Det här med Gumshoe...

[Khan]

I en annan tråd hände det här:

Jag har flera gånger spelat med folk jag gillar och som jag tycker är väldigt bra på rollspel, alltså helt ”rätt” folk, och det har varit tydligt att alla andra har väldigt kul, medan jag sitter och är uttråkad. Detta har till exempel hänt 100% av alla gånger jag spelat något Gumshoe-spel.

Det var intressant, tänker jag! Har du lust att specificera vad som funkar och inte funkar när du spelar Gumshoe?

 

[Genesis]

Tja, det är ett spel som är fokuserat på att spelarna ska leta ledtrådar och lösa ett mysterium. Skitkul om man gillar att lösa mysterier, men astråkigt om man inte gillar det. Jag tycker att det är astråkigt. Jag spelar rollspel för att författa en berättelse tillsammans med mina medspelare. Det kan man inte göra i Gumshoe. Jag och @krank är ju som bekant varandras motsatser. Allt han tycker är tråkigt i rollspel tycker jag är roligt, och allt jag tycker är tråkigt i rollspel tycker han är roligt. Jag har absolut inget emot Gumshoe som system. Det är nog ganska bra på vad det gör. Men vad det gör är något jag finner aptråkigt. På samma sätt finns det en massa folk som betalar dyra pengar för att sitta på stadion när Sverige spelar VM-final mot Frankrike eller nå't, medan jag skulle finna det outhärdligt. Å andra sidan spenderar jag en jäkla massa tid med att plugga språk, något som väldigt många finner outhärdligt tråkigt. Folks smak är olika, helt enkelt.

EDIT: "100% av alla gånger jag spelat något Gumshoe-spel" är för övrigt två gånger. En gång Esoterrorists och en gång Mutant City Blues.

 

[Max Raven]

Om jag har några invändningar mot Gumshoe så är det att det är lite väl mekaniskt invecklat när det borde vara betydligt mer enkelt.

Men jag gillar att lösa mysterier så...

 

[krank]

Mitt huvudsakliga problem med Gumshoe är att det kräver att spelarna jonglerar metapoäng och fattar beslut på metanivå. Minst ett Gumshoespel jag läst är också öppet med att poängen man spenderar för att lyckas med grejer inte simulerar något i spelvärlden utan är ren metavaluta som ser till att olika karaktärer får "spotlight". Ren dramaturgi med andra ord.

För mig, som föredrar diegetiska beslut och att man som spelare kan stanna i rollpersonens perspektiv så mycket som möjligt medan man löser problem och mysterier så funkar inte det speciellt bra.

 

[Man Mountainman]

Minst ett Gumshoespel jag läst är också öppet med att poängen man spenderar för att lyckas med grejer inte simulerar något i spelvärlden utan är ren metavaluta som ser till att olika karaktärer får "spotlight". Ren dramaturgi med andra ord.

Detta är också något som Robin Laws och Ken Hite upprepade gånger inskärpt i sin podcast, så det får nog betraktas som officiell designfilosofi.

 

[entomophobiac]

Jag spelar rollspel för att författa en berättelse tillsammans med mina medspelare.

Det fascinerar mig hur lika våra preferenser är på pappret. Jag hade också pekat på mysterielösandet som den ointressanta biten och den gemensamma upplevelsen som min omskrivning av att “författa en berättelse tillsammans”.

Hade även utökat det till skrivna äventyr i allmänhet.

 

[Genesis]

Det fascinerar mig hur lika våra preferenser är på pappret. Jag hade också pekat på mysterielösandet som den ointressanta biten och den gemensamma upplevelsen som min omskrivning av att “författa en berättelse tillsammans”.

Hade även utökat det till skrivna äventyr i allmänhet.

Ja, jag och krank har exakt motsatta preferenser, men lyckas ändå alltid vara överens. Du och jag har samma preferenser, men lyckas ändå aldrig vara överens. Det finns någon poetisk ironi i det.

 

[JohanL]

Tja, det är ett spel som är fokuserat på att spelarna ska leta ledtrådar och lösa ett mysterium. Skitkul om man gillar att lösa mysterier, men astråkigt om man inte gillar det. Jag tycker att det är astråkigt.

Jag tror att vi har förklaringen här. Det är som att spela D&D när man avskyr grottkräl.

 

[JohanL]

Detta är också något som Robin Laws och Ken Hite upprepade gånger inskärpt i sin podcast, så det får nog betraktas som officiell designfilosofi.

Jag håller med. Det här är RDLs designstil för regler. Även HeroQuest och Drama System har mycket metanivåregler. Resonemanget är att reglerna ska hantera saker som dramatic arc, character spotlight, och sådant.

 

[Max Raven]

Jag håller med. Det här är RDLs designstil för regler. Även HeroQuest och Drama System har mycket metanivåregler. Resonemanget är att reglerna ska hantera saker som dramatic arc, character spotlight, och sådant.

Min counter point: De gör det jobbet uruselt.

 

[Jocke]

Jag har aldrig känt att Gumeshoe tillför något över att bara köra friform. Kanske om man kommer från ren D&D 3,5 att det är en stor skillnad, men jag tycker inte att reglerna vart något annat än ”lite i vägen” när vi kört.

 

[entomophobiac]

Gillar Bubblegumshoe, där vissa expertfärdigheter flyttas ut till rollpersonernas nätverk av relationer. Pappan som är polis, eller kusinen som jobbar på bibblan. Etc. Är nog det av Gumshoe-spelen jag läst som gjort mig mest pepp på reglerna. Men har aldrig faktiskt spelat med dem.

 

[Nässe]

Jag har kört en kampanj i Gumshoe, plus något enstaka spelpass. I den gruppen hade vi rätt olika preferenser men vi var överens efteråt om att inte köra mer med det systemet. Kändes som att man hamnade på författarnivå, vilken tog en ur spelet och inlevelsen. Samtidigt gjorde systemet med färdigheter att många scener blev ointressanta, eller i alla fall ospännande. Vi hade så klart täckning på alla färdigheter för att hitta saker, minst 1 i allt, fördelat på gruppen. Blev inte så kul. Spenderandet blev bara… inte kul. Vi var rätt förvånade, då, eftersom flera av oss (inklusive jag) trott vi hittat det perfekta systemet.

Så klart med all respekt för att det är jättemångs favoritsystem.

 

[luddwig]

Jag har spelat några pass Mutant City Blues. Mutationsdiagrammet samt kombinationen mutanter/poliser var kul. Själva spelandet var inte lika kul. Det kändes liksom ganska stelt och inte spännande. Oklart om det berodde på reglerna, äventyret, spelledaren eller en kombination av flera saker. Sedan dess har jag inte spelat mer Gumshoe. När Ashen Stars dyker upp begagnat i något sammanhang brukar jag känna mig lite lockad, men när jag sedan blir påmind om att det är Gumshoe brukar lockelsen avta.

 

[Rickard]

För mig dog Trail of Cthulhu när de skrev i boken att man skulle lämna ut en lista till spelarna vilka investigator-färdigheter som kommer att dyka upp i ett äventyr och sedan låta de köpa i dem. Då kände jag att färdigheterna förlorade sitt syfte. Lägg på ett resurssystem utan någon direkt poäng för resterande färdigheter och man har något jag inte är sugen att ens vilja spela.

Tror man hade kunnat göra mycket mer med systemet, just när det kommer till att bygga äventyr kring rollpersonerna. Tror dock att det är Trail som är dåligt skrivet; spelledarkapitlet vet inte riktigt vad det vill. Esoterrorist ligger annars på min lista att vilja läsa, men jag har läst så mycket av Robin D Laws att jag känner att han mest är en one trick pony ("tokrälsning för att upprätthålla story-strukturen").

 

[entomophobiac]

Är annars grymt nyfiken på Swords of the Serpentine. Har någon koll på det?

 

[Feuflux]

Jag känner för varje inlägg i tråden att jag nog snarare spelar friform med gumshoe-stöd än gumshoe. Det här med point spend har jag i princip inte använt alls t.ex.

 

[Leon]

Du och jag har samma preferenser, men lyckas ändå aldrig vara överens. Det finns någon poetisk ironi i det.

Vem friar först

 

[krank]

Mutationsdiagrammet samt kombinationen mutanter/poliser var kul.

Jag gillar verkligen mutationsdiagrammet. Åtminstone i 1st ed tyckte jag dock inte att de fullt ut tog tillvara på det… Som de flesta spel tyckte jag att MCB hade ett lite anemiskt avsnitt om att skapa äventyr, och i ett sådant tycker jag att Quade-diagrammet hade funkat utmärkt: Välj ett brott från en lista, slumpa två krafter som det ska finnas ledtrådar som pekar mot – boom, äventyrskrok. Och mycket annat kan följa på det, beroende på hur långt från varandra på diagrammet krafterna är etc. SLP:erna hittar nästan på sig själva.

 

[aknaton]

Är annars grymt nyfiken på Swords of the Serpentine. Har någon koll på det?

Har bara läst lite om världen. Känns helt underbar. Så, ja jag är också mkt nyfiken på det.