Mina bästa skräckeffekter i rollspel då:
1. Uppmana till rädsla: Att efter skräck presenteras så måste rollpersonerna ha gott om utrymme att få reagera – och framförallt, bli rädda! Låt dem skrika, få panik och göra allt för att spela på rädslan. Nog för att jag vill att de ska dra till handling, men det ska inte vara det första de gör. Utan först bara få spela på paniken och låta rollpersoner vara rädda.
2. Mekaniklös skräck: Inte hela tiden, men jag är ett fan att kunna få ha något som är läskigt utan att det per definition måste påverka eller vara kopplad till en mekanik. Mekanik och spel är ju något som tar dig ut inlevnaden och blir meta för en stund, så ibland är det skönt att bara ha delar som är tokläskiga utan att någon ens behöver tänka på att röra en tärning. Speciellt användbart när det är skräck som inte är direkta hot mot liv och död – något jag också tycker mycket om! Och med det, underskatta aldrig att ha läskiga saker som bara händer för de är läskiga – det är typ hela grunden bakom Den vita natten och speciellt Spökhuset i Färentuna (för liksom, ingen mekanik för att dö).
3. Lugn, dynamik och humor: Jag tjatar ofta om detta, men kontraster är enormt viktigt. För att något ska kännas läskigt behöver karaktärerna få en känsla av motsatsen, det normala, oläskiga, som gärna får vara tryggt och roligt! Många av de bästa skräcksessionerna jag spellett har också haft mycket humor, med mycket skratt – för det får spelarna att släppa garden och känna sig lugna när skräcken sedan kommer! Och såklart, kom ihåg att många reagerar med humor när de är rädda, så våga anamma den. Jag hade en gång en spelare som drog ett skämt när vi spelade och kort efter bad om ursäkt, men förklarade att hen gjort det som en försvarsmekanism för hen var så jävla rädd, vilket jag tog som en stor komplimang. Så ta hela man ska vara seriöst-attityden och skicka den till Azathoth.
4. Ge icke-obejtiva intryck: Gäller framförallt i skräckspel med någon form av vansinnesmekanik. Spelledarens jobb är alltid att ge sanningen och därför är det alltid effektivt att leka med spelarnas intryck. När någon pratar om dörren de kom in igenom och sedan svara oförstående med "vilken dörr?" är ett så snabbt sätt att börja få rollpersonerna att ifrågasätta sig själva och sina egna intryck, samtidigt som det etablerar att inte bara kommer vi leka med vad som är sant eller ej – men du kommer inte att få svaret!
5. Gestaltning: Skräck är viktigt med hur du gestaltar det. Ta hjälp av din röst, kropp, miljö, musik – ja allt du kan! Men bara du själv kan göra massor för att skapa stämning, från att hitta annorlunda röstlägen, till att låta kroppen bli en förlängning av vad som sker. Underskatta aldrig det och våga hellre för mycket än för lite.
