Nu har jag ju inte spelat Eon III mer än en gång... så fär mig får jag jämföra med Eon II, eftersom majoriteten av mitt Eon spelande har varit med 2an... inte för att jag tror att där var så pass stor skillnad mellan 1-3'an att det skulle ha allt för stor betydelse.
Eon I till III:
Rent, så där, så tycker jag väl igentligen att jag helt klart föredrar Eon 1-3's variant av strid, skadesystem mm. Har alltid varit mer för komplexa och detaljerade stridssystem, eventuelt en känsla av att vara "realistisk"... där allt känns väldigt "logiskt" på nått sätt. Sen är ju då strid, tillsammans med att "skapa och levla upp min karaktär", en av de aspekter av rollspel som jag tycker om mest. Så hela den biten, med att "strid tar för lång tid", har
aldrig varit en grej för mig.
Där var ju definitivt delar med 1-3'ans strid som jag kände kunde ändras på... t.ex biten med att när man samlat på sig tillräckligt mycke skada+utmattning+etc så var man mer eller mindre helt obrukbar i strid ... vad du än försökte dig på så var det ju dömt att misslyckas, för att inte tala om att chansen att fummla var mångdubblad pga mängden ObT6 som man slog då. Visst, man kunde ju också samtidigt bli helt obrukbar om man blev utslagen tidigt i en strid... men det kändes aldrig lika illa för mig som när man nådde punkten där man inte kunde riktigt slå tillbaka längre, eller ens försvara sig effektivt. Kunde ju också vara lite frustrerande ibland att man bankade på motståndaren men inget hände igentligen pga konstanta småskador eller inga skador alls, mm.
Men mycket av sådant här kan ju lika mycket skyllas på både SL och spelare, som spelreglerna i sig själva. Eftersom SL kanske helt enkelt sätter upp helt fel typ av motstånd till spelarna och deras karaktärer. Och spelarna kanske helt klart spelar med fel typ av tankesätt med hur sådant ska lösas... eventuellt kanske inte litar på att deras SL kommer ha en faktiskt plan med striden, där att förlorainte = alla dör. Jag vet med mig t.ex att när väl strid börjar så kan jag tidsvis bli väldigt "allt eller inget" med det, där det känns som att den enda rätta utkomsten av striden är att jag/vi vinner över fienderna... och att förlora och/eller ge upp när det går dåligt är = totalt misslyckande = vi kommer dö om vi inte vinner. Med andra ord ett väldigt tv/data-spels typ av tänkande.
Det är ett tankesätt som jag försöker undvika, men ibland är det svårt att göra, specielt när man är mitt uppe i smeten av strid. Plus så har den person som SL'at mig mest genom åren i Eon alltid kört med en rätt hårddragen linje/regel av att "vad tärningarna rullar är vad som händer"... med andra ord, om tärningarna visar att ens karaktär dör, oavsätt orsak
(må det vara ett 2h svärd som klyver halva din bröstkorg... eller du snubblade till lite och föll, tog lite skada som tog upp dig till första trauma nivån, där du totalt misslyckades med ditt dödsslag för att ditt 1ObT6 slag blev en 6, som blev ytterligare två 6'or, etc)... så dör du. Sen råkade han ju också vara den personen i min spelgrupp som generält alltid slog bättre än alla andra. Som sagt, där fanns en orsak till varför jag lade till "RP'nas baneman" till hans namn till tacksidan i Eon IV. XD
Det kanske finns några fler saker med Eon 1-3 som jag kanske kände kunde ändras på... men inget som jag kommer på just nu dock. Och generelt så gillade jag ju hela systemet ändå, trotts vissa delar som jag är lite osäker på.
Eon IV:
Så, om vi då tittar på Eon IV'as stridssystem.
Grundläggande sätt så tycker jag helt klart det är flera steg bort från vad jag föredrar... har redan sedan början känt att det tagit några/många kliv närmre Dungeons and Dragons när det gäller komplexitet och detaljrikedom i stridsregelsystemet och lite andra diverse saker kopplade till strid... vilket är något negativt ur min synvinkel.
För jag har aldrig gillat DnD's stridssystem, hur dom suddar ut detaljerna genom att baka in allt till en siffra som man slår mot, och allt annat som DnD gör för att ha snabba strider. Sådant som hur rustning och färdigheter effekterar det, hur man aldrig får "försvara sig" när man blir anfallen (mer än att kanske få välja att använda en färdighet etc) som man kan i t.ex DoD eller Eon, och även hela den biten med hur Health Points funkar (inga kroppsdelar, 10 slag i huvudet från ett bredsvärd = inga problem så länge man har tillräckligt med HP), bland en hel del andra grejer. Har heller aldrig varit förtjust i level baserade rollspel som DnD, utan föredrar helt klart färdighetsbaserade spel där ens karaktär blir bättre på en färdighet för att de använder den (Eon IV är lite av en hybrid med detta känner jag).
Jag tycker helt enkelt att DnD's system är alldeles för intetsägande. När man slår sitt slag så det enda man faktiskt vet är om man lyckades eller misslyckades, men man vet inte varför... man vet inte om det var för att man lyckades få en sköld i vägen, eller om man duckade under slaget, eller om motståndaren helt enkelt fick in en så pass bra träff att det kvittade vad du gjorde. Visst, lite av tanken är ju helt klart att det ska vara ett någerlunda snabbt system. Och även att man ska kunna beskriva det själv, hitta på något helt enkelt... men av någon anledning så har jag aldrig gillat tanken på att beskriva och helt hitta på exakt vad det var som hände själv. Jag tycker om att få hints från spelets regler, från min och min motståndares valda handling, och från de slagna tärningsslagen, om vad det var som hände... och från det skapa/beskriva vad som hände. Utan dessa bitar så känns det ofta som att vad som hände i striden inte har någon betydelse, godtyckliga, bortkastade, livslösa, och meningslösa intetsägande handlingar... medan om de bitarna är med, som i t.ex Eon eller Drakar och Demoner, så känns det som där är ett faktiskt liv i striden, att något viktigt och intressant faktiskt hände (oavsätt om vad som hände inte hade någon effekt alls), att en faktisk och intressant "historia" berättades när striden gick fram och tillbaka.
Så om vi då återgår till Eon IV igen... som jag ser det så har Eon IV blivit lite av en Eon 1-3 + DnD hybrid med mycket när det gäller strid. Vi har kvar hela biten med att få försvara sig så klart, vilket jag är oerhört glad över. Men detaljrikedomen med strid (må det vara handlingar, karaktärens hälsa, mm) har kraftigt reducerats... och tanken är mer att man ska hitta på själv vad som hände. Vilket ju så klart är något som jag inte är så förtjust i. Jag förstår ju dock varför Helmgast har valt att göra så här... eftersom personer som jag är nog en rätt liten minoritet bland rollspelare som helhet, och jag känner inte att jag är någonsom ska stå ivägen för ett spels utveckling och framgångsrikhet bara för att jag råkar vara av en specifik åsikt om något som många andra inte håller med om. Att ge min åsikt är ju dock riktigt att göra, för det kan ju hjälpa spelskapare på något sätt ändå.
Allt är ju inte dåligt så klart med Eon IV... jag är oerhört förtjust i hur vapen och sådant hanteras, med "egenskaper" för vapnen mm, det är en av de bättre förändringarna med spelet tycker jag. Rustnings systemet saknas mycket tycker jag dock, skulle vilja att det var på en liknande nivå som vapensystemet. Skulle också vilja ha tillbaka fler olika träffområden, för jag tyckte om att den biten var så pass detaljriksom den var... av någon andledning så var alltid armbågar och knän utsatta för träffar ovanligt ofta i min spelgrupp. XD
Det är ju inte så att jag tycker det är ospelbart som det är nu... jag tycker inte ens att DnD är ospelbart för mig. Jag har faktiskt roligt när jag har spelat Eon IVs system, jag hade också roligt när jag spelade DnD för en 14-16 år sedan... så det är ju inte så att jag inte kan spela, eller ha roligt, med sådana här regler... för spelandet av rollspel väger oftast totalt över alla sådana negativa delar för mig.
Så som sagt... ur min mening... så är Eon IV helt klart steg framåt på vissa delar av spelet... medan på andra bitar så är Eon IV helt klart steg bakåt. Jag har faktiskt lite av samma känsla, med Eon 1-3 vs Eon IV, som jag har med "Mass Effekt 1 vs Mass Effekt 2"... där för mig så var ME2 en stor förbättring på många av de fronter där jag hade problem med ME1... men att dom även gjorde förändringar till ME2 på bitar från ME1 som jag inte ansåg behövde förändras alla, eller som mest bara behövde mindre tweakningar för att bli perfekt.
Lite samma känner jag här med Eon IV... där gjordes förändringar på delar av Eon 1-3 som jag kände behövde förändras, och vissa förändringar som jag inte visste behövde en ändring, förändringar som till större delen är något jag uppskattar riktigt mycket. Men samtidigt så har andra delar av Eon 1-3, delar som jag verkligen tycker om (saker som var en av de anledningarna till att Eon snabbt blev mitt favorit rollspel)... där till Eon IV dessa saker har förändrats till något som jag inte tycker om lika mycket (eller ens alls), vilket jag tycker var rätt synd att det gjordes. En notering är att utav de sakerna som gjorde att jag föll för Eon så pass fort som jag gjorde... detaljrikedomen i: strid, karaktärsskapandet, och världen... så är det igentligen bara vissa förändringarna i stridsreglerna till Eon IV som jag reagerar över, finns några smågrejer här och där bland andra delar så klart (det mesta rent regelmässiga saker... så förändring av världen är jag ok med)...men strids delen är det stora för mig.
Vad jag hoppas på är att Helmgast faktiskt kommer ge ut någon typ av "Expert" och/eller "Avancerad Strid" typ av modul, där mer komplexitet och detaljrikedom kommer tillbaka till Eon IV... både bland stridsreglerna, hälso systemet, och rustningar så att de är på samma nivå som vapen. För då skulle nog det mesta som jag har lite problem med när det gäller Eon IV vara som bort blåsta.
Tills dess så kommer jag ju fortsätta spela Eon IV om det är vad min spelgrupp vill spela, och jag vet att jag kommer tycka om min tid med det också (trots att där är delar med reglerna jag inte tycker om)... för som jag tror att jag kanske redan sagt någonstans i detta inlägg... så överväger "spela rollspel" totalt eventuella "problem med grej X i Eon IV". Och rent så, så spelar jag ju hellre då ett Eon IV med brister, än nästan alla andra rollspel på markanden.
