Nekromanti Den läskigaste filmen ni har sett?

[Grisodlar'n]

Jag frekventerar ofta Flashbacks stora tråd om skräckfilm för att få tips på riktigt bra skräckfilmer, men den är lite halvdöd nu p g a bristen på nya skräckfilmer antagligen. Men det kanske finns några riktiga skräckfilmsentusiaster här också? Vad är den läskigaste skräckfilmen ni någonsin har sett? Nu menar jag egentligen inte gore-filmer med baljor med blod och kapade kroppsdelar eller torture porn-skräckisar där någon tjej blir plågad av någon källarsadist i 90 minuter, utan filmer som är genuint läskiga. De filmer som ni tycker har en stämningsfylld och mer krypande skräck? Kan det finnas tips på något i den stilen? Kanske kan jag hitta ett tips på en film jag har missat.

 

[Minimoni]

”Sinister”, är nog den moderna skräckfilm jag tycker ha varit ”läskigast”. Nu är tiden då jag tyckte film var läskig sedan länge förbi, men det finns fortfarande filmer som ger mig en del av den eftersökta ”obehagliga känslan av spänning”. Jag gillar överlag skräckfilmer, men det är inte för att jag tycker de är speciellt läskiga.

 

[Grisodlar'n]

”Sinister”, är nog den moderna skräckfilm jag tycker ha varit ”läskigast”. Nu är tiden då jag tyckte film var läskig sedan länge förbi, men det finns fortfarande filmer som ger mig en del av den eftersökta ”obehagliga känslan av spänning”. Jag gillar överlag skräckfilmer, men det är inte för att jag tycker de är speciellt läskiga.

Men är inte obehaglig känsla av spänning och smygande läskighet typ samma sak? Jag söker nog den heliga graalen, den där rullen som man nästan ångrar att man ser på natten med alla lysen släckta. Den där rullen som får en att kanske drömma mardrömmar eller åtminstone kolla en extra gång om ytterdörren verkligen är låst. Jag saknar den känslan.

 

[Minimoni]

Men är inte obehaglig känsla av spänning och smygande läskighet typ samma sak? Jag söker nog den heliga graalen, den där rullen som man nästan ångrar att man ser på natten med alla lysen släckta. Den där rullen som får en att kanske drömma mardrömmar eller åtminstone kolla en extra gång om ytterdörren verkligen är låst. Jag saknar den känslan.

Visst, du kanske har rätt att de känslorna är samma sak. Så jag fortsätter att rekommendera ”Sinister”. Jag gillar även ”The Conjuring” och ”The Conjuring 2”.

 

[Cissi]

Visst, du kanske har rätt att de känslorna är samma sak. Så jag fortsätter att rekommendera ”Sinister”. Jag gillar även ”The Conjuring” och ”The Conjuring 2”.

Jag gillade också The Conjuring, båda de filmerna, och har även sett upp uppskattat Annabelle som ju är en prequel till Conjuring. En grej som jag tyckte var bra med alla de här filmerna är att de bygger upp stämning som man (utifrån erfarenhet av att ha sett en del skräck) kommer explodera i en jump scare. Så man sitter där, beredd på det otäcka... som inte kommer. Då börjar man istället bli jävligt nervös för att det där Jump scare-momentet som man väntade på uteblir och då följer inte filmen mönstret och DET är obehagligt. Det finns ändå ett lugn i att en jump scare kommer så att urladdningen liksom kan komma. Om filmen är gjord på ett bra sätt som inte följer det mönstret så blir det istället den där sugande obehagskänslan hela tiden och det är läskigt.

Är lite sugen på att se Babadook, men har hört en hel del skilda åsikter om den. Någon som har sett? Någon som kan rekommendera?

 

[ÅkeZorkh]

Amerikanska "The Ring" var det i särklass läskigaste jag sett när den kom. Tycker fortfarande (kanske på grund av minnena) att den är den mest skrämmande. Det är något visst med den bottenlösa, oförklarliga ondskan. Var nära att kniva min fru i självförsvar när hon med stapplande ond-flicka-steg smög sig på mig iförd Samara-peruk när jag stod och diskade nära inpå efter att vi för andra gången sett den på bio... aldrig varit så nära en hjärtinfarkt.

Har för mig att jag tyckte "Mama" (hette den så?) var sjukt vidrig också, även om den inte lämnade några bestående minnen hos mig.

 

[Minimoni]

Jag gillade också The Conjuring, båda de filmerna, och har även sett upp uppskattat Annabelle som ju är en prequel till Conjuring. En grej som jag tyckte var bra med alla de här filmerna är att de bygger upp stämning som man (utifrån erfarenhet av att ha sett en del skräck) kommer explodera i en jump scare. Så man sitter där, beredd på det otäcka... som inte kommer. Då börjar man istället bli jävligt nervös för att det där Jump scare-momentet som man väntade på uteblir och då följer inte filmen mönstret och DET är obehagligt. Det finns ändå ett lugn i att en jump scare kommer så att urladdningen liksom kan komma. Om filmen är gjord på ett bra sätt som inte följer det mönstret så blir det istället den där sugande obehagskänslan hela tiden och det är läskigt.

Är lite sugen på att se Babadook, men har hört en hel del skilda åsikter om den. Någon som har sett? Någon som kan rekommendera?

Jag gillar också ”Annabelle-filmerna” . Om du vill skruva upp filmens tema några grader till men fortfarande se en film som utspelar sig i samma universum så kan jag starkt rekommendera ”The Nun”. Den är inte lika subtil som ”The Conjuring 1, eller 2 men den är en prequel och den är väldigt snyggt gjord!

Babadook minns jag som rätt ok också, men jag vågar inte lova något gällande den då det var rätt länge sen jag såg den.

 

[Cissi]

Jag gillar också ”Annabelle-filmerna” . Om du vill skruva upp filmens tema några grader till men fortfarande se en film som utspelar sig i samma universum så kan jag starkt rekommendera ”The Nun”. Den är inte lika subtil som ”The Conjuring 1, eller 2 men den är en prequel och den är väldigt snyggt gjord!

Babadook minns jag som rätt ok också, men jag vågar inte lova något gällande den då det var rätt länge sen jag såg den.

Oh, The Nun tänkte jag se men kände att jag fått en överdos av skräck för ett tag just då Men jag får lägga den till min lista att ta fram när höststormarna åter börjar vina runt husen.

 

[Minimoni]

Oh, The Nun tänkte jag se men kände att jag fått en överdos av skräck för ett tag just då Men jag får lägga den till min lista att ta fram när höststormarna åter börjar vina runt husen.

Gör det! Jag såg den först med min fru men hon blir inte skrämd av västerländsk symbolism som anspelar på kristendom etc. Hon blev dock riktigt skrämd av ”Paranormal activity 2: Tokyo night” men även ”Shutter” från 2008.

jag gillade dem båda också får tilläggas. Ser nu att de filmer jag gillar har fått riktigt dåligt betyg på IMDB, jag har uppenbarligen dålig smak! :sad:

 

[Mogger]

Japanska Ringu. Slutade helt ärligt kolla skräckfilm efter det. Det är helt enkelt inte värt det!

 

[ÅkeZorkh]

Jag gillar också ”Annabelle-filmerna” . Om du vill skruva upp filmens tema några grader till men fortfarande se en film som utspelar sig i samma universum så kan jag starkt rekommendera ”The Nun”. Den är inte lika subtil som ”The Conjuring 1, eller 2 men den är en prequel och den är väldigt snyggt gjord!

Babadook minns jag som rätt ok också, men jag vågar inte lova något gällande den då det var rätt länge sen jag såg den.

Tyckte "The Nun" var en riktig besvikelse.

 

[ÅkeZorkh]

Japanska Ringu. Slutade helt ärligt kolla skräckfilm efter det. Det är helt enkelt inte värt det!

Såg den efter us-remaken och tycker att den faller platt jämfört. Kanske på grund av kulturella referensramar eller nåt.

 

[Minimoni]

Tyckte "The Nun" var en riktig besvikelse.

Jag gillade den, den kan inte mäta sig med ”The Conjuring” 1 eller 2. Trots detta tyckte jag de fungerade för att den är snygg med häftiga miljöer. Sen så brukar jag alltid säga till mig själv att med Sci-fi, fantasy, och skräck så får man sänka sina förväntningar lite annars blir man alltid besviken. Detta stämmer självklart inte alltid, men tillräckligt ofta för att det skall hjälpa mig att inte ha för stora förhoppningar.

 

[Henke]

Enkelt!

https://www.imdb.com/title/tt1242460/

 

[Cissi]

Enkelt!

https://www.imdb.com/title/tt1242460/

Har du läst boken? Den kröp också in under skinnet.

 

[Mogger]

Såg den efter us-remaken och tycker att den faller platt jämfört. Kanske på grund av kulturella referensramar eller nåt.

Jo, jag såg den efter (jag har sett någon enstaka skräckfilm) men tyckte inte att den var i närheten så läskig.

 

[Tant Ragnar]

"the descent" är nog den rulle som skrämt mig bäst i vuxen ålder:
https://m.imdb.com/title/tt0435625/

Men jag tror nog att klaustrofobin i första halvan skrämdes mer än gollum-monstret i andra halvan..

 

[Grisodlar'n]

Gör det! Jag såg den först med min fru men hon blir inte skrämd av västerländsk symbolism som anspelar på kristendom etc. Hon blev dock riktigt skrämd av ”Paranormal activity 2: Tokyo night” men även ”Shutter” från 2008.

jag gillade dem båda också får tilläggas. Ser nu att de filmer jag gillar har fått riktigt dåligt betyg på IMDB, jag har uppenbarligen dålig smak! :sad:

Vad tycker din fru om de japanska filmerna Ju-on, One Missed Call och Uzumaki eller Hong-Kong/Singapore-rullen The Eye? Har hon sett de filmerna? Annars kan jag rekommendera dem.

 

[Minimoni]

Vad tycker din fru om de japanska filmerna Ju-on, One Missed Call och Uzumaki eller Hong-Kong/Singapore-rullen The Eye? Har hon sett de filmerna? Annars kan jag rekommendera dem.

Jepp, vi har sett Ju-on, One Missed Call och både originalversionen samt Hollywoodversionen av The Eye. One Missed Call ringsignalen har jag som ringsignal på min telefon!

Och ja, min fru gillar mer de asiatiska skräckfilmerna samt tycker mycket från den japanska kulturens skräck är läskigt. Mycket av de hon tycker är läskigt är dock lite ”meh” för mig.

En för mig rolig anekdot, min fru tycker att speglar på natten är skitläskiga då de enligt japansk folktro utgör portaler mot ondskefullare dimensioner. Hon är alltså skiträdd för att ha speglar i närheten av där man sover, samtidigt som hon tycker att det inte alls är konstigt att slänga ris utanför sitt hus under en del festivaler för att skrämma iväg demoner och spöken. Samma sak när man går in i ett hus där någon som nyligen avlidit bott, så skall man klappa händerna två gånger för att visa att levande människor är på väg samt att visa respekt för den avlidne. På detta sätt råkar inte den avlidnes värld korsa de levandes. Jag tror inte hon egentligen tror på allt det här men hon agerar efter dessa religiösa och kulturella uttryck. Samtidigt asgarvade hon när jag berättade att i västerländsk kristen tro så tror man att Jesus gick på vattnet.

Så att tro på spegelportaler och demoner som är rädda för ris är ok, men att tro att en kille gick på vattnet är helt galet!

 

[Henke]

Har du läst boken? Den kröp också in under skinnet.

Nej tyvärr (men det låter som jag borde läsa den vid tillfälle).