Teenage Mutant Ninja Turtles and other strangeness(gissa vad det bygger på), som har ett asbra åttitalskomplext slumpdjurmutantsystem.
Albedo RPG finns som ett nytt och gammalt rollspel, som är ett rollspel som bygger på Erma Felna: EDF, en hård sf-serie av Steve Gallacci med antropomorfa djur och inga människor alls. Den första versionen har jag erfarenhet av, men inte den andra (Albedo: Platinum Catalyst) som verkar vara mer trupp-simulering.
Usagi Yojimbo RPG, återigen ett nytt och ett gammalt rollspel, som bygger på samurajserien av Stan Sakai. Det första spelet är bäst. Det andra är mest ett knepigare sätt att slå tärning på och en massa detaljer som inte behövs.
Du kan säkert hitta kul tankar i Big Eyes Small Mouth. Det fanns till och med ett djur-supplement till BESM som om jag minns rätt heter Big Ears Small Mouse.
GURPS Uplift är en setting som bygger på Uplift-bokserien. Grundintrigen bygger på att alla raser i galaxen är "upplyfta" från ointelligenta djur av besökande främlingar, och att raser förväntas göra den långa resan från djur, upplyft tjänarras, fri ras och sedan upplyftande ras som börjar om cykeln. Kruxet är att människor inte bara har upplyft sig själva utan hjälp utifrån, utan dessutom upplyft schimpanser och delfiner långt innan de själva är mogna för att upplyfta en annan ras. Varande en GURPS-modul så finns det förstås regler för att skapa en främmande upplyft ras.
Feng Shui har ett avsnitt om transformerade djur som rollpersoner.
Golden Sky Stories - Heartwarming Roleplaying handlar om japanska magiska djur som kan få människoform. Det är ett väldigt mysigt och snällt rollspel som mer går ut på att bli vän med människor som har gått vilse och äta kakor som ser ut som en fisk i ett shintotempel när det regnar, än de vanliga konflikterna.
Furry Pirates - precis vad det låter som. En Garde med mer päls.
---
Så, det sagt så kan du köra med i stort sett vilka regler som du tycker passar settingen.
Det finns en risk att spel med antropomorfa djur hamnar i antingen furry-fällan eller Kalle Anka-fällan, dvs att det antingen blir nedsättande pervolöjligt eller nedsättande humorlöjligt. Så även om det förmodligen finns en önskan hos vidtänkta spelare att ha specialregler som går in på att varje art ska kunna utmärka sig så är det nog ingen jättebra idé. Gör istället ett spel som inte gör så stor skillnad på arter och som tar settingen på allvar. Så nu tänker jag gå in på djupet på Albedo för att försöka förklara vad jag menar.
I Albedo (och Erma Felna) så är Konfederationen och dess motståndare Oberoende Kaninrepubliken (OKR) nya civilisationer, knappt tvåhundra år. Det finns heller ingen direkt historia eller arkeologi, utan det verkar som att alla djur bara blev intelligenta och tekniskt utvecklade över en natt. Inte heller finns det några tecken på evolution. Så en av bifrågorna, som inte utforskas så mycket, är var sjutton djuren kommer ifrån.
Spelets huvudkonflikt är dock mellan den tröga men stora Konfederationen, och den mindre men expansiva och väldigt rasistiska Oberoende Kaninrepubliken. Den grundläggande konflikten används sedan, både av Steve Gallacci och av rollspelet, för att utforska Jordens konflikter under nittonhundratalet.
Ett av äventyren, Zho-Chaka, handlar om en planet med just det namnet, där etniska motsättningar mellan kaninminoriteten och den diversifierade majoriteten exploderar, uppeggade av OKR. Eftersom Zho-Chaka är en relativt ung koloni så är laguppehållande resurser begränsade, så rollpersonerna skickas dit av Konfed för att hålla ordning alternativt rekryteras lokalt. Lokala val hålls, inklusive folkomröstning för självstyre, som också manipuleras och/eller saboteras, och motsättningarna blir större och allt mer närgångna. Till slut kommer vi till kapitel två, när motsättningarna exploderar i inbördeskrig.
Och det är inget trevligt inbördeskrig. Det är snarare Jugoslaviens sönderfall som vi talar om. Och risken finns att rollpersonsgruppen sympatiserar med olika sidor i inbördeskriget, om spelledaren har gjort sitt jobb rätt och att rollpersonerna slits lika mycket som Zho-Chaka.
Det är den sortens allvar som jag tror att ett antropomorft rollspel i solsystemet behöver - dels en filosofisk bakgrund, och dels en seriös "applikabilitet" för att låna ett ord från professor Tolkien. Spelet bör inte handla om djur, utan om personer, och man ska känna igen sig i allvarliga skeenden här och nu.