsmetropol, och inte blev det enklare av att jag var osocial i allmänhet. Mot slutet av gymnasiet splittrades mitt första rollspelsgäng. Några år därefter kunde jag hitta nya att spela med genom teaterföreningen jag var med i. När jag några år senare bröt med den föreningen pga att de som styrde den var ett gäng mobbande toxiska rövhål (och vuxna – det är något speciellt elakt med vuxna som leder ungdomsföreningar som sina egna privata kungadömen), så blev det svårt att rekrytera. Och de spelare jag lärt känna spreds för vinden sådär som man gör när man vuxit upp och söker sig till yrken och grejer.

Mot slutet var det verkligen mer undantag än regel att vi fick ihop spelledare + två spelare, än mindre tre vilket är den storlek jag föredrar. Ibland dök det upp folk som stannade i staden en tid, som Daniel Lehto som kom och körde lite Star Wars (har jag för mig) med oss.

Det var först när jag flyttade ner till Stockholmsområdet jag kunde hitta spelgrupper igen. Sedan har jag varit dålig på att hålla ihop dem, men jag har iaf fått spelleda stora delar av Tatters of the King ett par gånger =)


Nu hoppas jag hitta energin att börja spela igen snart. Antingen som spelare eller spelledare. Jag tönker att det inte borde vara omöjligt; Stockholm är stort. Men jag föredrar nog att ha en spelgrupp som samlats för att köra ett specifikt spel i en specifik spelstil framför att ha en permanent grupp som kör olika spel och kanske alla föredrar olika spelstilar etc.

 

[Rymdhamster]

Men två flyttar och en familjebildning senare är det inte så lätt. I Bergen fick jag aldrig ihop en spelgrupp. Och här i Växjö har jag två och en halv spelare, och mitt tioåriga barn.

Onlinespel via discord och nån VTT är inte aktuellt? Det ökar den potentiella poolen drastiskt om man är okej med onlinespel. Och det blir ofta enklare att koordinera spelmöten =)

 

[Skarpskytten]

Onlinespel via discord och nån VTT är inte aktuellt? Det ökar den potentiella poolen drastiskt om man är okej med onlinespel. Och det blir ofta enklare att koordinera spelmöten =)

Jag har kört en lång 5e-kampanj som mest gick online, sen en OSR-kampanj, och ska snart köra en Sw-kampanj online. Men jag är lite trött på det. Vill spela i mitt kök.

 

[Lukas]

Jag har också en fantastisk spelgrupp, den går långtillbaka även om det bara är jag och en till kvar ifrån början.
Genom åren har nya tillkommit andra försvunnit.Vissa kampanjer har folk anlutsigt sig specefikt för den och andra är kvar i den ständiga gruppen.
Jag är gruppens ständiga spelledare (av val), och mina spelare (som många är fostade i rollspel av mig) har samma inställning om att det är kul att prova nya spel.
Så vi spelar något, växlar sedan system och setting och kör något annat.

 

[afUttermark]

Jag har två spelgrupper en jag spelar med ofta där Mogger ingår. Vi har väl spelat ihop sen 92 .

sen min andra grupp består av ett hopplock av folk den bildades efter Mogger flyttade från Gbg . Min gamla Sl från som är ett år äldre än mig och vi har väl spelat sen 87, plus min svåger, en kollega och en kompis till enkompis.

 

[luddwig]

Vill spela i mitt kök.

Hur är det med spelrelaterade arrangemang i Växjö? Sådana brukar vara bra för att hitta folk att spela med. Själv har jag lärt känna rollspelare via nördmässan Nordsken (som tyvärr krymper drastiskt till år), på minikonventet SchtaanCon samt på den lokala spelföreningens brädspelsdagar. Skellefteå stadsbibliotek har också kört arrangemang för både brädspel och rollspel. Kanske finns det något liknande i dina trakter?

 

[Rangertheman]

Det mesta är bra i de grupper jag spelleder, eller spelar med. Men schemaläggningen är en katastrof, alltid några som inte kan. Kampanjen har knappt styrfart och inte ens de kortare grejer vi kört när inte alla kan, har gått att få ett avslut på. Det är rätt tråkigt.

 

[JohanL]

I min bekantskapskrets är det alltid fler som vill spela än som kan, så jag är övertygad om att jag skulle kunna sätta ihop så många grupper jag vill till ungefär vilka spel som helst utan större problem.

Det där med att få spela är mer utmanande, men som tur är känner jag en (1) person som är mer evig spelledare än vad jag själv är, och vi ska börja med Symbaroum.

 

[Minimoni]

Spelar(Nja, jag är evigt SL) varannan vecka i ett 12h pass med en mindre grupp vänner jag känt sedan jag gick på lågstadiet. Vi var fler tidigare och har blivit färre på grund av att en del flyttat osv. Jag själv flyttade från den grupp jag nu är SL i ett tag när jag flyttade till Japan, som tur var så kunde rollspelshobbyn upptas när jag flyttade tillbaks till Sverige. Jag hade nog önskat att vi var en person eller kanske två till, det ger utrymme för eventuellt bortfall på grund av olika situationer. Som tur är så är de jag spelar med inte sådana som ställer in i sista minuten eller håller på med annat ohyfsat skit som vuxna inte längre bör göra.

Det händer självklart att någon får förhinder men det är extremt ovanligt och händer kanske en eller två gånger per år. Sen har jag liksom en del andra här i diskussionen lyxen att egentligen kunna vara SL för vilken sorts kampanj i vilket spel jag vill då de jag spelar med är öppna för det mesta. Sen känner jag dem så väl att jag vet att de har sina favoriter bland spel och kampanjvärldar och försöker därmed spela vad de helst vill så länge jag som SL har inspiration till just en sådan kampanj. Jag har själv två barn och det var för mig personligen bara när mina barn var som yngst, som det gjorde att jag fick ändra när, var och hur jag spelade. Att vara förälder, att ha fru och vanligt svenssonliv har aldrig krånglat till det speciellt mycket för mig när det gäller utövandet av mina intressen. Min fru vet att jag behöver tid med mina vänner lika väl som jag vet att hon behöver tid med sina vänner och även inom ett äktenskap så har man olika intressen och vi måste inte göra allt tillsammans hela tiden. Jag förstår att detta inte fungerar för alla men det fungerar absolut bäst för hur min familj fungerar.

Så jag anser att jag haft tur, kunde som sagt varit bättre med en till deltagare, men kunde också vara sämre då jag inte gillar att spela rollspel online och spelar fortfarande helst vid ett bord med tärningar, rollformulär och allt som hör till.

 

[luddwig]

Men schemaläggningen är en katastrof, alltid några som inte kan. Kampanjen har knappt styrfart och inte ens de kortare grejer vi kört när inte alla kan, har gått att få ett avslut på. Det är rätt tråkigt.

Jag hade det problemet förr. Lösningen har varit att ha fasta speldagar och att spela även om alla inte kan vara med. Min lokala spelgrupp kör till exempel varannan torsdag klockan 18 förutsatt att minst tre av sex spelare kan vara med. Någon spelare skriver krönika så att de frånvarande kan hålla sig uppdaterade.

 

[luddwig]

Det där med att få spela är mer utmanande ...

Där har spel över nätet räddat mig. Jag föredrar i och för sig att spela med alla samlade kring ett bord men man kan inte få allt.

 

[Minimoni]

Jag hade det problemet förr. Lösningen har varit att ha fasta speldagar och att spela även om alla inte kan vara med. Min lokala spelgrupp kör till exempel varannan torsdag klockan 18 förutsatt att minst tre av sex spelare kan vara med. Någon spelare skriver krönika så att de frånvarande kan hålla sig uppdaterade.

Vi kör också fasta speldagar på egentligen samma sätt som ni! Har insett att det är den bästa lösningen jag själv upplevt då Ingen planerar in andra saker av misstag eller liknande samt att gruppen faktiskt ser fram mot de där speldagarna och skapar förutsättningar för att allt skall fungera.

 

[Bifur]

Jag har numera bara välfungerande spelgrupper (inklusive en ihop med @luddwig) och det var nog länge sen jag var med om problem. Och det är väldigt skönt.

Min första grupp efter omstarten 2007 är den enda där folk verkligen krockat över rent spelmässiga saker, dels för att jag var orutinerad som SL, dels för att vi spelade DoD91 (att jag ens sa ja visade på min orutin, jag visste ju att det var skräp) som är helt brutet, vilket ledde till oändliga regeldiskussioner och power-gaming som knäckte kampanjupplägget. Något jag försökte rädda genom olika rälsande grepp, så inte konstigt att det sket sig. Sen har en annan tidig grupp kraschat för att två personer inte kunde hålla sams, men det var helt privat och märktes inte när vi spelade.

Annars lider min Symbaroum-grupp av lite schema-strul sen vi blev 7 medlemmar. Men jag har rätt stort överseende, vi har fasta dagar så allt rullar på, det är bara att det numera nästan alltid är något frånfälle.

 

[afUttermark]

Spelar(Nja, jag är evigt SL) varannan vecka i ett 12h pass

TOLV!!! timmar det är ju ett dygn rollspel i månaden. En gång i världen körde vi 8 timmar men nu kör vi oftast 3 timmar spel och en halvtimme skitsnack innan och en halvtimme regelsnack och höjningar efteråt.
Jag råkade säga till min grupp att jag ville åka till Skottland eller ett coolt slott och spela rollspel i flera dygn. Fan, de tittade på mig som om jag var helt galen. Men jag fyller femtio nästa år @Mogger så där är ett presentförslag. (Om det inte blir den där fotbollsresan till Berlin som vi pratat om. Fast jag tror ett spelpass dystopi rollspel kan klämmas in)

 

[Minimoni]

TOLV!!! timmar det är ju ett dygn rollspel i månaden. En gång i världen körde vi 8 timmar men nu kör vi oftast 3 timmar spel och en halvtimme skitsnack innan och en halvtimme regelsnack och höjningar efteråt.
Jag råkade säga till min grupp att jag ville åka till Skottland eller ett coolt slott och spela rollspel i flera dygn. Fan, de tittade på mig som om jag var helt galen. Men jag fyller femtio nästa år @Mogger så där är ett presentförslag. (Om det inte blir den där fotbollsresan till Berlin som vi pratat om. Fast jag tror ett spelpass dystopi rollspel kan klämmas in)

Jag är 42 om någon månad, har inga problem med att spela 12h på raken. Vi spelar varannan lördag från 12:00 till 24:00 med lite avbrott för mat etc. Min högst personliga erfarenhet är att det krävs lite tid till att få till de där riktigt episka kampanjerna där alla spelare verkligen lever sig in. För andra fungerar säkert 3h, all the more power to you! Jag föredrar dock längre pass, sen 24h hobby över fyra veckor är väl inte så jävla mycket?

 

[afUttermark]

Jag är 42 om någon månad, har inga problem med att spela 12h på raken. Vi spelar varannan lördag från 12:00 till 24:00 med lite avbrott för mat etc. Min högst personliga erfarenhet är att det krävs lite tid till att få till de där riktigt episka kampanjerna där alla spelare verkligen lever sig in. För andra fungerar säkert 3h, all the more power to you! Jag föredrar dock längre pass, sen 24h hobby över fyra veckor är väl inte så jävla mycket?

Jag är superavundsjuk om det inte framgick.
Mina spelkompisar har andra intressen oxå som surf, skate, figurspel, skidor, prepping, skogsmulleaktivitet, thaiboxning, måla små gubbar, printa små gubbar, fila på små gubbar.
Jag har bara rollspel och läsa skönlitteratur som intressen och se en allsvensk match på tv en gång i veckan.

 

[crilloan]

Hade ett litet gäng där vi lyckades spela DoD2016 några tillfällen (4-5 äventyr) några gamla kollegor och en gammal kursare.
Pandemi och skit.

Kom igång igen med Roll20, vidare till foundry och fick igång två från den gruppen samt brorsan och kompisen vi spelade med för 30+ år sedan.
Vi lyckades ha 40+ spelmöten online över 18 månader. En klubba klassiker kampanj på Adinehalvön.
Ledsnade på Ereb och lite trött som spelledare (ville helst gå rakt över och köra min konvertersion av Symbaroum)

Nu är jag med i en grupp som kör fysiskt någon gång då och då. De har spelat länge tillsammans, vettiga människor i min ålder.
Jag har dock förbenat svårt för D&D, har du inte mörkerseende så är det värdelöst. har du mörkeseende verkar du kunna se i vilket svart hål som helst.., menman kna inte få allt

Med gruppen som jag körde Ereb med håller jag varsamt på att försöka starta upp igen efter 8 månader.., en vill inte vara med längre då han får ågren av att boka upp sig på någonting, men av de andra så är några rätt sugna på spel och engagerade. Ringer t.o.m upp efter första omgången och funderar på bakgrund till sin karaktär. Detta med DoD23 som system..

Det vore kul att spela med några andra i Uppsala, men jag är lite obekväm med att plocka in några jag inte känner som söker spelgrupper. Tänk om de inte vill spela som jag vill? Kommer de tycka att jag är värdelös som SL? osv...

Så, en D&D grupp där jag får vara med i en rutinerad grupp som spelare någon gång i bland.
En online grupp som varsamt startar upp med det jag tyckte var minst friktion (DoD23 med deras Foundry modul) istället för att få sjösätta en törnetronen kampanj med Mythras.

Det finns stora fördelar med online, det blir oftare av och kul/jobbigt med kartor, men det blir mindre gruppdynamik.
ledsen för lite OffT

C