Min karaktär Mafaltz Tamatzcelan blev efter en slags cermoni tillsammans med ett barbarfolk i närheten av Asharina utskjutsad i en liten båt till en mindre något underlig ö. Väl på ön fanns det en brunn byggd i stenblock. Mafalz gick fram och började veva upp brunnshinken, när hinken var uppe välde det fram en svart sirapsliknande massa, som täckte marken mer och mer tills den slutligen rann ner i havet. Ur massan formades det två stycken människoliknande varelser med undantag för deras små missformade armar och att dom just bestog av denna svarta massa. Dom gjorde väsande obegripliga läten mot Mafaltz, och sjönk sedan ner på knä och då dök det upp en skepnad ur massan som liknande dom men var klart kvinnlig i formerna, vars hår var en massa av nästan levande tentakler men utan några andra egentliga konturer inga ögon eller dylikt. "Hon" pratade en väsande och ekande röst som frågade vad Mafaltz ville och varför han hade kallat på havsdjupets moder samtidigt som hon närmade sig honom. då riktade Mafaltz skrämt sitt svärd emot henne oavbrutet skrikande varningar vad han skulle göra emot henne om hon kom närmare, då vidrörde hon spetsen på hans svärd som försvann! Plötsligt intredde ett skarpt väderomslag som bestog av hårda piskande vindar, hon vände sig om och verkade väsa argt. sedan sa hon "du får som du vill" innan hon försvann ner i djupet. kvar stod Mafaltz rädd och närapå galenskap med ett svärd utan spets. /Ramius