D&D har det berömda "good vs evil", "chaotic vs lawful". Utöver det är det inte många system jag känner till, om man inte går till företagspsykologi, av typ "röd, gul, blå, grön" personlighet (agens, kommunikativ, logisk, omhändertagande). Det finns också introvert, extrovert, och såklart horoskop (typ samma som färgsystemet innan, där Mars är "röd" etc för olika planeter). Vad är ditt favoritsystem för att slumpa fram eller välja personlighet till karaktärer?
Ditt favoritsystem för personligheter i rollspel
- Thread starter stenhöna
- Start date
ceruleanfive
Bläckfisk
Min personliga hållning är att gruppens dynamik är viktigare än de individuella personligheterna. Personligheter kan bli starkare eller luddigare beroende på de andras personligheter.
Därför förespråkar jag att man ska foliera personlighetsdrag. Har snackat lite om det här och här. Det ingår även i karaktärsskapandet i Vindsjäl (sid. 34).
Därför förespråkar jag att man ska foliera personlighetsdrag. Har snackat lite om det här och här. Det ingår även i karaktärsskapandet i Vindsjäl (sid. 34).
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,532
Jag är rätt förtjust i dygd/synd-system. Du har en näve motstående värden, tex. Generös/Självisk, Modig/Feg och så vidare. De värderas alltid så de går jämnt ut, så lyckas du höja Modig sänks Feg.
Varje kultur i spelet har en moral som bestäms utifrån de här, men olika kulturer värderar olika saker olika. De vilda vikingarna älskar de som är Stolta, medan katolikerna föredrar de som är Ödmjuka, tex. Det gör att du har ett ramverk att utgå ifrån, men ändå en rätt fri rörlighet inom det, eller att bryta mot det.
Det är också en riktigt bra hjälp under spelets gång - har du ingen aning om hur din RP skulle agera i ett givet val är det lätt att titta på rollformuläret och se efter.Det gör det också lätt att hitta utvecklingsmöjligheter - om din rollperson börjar som totalt Värdslig kanske du vill utforska dess Spirituella sida och öka det värdet. Eller gå från en naivt Förlåtande person till en Grym hämnare. Lättöverskådligt.
Varje kultur i spelet har en moral som bestäms utifrån de här, men olika kulturer värderar olika saker olika. De vilda vikingarna älskar de som är Stolta, medan katolikerna föredrar de som är Ödmjuka, tex. Det gör att du har ett ramverk att utgå ifrån, men ändå en rätt fri rörlighet inom det, eller att bryta mot det.
Det är också en riktigt bra hjälp under spelets gång - har du ingen aning om hur din RP skulle agera i ett givet val är det lätt att titta på rollformuläret och se efter.Det gör det också lätt att hitta utvecklingsmöjligheter - om din rollperson börjar som totalt Värdslig kanske du vill utforska dess Spirituella sida och öka det värdet. Eller gå från en naivt Förlåtande person till en Grym hämnare. Lättöverskådligt.
En annan idé om ett mer informellt system kan vara att helt enkelt slumpa ut 3 personlighetsdrag från en påse eller tabell. Du fick "glad", "kåt" och "tacksam". Dessa bildar sen en utgångspunkt att bygga vidare på. Kanske kan något drag bli starkare eller svagare mellan spelsessionerna beroende på vad som händer och vad spelarna vill?
ceruleanfive
Bläckfisk
Det handlar i korthet om motsatser. Är någon givmild är det bra om någon annan är girig eller egocentrisk – för om alla är givmilda kan ingen utmärka sig som givmild. Dessutom kan det skapa intressanta filosofiska konflikter inom gruppen.stenhöna;n347148 said:
Tack!stenhöna;n347148 said:(Snygg layout i reglerna, förrsten)
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,536
Jag tycker bäst om alignment om jag ska vara ärlig.
Men Fates system där man har aspekter som bestämmer vem man är och du kan antingen vara existensielt ärlig mot vem du är eller så kan du vara mekaniskt svag beroende på om du spelar mot eller med aspekterna.
Men Fates system där man har aspekter som bestämmer vem man är och du kan antingen vara existensielt ärlig mot vem du är eller så kan du vara mekaniskt svag beroende på om du spelar mot eller med aspekterna.
ceruleanfive
Bläckfisk
För att det inte har samma innebörd (och för att ”komplementera” inte heller är ett vedertaget ord i svenskan – ”komplettera” är det däremot).stenhöna;n347173 said:
”Komplettera” innebär att saker passar bra ihop och ger en bra helhet. ”Foil” handlar om att förstärka något och få det tydligare genom kontrast.
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,536
Det är det Moorcockianska systemet från de flesta D&D editions med 9 olika alignments. https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/CharacterAlignmentstenhöna;n347174 said:
Inget alls, säger jag. Roligast är om det inte reglifieras. Så lite regler som möjligt, och man behöver inte så mycket. Sen kan sådana regler ha en pedagogisk effekt och lära spelare eller spelgrupper hur man kan använda personlighet, relationer osv för att förhöja spelet. Men sen sparkar man bort stegen under sig, och gör samma sak utan regler.
Ungefär så tänker jag också.Nässe;n347190 said:
En grej jag börjat gilla med åren är det här med att välja saker ur listor, helt utan egentlig spelmekanisk betydelse. Så jag skulle kunna tänka mig en "slumplista" med personlighetsdrag (eller ännu hellre något mer färgstarkt, en stark åsikt t.ex.) att antingen slumpa eller välja ur bara för att få något att spinna vidare på. Jag har ofta väldigt svårt att komma på rollpersoner, men jag behöver inget helt "system" för att komma igång (sånt tenderar mer att hämma mig).
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,669
Min senaste favorit är att be spelarna välja RPns personliga positiva och negativa personliga egenskap. Det är väl underförstått att de ska vara framträdande, men det kan också få utveckla sig i spel. Vilka dessa är får så klart sedan sättas i kontext utifrån spelet. Sedan kan det ges regelmekanisk verkan eller inte. Jag tycker det är ett lagom omfattande stöd för spelare som ibland kan ha svårt att definiera sina RPs karaktärer.
Systemet i Hjältarnas Tid med passar mig utmärkt. Man väljer fyra karaktärsdrag när man skapar rollpersonen. Sedan kan man för varje karaktärsdrag vid ett tillfälle under varje spelmöte "vända" på tärningsresultaten (74 -> 47, eller 15 -> 51) om det passar in på ett av karaktärsdragen. Vi brukar då betona i beskrivningen att rollpersonen verkligen är mer av karaktärsdraget än folk i allmänhet. Hade hen inte varit så eftertänksam/hövisk/modig/snarstucken/nyfiken/vidskeplig/... så hade det inte gått vägen.
kwarnberg
Swordsman
- Joined
- 8 Jul 2015
- Messages
- 775
Jag är väldigt förtjust i det system jag utvecklade till Skrômt, nämligen Identitet. Varje rollperson har ett Spöke, en Rädsla och en Lögn.
Från grundboken:
"En rollpersons Identitet utgörs av tre delar – Spöke, Rädsla och Lögn. Tillsammans bildar de en helhet som definierar en viktig del av rollpersonens personlighet och självbild.
Spöket är något som tydligt påverkar rollpersonens beteende och som ligger bakom hur hen ser och uppfattar världen – och det är något hen absolut inte vill behöva uppleva igen. Troligtvis har rollpersonen satt upp någon slags mentalt skydd för att slippa återuppleva liknande händelser i framtiden.
Rädsla är en direkt konsekvens av Spöket. Rädslan beskriver vad rollpersonen fruktar på grund av händelserna i sitt förflutna – situationer och känslor som rollpersonen strävar efter att undvika. Rollpersonen har byggt upp skyddsmekanismer – medvetna eller omedvetna – för att minimera risken att Rädslan ska bli verklighet.
Lögnen är en felaktig föreställning om världen, som rollpersonen har utvecklat med grund i sitt Spöke. Det kan röra sig om en försvarsmekanism för att minimera risken att behöva uppleva sin Rädsla, en övertygelse om hur världen är beskaffad eller en uppfattning om hur rollpersonen tror att folk ser på hen."
Exempel:
Spöke – Mina föräldrar övergav mig som liten.
Rädsla – Att bli övergiven igen.
Lögn – Enda sättet att inte bli övergiven igen är att inte ha någon som står mig nära.
Detta ger mig typ allt jag behöver för att förstå min rollperson. Jag bygger till stor del mina rollpersoner kring deras svagheter, så att förstå varifrån svagheten kommer och hur den påverkar rollpersonens beteende är guld värt för mig.
Från grundboken:
"En rollpersons Identitet utgörs av tre delar – Spöke, Rädsla och Lögn. Tillsammans bildar de en helhet som definierar en viktig del av rollpersonens personlighet och självbild.
Spöket är något som tydligt påverkar rollpersonens beteende och som ligger bakom hur hen ser och uppfattar världen – och det är något hen absolut inte vill behöva uppleva igen. Troligtvis har rollpersonen satt upp någon slags mentalt skydd för att slippa återuppleva liknande händelser i framtiden.
Rädsla är en direkt konsekvens av Spöket. Rädslan beskriver vad rollpersonen fruktar på grund av händelserna i sitt förflutna – situationer och känslor som rollpersonen strävar efter att undvika. Rollpersonen har byggt upp skyddsmekanismer – medvetna eller omedvetna – för att minimera risken att Rädslan ska bli verklighet.
Lögnen är en felaktig föreställning om världen, som rollpersonen har utvecklat med grund i sitt Spöke. Det kan röra sig om en försvarsmekanism för att minimera risken att behöva uppleva sin Rädsla, en övertygelse om hur världen är beskaffad eller en uppfattning om hur rollpersonen tror att folk ser på hen."
Exempel:
Spöke – Mina föräldrar övergav mig som liten.
Rädsla – Att bli övergiven igen.
Lögn – Enda sättet att inte bli övergiven igen är att inte ha någon som står mig nära.
Detta ger mig typ allt jag behöver för att förstå min rollperson. Jag bygger till stor del mina rollpersoner kring deras svagheter, så att förstå varifrån svagheten kommer och hur den påverkar rollpersonens beteende är guld värt för mig.
Jag tycker det är viktigt att personlighet dyker upp som en tankeprocess i karaktärsskapandet/utvecklandet, så det inte bara skippas över eller glöms bort, men utöver det behövs nog inte så mycket. Jag gillar när man "tvingas" sätta några rader om personlighet på rollformuläret. Sedan tror jag inte det är så viktigt att personligheten är kopplad till reglerna.
Jag hade nöjet att spela story-spelet "Legacy of Dragonholt" under påskhelgen. Det är ett ganska enkelt spel av "choose your own adventure"-typ. Vid karaktärsskapandet blev vi uppmanade att skriva en mening eller två vardera om utseende, personlighet och bakgrund. De har ingen bäring på reglerna eller resten av spelet alls, men man instrueras likväl att göra det, och deras "rutor" är där mitt på rollformuläret. Det slog mig att den lilla proceduren var tillräcklig för att låta oss göra ganska färgstarka rollfigurer.
Jag hade nöjet att spela story-spelet "Legacy of Dragonholt" under påskhelgen. Det är ett ganska enkelt spel av "choose your own adventure"-typ. Vid karaktärsskapandet blev vi uppmanade att skriva en mening eller två vardera om utseende, personlighet och bakgrund. De har ingen bäring på reglerna eller resten av spelet alls, men man instrueras likväl att göra det, och deras "rutor" är där mitt på rollformuläret. Det slog mig att den lilla proceduren var tillräcklig för att låta oss göra ganska färgstarka rollfigurer.