Nu jävlar får man för att man bestämde sig för att en av företagets reklamexemplar ska vara en korsett för rejäl tight-lacing. Den här skrämmer mig. Om jag räknat rätt på både midjemått och höft/bystmått så måste jag snöra åt mig själv som ett rent helvete för att den ska sitta rätt. Och jag är ju inte van vid riktig tight-lacing! I vanligt folks ögon så snör jag nog rätt hårt, men jag är riktigt sloppy i jämförelse med fantasterna. Oh Gud, vad har jag gett mig in på!
Det bästa är att jag måste modella i den själv, för den är sydd efter mina mått. (Min vana trogen så ville jag inte lägga ner massor med arbetstimmar på att sy till en modell som sen inte pallade trycket. Mig själv kan jag ju alltid pressa liksom...)
Den kommer att bli grymt snygg dock. Ni ser profilen på bilden ovan och yttertyget är den persikofärgade satin som sitter nålad på provdockan. En romantisk liten godisbit i blank satincoutil med vita strumpeband och en midja så stenhårt korsetterad att jag redan börjar kallsvettas vid tanken. Om ni tittar på bilder så ser ni också hur groteskt mycket större den är över höft och byst än i midjan... Midjan sitter bra nu när provdockan är inställd på en M. Byst och höft sitter bra på en XL. Nej, det är egentligen inte synd om mig. Jag har själv valt att sy den för att kunna plåta och bredda min portfolio. MEN!
Om fotografen sölar vid shooten slår jag ihjäl henom.
(Förklaring för moderna människor och andra korsett-oskulder:
För att en tight-lacingkorsett ska sitta rätt så måste proportionerna ändras om rejält. Det betyder att om man löser min nervositet på det logiska sättet och bara snör åt mindre så kommer den att vara för stor i byst och höft, vilket blir rejält fult när det börjar blusa sig. Så, enda sättet att få korsetthelvetet att sitta snyggt är just att dra åt midjan som på en liten geting på steroider. Go figure.)
Det bästa är att jag måste modella i den själv, för den är sydd efter mina mått. (Min vana trogen så ville jag inte lägga ner massor med arbetstimmar på att sy till en modell som sen inte pallade trycket. Mig själv kan jag ju alltid pressa liksom...)
Den kommer att bli grymt snygg dock. Ni ser profilen på bilden ovan och yttertyget är den persikofärgade satin som sitter nålad på provdockan. En romantisk liten godisbit i blank satincoutil med vita strumpeband och en midja så stenhårt korsetterad att jag redan börjar kallsvettas vid tanken. Om ni tittar på bilder så ser ni också hur groteskt mycket större den är över höft och byst än i midjan... Midjan sitter bra nu när provdockan är inställd på en M. Byst och höft sitter bra på en XL. Nej, det är egentligen inte synd om mig. Jag har själv valt att sy den för att kunna plåta och bredda min portfolio. MEN!
Om fotografen sölar vid shooten slår jag ihjäl henom.
(Förklaring för moderna människor och andra korsett-oskulder:
För att en tight-lacingkorsett ska sitta rätt så måste proportionerna ändras om rejält. Det betyder att om man löser min nervositet på det logiska sättet och bara snör åt mindre så kommer den att vara för stor i byst och höft, vilket blir rejält fult när det börjar blusa sig. Så, enda sättet att få korsetthelvetet att sitta snyggt är just att dra åt midjan som på en liten geting på steroider. Go figure.)