Jag började grunna på en grej för några dagar sedan, men det dröjde fram till nu innan jag fick skägget ur röven och faktiskt skrev något.
Först, lite om beståndsdelarna i frågan:
Djupimmersionism är den inriktning inom rollspel som strävar efter största möjliga inlevelse i karaktären. Det finns alltså inget som heter "för mycket inlevelse", det absoluta målet är i princip att inte tänka "han" om sin rollperson, utan "jag". Höjden av djupimmersionism vore om man kunde försättas i en hypnotisk trans där man faktiskt trodde sig vara sin rollperson, men istället för att göra saker beskrev dem.
simulationism är en riktning inom regelskapande/rollspelande som strävar efter trovärdighet i reglerna, typ. Utifrån världens premisser, givetvis - det måste inte vara en "realistisk" värld, utan bara en trovärdig och konsekvent sådan.
Ickesimulationistiska regelsystem jag ju då t.ex vara narrativistiska/samberättande (icke menat som att jag blandar samman dem, utan snarare att jag tycker att "samberättande" är ett vettigare hörn) eller gamistiskt (D&D). Det finns säkert fler sorters regelsystem också, som vi inte upptäckt ännu, precis som narrativism/samberättande i stort sett var (och för många rollspelare fortfarande är) ett okänt begrepp.
Så - efter att i god ordning definierat vad jag menar med saker och ting, kommer trådens frågeställning:
Finns det något sätt att konstruera ett regelsystem för djupimmersionism som inte är simulationistiskt? För mig känns det som en no-brainer, men jag öppnar gärna för möjligheten, eftersom jag tycker att det vore coolt. Jag svänger mig ju gärna med simulationism som term och så, men jag har träffat för få djuypimmersionister för att kunna vara helt säker på var mitt personliga paradigm slutar och var den mer allmänna djupimmersionismen börjar.
Först, lite om beståndsdelarna i frågan:
Djupimmersionism är den inriktning inom rollspel som strävar efter största möjliga inlevelse i karaktären. Det finns alltså inget som heter "för mycket inlevelse", det absoluta målet är i princip att inte tänka "han" om sin rollperson, utan "jag". Höjden av djupimmersionism vore om man kunde försättas i en hypnotisk trans där man faktiskt trodde sig vara sin rollperson, men istället för att göra saker beskrev dem.
simulationism är en riktning inom regelskapande/rollspelande som strävar efter trovärdighet i reglerna, typ. Utifrån världens premisser, givetvis - det måste inte vara en "realistisk" värld, utan bara en trovärdig och konsekvent sådan.
Ickesimulationistiska regelsystem jag ju då t.ex vara narrativistiska/samberättande (icke menat som att jag blandar samman dem, utan snarare att jag tycker att "samberättande" är ett vettigare hörn) eller gamistiskt (D&D). Det finns säkert fler sorters regelsystem också, som vi inte upptäckt ännu, precis som narrativism/samberättande i stort sett var (och för många rollspelare fortfarande är) ett okänt begrepp.
Så - efter att i god ordning definierat vad jag menar med saker och ting, kommer trådens frågeställning:
Finns det något sätt att konstruera ett regelsystem för djupimmersionism som inte är simulationistiskt? För mig känns det som en no-brainer, men jag öppnar gärna för möjligheten, eftersom jag tycker att det vore coolt. Jag svänger mig ju gärna med simulationism som term och så, men jag har träffat för få djuypimmersionister för att kunna vara helt säker på var mitt personliga paradigm slutar och var den mer allmänna djupimmersionismen börjar.