Nekromanti Det oväntade är att förvänta

[krank]

Re: Be ordinary

Men det passar bara i början av berättelsen, är min nya spontana åsikt. Det passar inte att slänga in ett vulkanutbrott, en invaderande utomjording eller en omvälvande politisk händelse i mitten av scenariot, oavsett om det är den enda svarta svanen i historien. Om man inte förvarnat om den i förväg, så att alla vet att det skulle hända (men kanske inte när).

Jag har haft den här diskussionen tidigare...

Jag är tveksam. Å ena sidan är det i mitt huvud hejdundrande skitcoolt med t.ex en helt vanlig d20 Modern-kampanj som plötsligt byter spår och blir CoC Delta Green, eller en GURPS-kampanj om gangsters i New York kring 1930-talet som plötsligt blir en Nobiliskampanj. Även om, eller kanske framför allt om, det sker en bra mit in i kampanjen. Föga dramaturgiskt korrekt, givetvis, men ändå. Jag älskar tanken. Om jag inte vore en sån babblare skulle jag försöka mig på något sådant i min grupp.

Nackdelarna, som jag ser det, är två: Dels finns det ogina och fyrkantiga spelare som gnäller över att kampanjen inte blev som de förväntade sig. Boo-ho, big whop, wanna fight about it?

Å andra sidan, och detta är för mig det allvarligaste problemet, hur överlever immersionen spårbytet? Jag kan tänka mig att plötsliga uppträdanden av utomjordingar, slemma monster eller gudomliga varelser kan vara ordentlgit immersiondödande.

Å andra sidan borde man ju kunna "ladda" inför det. Det är inte så att Cthulhu reser sig ur havet plötsligt, utan rollpersonerna har fått allt fler fall de inte riktigt kunnat lösa, mysteriet tätnar... Ja, du fattar hur jag menar.



Vad jag vill säga är att jag tycker att det är skithäftigt med spårbyten och ordentliga svarta svanar mitt i kampanjer, om de görs av en riktigt bra spelledare. Men, såklart, detta gäller bara den sorts antinarrativt spelande jag talat mig varm om tidigare, där man inte bara skiter i traditionell narrativ struktur för berättelser, utan skiter i uppdelning av äventyr och kampanjer helt och hållet.

 

[krank]

Re: Be ordinary

Vad jag (och säkert Anders med) menar är att vulkanutbrot, börskrasher, ett återfunnet Atlantis, invaderande aliens och omvälvande politiska händelser är jättebra frön till en berättelse. Men inte alla i samma berättelse.

Äh, kolla på RIFTS, där funkar det ju tydligen. Enligt vissa.

 

[Rickard]

Re: Be ordinary

/Han som tycker någon kan filosofera över vad som händer om spelarna även ska svara på den första frågan

Vi har testat det i en Hyboria-kampanj i mitt spelgäng. När kampanjen började var samtliga spelarroller slavar på väg till marknaden. Det enda de hade var kläderna och kedjor, samt list och duglighet förstås. Det blev en nöjsam kampanj.

Jag hade nog sagt att det är nästintill omöjligt, om man även vill ha ett krav på att det ska hända saker under spelmötet istället för att spelarna driver omkring.

Något som jag tycker är viktigt är när rollpersonerna har något sorts mål. I vanliga äventyr så skapas målet av spelledaren när denna skriver scenariot. Hur skapades målen i Hyboeria-kampanjen?

Hur förberedde spelledaren? För det känns som om man istället måste förbereda sig på hur man ska reagera på spelarnas handlingar, istället för att förbereda händelser som rollpersonerna måste reagera på. Finns det något knep här som du kan lära ut?

/Han som visserligen tycker Oskrivna blad löser detta snyggt (på pappret i alla fall)

 

[Mogger]

Re: Be ordinary

Ja, jag tror att det är väldigt kontraproduktivt att försöka fastslå att Svarta svanar bara kan användas på ett visst sätt. I rätt spel ser jag inga som helst problem med svarta svanar på löpande band eller svanar i sista scenen (James Clavells alla böcker slutar väl så?) o.s.v.

Däremot är det viktigt att knyta detta till det som Han pratar om i en annan tråd, att SL inte plötsligt gör karaktärerna och deras issues meningslösa, eller att de ofelbart inte kunde passa in från början m.m.

Men som sagt, behandlat rätt är en eller flera svarta svanar fett som flott!

 

[krank]

Medhåll & precis! [NT]

NT = Null Trams

 

[Genesis]

Re: Be ordinary

Vad jag vill säga är att jag tycker att det är skithäftigt med spårbyten och ordentliga svarta svanar mitt i kampanjer, om de görs av en riktigt bra spelledare. Men, såklart, detta gäller bara den sorts antinarrativt spelande jag talat mig varm om tidigare, där man inte bara skiter i traditionell narrativ struktur för berättelser, utan skiter i uppdelning av äventyr och kampanjer helt och hållet.

Öh. Jag inser här att vi pratar förbi varandra episkt. Vi menar varken samma sak med "svarta svanar" eller med "mitt i berättelsen", vilket gör att vi pratar om två helt olika saker. Och jag har verken tid eller ork just nu att förklara vad jag menade. Så ... öh, se'n, kanske.

Men, efter vad jag försstått så är Traffauts åsikt om det här att oförutsägbara händelser kan vara en bra grej att ha med i ståryn, men om de används dåligt så är de dåliga. Och det kan jag inte annat än att hålla med om.