Nekromanti [DoD] Hur skall jag göra med språk?

[solvebring]

Hej!

Som bekant så är mitt DoD91-system fritt från BP och klass B-färdigheter, alla fungerar som vid alternativ A.
För att skaffa sig färdigheternas FV får man då ta värdet för den GE de baseras på -1T6+1. När man sedan gjort det på alla sina färdigheter då får man lägga på fripoäng, värda ett steg uppåt i FV. Det är olika med fripoängen för primära, yrkes etc.

Vad det nu kommer till språk vet jag inte hur jag skall göra systemet där?
Saken är den att jag kan inte ha som på överstående då det riskerar att folk inte kan prata sitt modersmål vidare bra. Vilket inte är särskilt trovärdigt. Det bör ge en ganska god chans till att prata normalbra, sedan L/S ganska gott om man t.ex. är av högre klass. Samt att det bör kanske relateras till ens Tala?
Sedan, främmande språk, bör baseras på hur bra man kan sitt modersmål, och sedan skall dess L/S självklart baseras på hur gott man talar det främmande språket. Allt skall bilda en kedja av vad man kan i "överstående" kan man säga, och man skall värdet för ens Tala modersmål bör vara ganska så normalt.

Hur skall jag göra?!

Vad tror ni förresten om min teori om att det och det baseras på det och det inom språk?

 

[Guest]

Det där ar du tagit upp tidigare .

 

[wilper]

Har du övervägt att skippa språken helt och hållet?

Jag kan inte påminna mig om en enda gång vi har spelat rollspel och någon har fällt kommentaren "Och ingen i partyt har alviska så vi kan inte prata med den SLP:n, ASCOOLT!".

 

[Svarte Faraonen]

Man kanske inte behöver gå så långt som att helt dumpa språk, men en Världsvana-färdighet som kan användas för basal kommunikation med de flesta är en rätt god idé. Att faktiskt kunna ett språk blir då ett binärt värde, som är användbart för mer avancerade grejer (magiska skrifter och liknande). Ärligt talat tycker jag det räcker med att veta ifall man kan ett språk eller inte. Mer avancerade saker använder färdigheter -- Skådespel för att låta som en infödd, Bildning för att använda svåra ord, Skaldekonst för att dikta, och så vidare. Språk som färdigheter behövs inte.

EDIT: Sedan kan det ju finnas användningsområden för språkkunskaper som inte ligger inom Awesome-paradigmet. Jag tänker på sådana saker som att vara isolerad på en plats där ingen förstår vad man säger (vilket är fint för ångestlirande), eller bara det faktum att man rimligtvis inte kan snacka med alla (om man, även om det tycks vara omodernt, eftersträvar realism).

 

[Nightowl]

Sedan kan det ju finnas användningsområden för språkkunskaper som inte ligger inom Awesome-paradigmet. Jag tänker på sådana saker som att vara isolerad på en plats där ingen förstår vad man säger (vilket är fint för ångestlirande), eller bara det faktum att man rimligtvis inte kan snacka med alla (om man, även om det tycks vara omodernt, eftersträvar realism).

Jag tänkte skriva ett mycket mer elakt och meningslöst inlägg om att man ibland inte i första hand eftersträvar ascoolt, men du gjorde det bättre än jag.

Intressanta effekter jag varit med om att uppnå i spel där språk är viktiga har inkluderat hemlighetsfullhet (två personer kommunicerade inbörde på dvärgmål, som ingen annan kunde), förräderi (min jesuit-liknande munk, som lärt sig svartiska som missionär bland orcherna - till mina vänner "Jag tror de är fredliga!" - till orcherna: "Om ni låter mig, kvinnan och riddaren passera får ni döda dvärgen om ni vill!"), samt den speciella känslan av tillfredsställelse man får när ens rollperson är Viktig genom att kunna något andra inte kan - prata med folk.

Erik

 

[Ymir]

Jag har upprepade gånger byggt intressanta relationer just på att två personer har svårt att förstå varandra, och därmed måste ta till andra knep för kommunikation, samtidigt som de på något sätt finner vänskap trots språkbarriären. Bristande språkkunskap kan i många lägen också skapa en utsatthet, som kan vara intressant i rollspelssammanhang. Se hur huvudpersonerna i 'Broken Trail' långsamt bygger upp en kommunikation - och ett förtroende - med de kinesiska tvångstprostituerade de räddat, tex.

- Ymir, håller alltså inte med

 

[solvebring]

Jo jag vet. Men halvfärdiga resultat är inte bra resultat.

 

[solvebring]

"Och ingen i partyt har alviska så vi kan inte prata med den SLP:n, ASCOOLT!".

Något "ascoolt" att man inte fattar är inte vad jag vill uppnå genom språk, utan en äkthet och som andra nämner en länkt till roliga spelsituationer.
Dvärgar och alver skall inte tala som människorna. Det bara är så, om de inte är vittberesta och erfarna och kan lite fler språk.
Om alla förstod varandra och om alla talade precis samma språk blir det helt enkelt jättetråkigt. Att ha olika raser och kulturer är ju just för att skapa kontraster och svårare situationer i spelhändelserna - utmaningar!

Spelsituationer när grupperingar skapas på olika språk är ju askul. Två spelare kan stå och prata ihop sig och två andra står och inte förstår alls, om man skulle vilja skapa en slags intrig.
Att agera tolk och översätta fel med vilje är också något användbart om man vill skapa ett intrigscenario.
Förövrigt, som också nämns, av Ymir är att relationer genom oförstånd för varandras språk kan vara mycket kreativt och roligt i spel. Var det kommer till andra kommunikationsvägar etc.

För att summera: Allt det som Ymir och Nightowl sagt är anledningen till att jag vill använda mig av språk.
Dessutom, om man vill få allt att klappa och funka med en SLP så är det väl bara att ha överseende och lägga till att denne kan tala ganska så bra på människors tungomål?
Man behöver inte göra det svårare för sig bara för att man har språk om man inte vill. Situation och upplägg avgör ju vad man ger sig tillåtelse att välja.
Annars så skapar ju detta ännu en del i äventyret då RP också måste finna någon som kan tolka åt dem, vilket kan bli klurigt. Om de dessutom är fattiga kanske de måste ta sig för något annat först för att tjäna ihop till tolkningen. Det ger flera gratisbitar av fler händelser.

Kort sagt, min åsikt är att språk i rollspel är bra, i alla fall i somliga, då det skapar fler situationer som kan vara mycket roliga att spela.

 

[Mogger]

Problemet är väl främst att det är väldigt svårt att gestalta eller alls använda i sitt rollspelande på ett givande sätt. Det enklaste, men som blir ganska tråkigt 4:e gången det händer, är en SL som tjittrar på knepmål och spelarna/RP fattar inget, som Jack Sparrows möte med infödigarna.

Eftersom rollspel bygger uteslutande på kommunikation kan det bli lite krystat när just kommunikation omöjliggörs. Jag utesluter inte alls att det går att nå häftiga situationer ur att inte kunna tala med varandra, kolla bara på Babel som har just det som tema. Men frågan är om man inte bör hantera det på ett annat sätt?

För att förklara. Att leva i ett land där du inte ens kan beställa in en öl utan att leka charader är kanske kul ett tag, men riktigt intressant blir det först i de situationer när det verkligen spelar någon roll. Men risken är att man hunnit tröttna (som spelare) på att mima och gestikulera vid det laget.

Jag har alltid gått den "overkliga" vägen och låtit alla förstå varnadra, och de gånger jag inte har gjort det har det ändå inte funkat så bra.

 

[solvebring]

Jag förstår precis vad du menar.
Men på något sätt tar det emot och jag känner inte den idén välkommen eftersom jag vill göra FV och CL tydliga i språk av just de anledningar till utvecklat spel som jag nämner nedan.
Man kanske kunde man göra en förenklad skala på något sätt?
Kanske bör jag helt enkelt göra ett system liknande systemet för B-färdigheter?
Men problemet är, eftersom jag slopat BP, att ha ett sätt att få fram värdet. Man kan göra alla möjliga tärningskombinationer som ger ett rättvist värde för Modersmål, främmande etc.
Men vilket, vad blir effektivt etc?
Det är det som är det svåra att avgöra.

Jag är ute efter att ha språk som separata färdigheter, men under ett enkelt system som ger goda värden.
Kanske kunde man låta det ligga en fast siffra för Tala modersmål om man har en normalgod INT-nivå. Alla kan ju tala sitt eget språk flytade om man säger...
Kanske 10 +1T10?
Men hur bör jag då följa upp ett rättvist L/S värde?
Kanske tala-värdet /2 +modifikation pga. socialt stånd?
Men främmande språk då, hur skall de rättvist få ett värde som är möjligt?
Det blir ju svårt att basera det på Modersmålet, då det främmande språket kanske blir för lågt alla gånger?
Sedan L/S till det också.

Om du kikar på detta då, har du några idéer att för sådana tankar vidare och ge förslag?

 

[Zire]

en SL som tjittrar på knepmål

Kunde man göra det (på ett bra sätt) så vore man glad. Det ger åtminstone lite inlevelse, (såvida man inte gör det hela tiden). För min del brukar det snarare bli att man beskriver att RP inte förstår SLPn. Det förstör stämningen mindre än att spelarna ska sitte och skratta och citera valda delar av "knepmålet".

[Edit] Tryckfelsnisse was here.

 

[solvebring]

Ja det där är ju olika från situation till situation hur man gör.
För det första, av vad jag märkt förr (har alltid haft olika språk, fast nu gör jag om systemet för det) så händer det inte överdrivet ofta , mot vad man kan tro. Världen är ju dessutom stor (min är det iaf), så oftast om man inte reser fetlångt så är man i ett område där man mestadels är förstådd.

Man får liksom forma situationerna efter vad som är på tapeten så att man inte tjatar sönder det. Jag har bara goda erfarenheter av dessa kontraster. Det har gett en större känsla av att det finns andra länder och annat folk, annars kan man ibland bli blind över de olika människo-folkgrupperna om alla talar lika. "Alla är de samma."

Man får en tydligare linje emellan skillnaden utöver kulturen tack vare språkskillnader.Förövrigt ingår ju i alla fall minst ett främmande språk i nästintill varje yrke. Så om man gör val med denna vetskap, i en värld då det är så, då kan i alla fall minst en rollperson i varje följe göra sig förstådd med någon typ av annan ras eller folkgrupp.

 

[Ymir]

Men hela min poäng var ju att kommunikation inte omöjliggörs; den måste bara ta omvägar förbi vanlig, hederlig dialog. Jfr idén med en stum rollperson. Varför skulle inte det kunna vara hur intressant som helst? Visst, det vore en utmaning, man hade behövt bygga runt den fundamentala hörnpelaren dialog, men -så- otroligt viktig kan inte dialog vara i alla rollspelsformer. Det hade kunnat bli ett formexperiment med gester och improviserade teckenspråk, till exempel. Om någon sedan hade pallat spela en -dövstum- rollperson vågar jag inte uttala mig om, dock. Sedan är språkförbistring inte något jag skulle göra någon stor issue av eller dra ut på alltför länge; utan det är en tillfällig krydda, som jag ofta ser till att överbrygga rätt fort. Så jag håller med dig om att det generellt inte är något som är intressant i längden. Men vaddå hantera det på ett annat sätt? Vilket sätt då?

När det gäller hur själva gestaltningen av icke-begripandet sker, formulerar jag mig oftast i stil med "hon säger något och gestikulerar mot träden", "de pratar en kort stund, du tror de nämner en hund...", etc. I undantagsfall fejkar jag rotvältska, men mest med språk där jag har instinktiv koll på språkmelodin, och behärskar grundläggande ord och fraser - japanska, mandarin och franska, typ.

- Ymir, äter pasta

 

[Mogger]

Tja, jag har spelat wookie i en kampanj. Det var inte så kul...

[ QUOTE ]
Men vaddå hantera det på ett annat sätt? Vilket sätt då?

[/ QUOTE ]

Inte en aning. Men om man nu anser att språk är en rolig ingrediens men inget som ska genomsyra hela spelandet (vilket verkar vara avsikten) så kan måste man ju tumma lite på realismen. Att gissa SLs charader är inte så givande, och om SL ändå ska berätta vad de säger fast med andra ord så försvinner ju poängen helt.

Antingen kör man fullt ut med simulationism och ingen fattar ett jpta av andra språk eller så löser man det in-game med att alla förstår varandra för att alla språk är besläktade eller så löser man det med storyresurser där RP ibland kan förstå vad som sägs och att SL ibland kan dölja vad de säger. Men i de sistnämnda fallen så vet alla ändå att det händer något coolt, men kanske inte exakt vad. Om det visar sig att de diskuterar att byta arbetspass med varandra är det ju inte så kul.

Äh, jag vet inte. Jag ser inga poänger med språkförbistringar. Jag försökte bara hitta ett alternativ.

 

[Kaigon]

Jag skulle faktiskt göra det så enkelt att modersmål inte skiljer sig från vanliga språk på något speciellt sätt. Man får höja det precis som andra språkfärdigheter, och det är ju sällan rekommenderat att ha mindre än säg 10 i att tala sitt modersmål (men tänk på hur många det finns i Sverige som inte kan uttrycka sig vettigt).

Om man vill ge en bonus för högre klasser så löste jag det (för min DoD-version) att klass var gratis. Det visade sig nämligen, efter att jag granskat det, att kostnaden att höja klass (då i BP) överensstämde ganska väl med vad språkbonusen var värd. "Framgång!" tänkte jag och strök två regler/beräkningar i karaktärsskapandet. Om man verkligen vill särskilja modersmål mot andra görs det troligen bäst som primär vs yrkes/sekudär (eller bara halverad kostnad).

En äldre variant var att en RP fick ett grundvärde i Tala modersmål som motsvarade INT (+5/10 för högre klasser), minimum 11 oavsett INT dock, Läsa/Skriva blev skriva blev som Tala fast med -5 (och inget minimumvärde). Exempelvis hade Överklass INT+5 i tala, och INT i läsa/skriva. Men jag föredrar som bekant den övre.

 

[solvebring]

(+5/10 för högre klasser)???
INT plus 5 delat i 10?
Antar att du inte menar så, för det lär bli en mycket låg summa på värdet då.

Men det är ju något liknande jag är inne på. Att anlägga ett baserat uträkningssystem eller någon slags tärningskombination.
Man kunde ju kanske göra så att på Mdoersmålet sätta INT som bas, plus X poäng för socialt stånd?
Sedan INT rakt av lika med L/S (eller minus något, kanske visst minus baserat på socialt stånd)?
Vad det kommer till Tala främmande språk kunde man kanske göra någonslags kombination om Tala modersmål -1T6?
Sedan L/S tar man Tala det främmande språket -1T6?

Eller något liknande. Jag gillar dina idéer i alla fall. Bra som tusan, du är på min våglängd. Förklara gärna vidare eller spinn vidare med mig på något sådant system som ger ett lagom och rättvist värde, så att man inte alltid blir fullkomligt värdelös på de främmande språken etc.

 

[Kaigon]

Ett lätt litet missförstånd, jag menade +5 eller +10 beroende på klass, eller för att göra en tabell av det:<table border=1><tr><td>Klass</td><td>Tala (min 10)</td><td>L/S (min 0)</td></tr><tr><td>Egendomslös</td><td>INT</td><td>INT-15</td></tr><tr><td>Underklass</td><td>INT</td><td>INT-10</td></tr><tr><td>Medelklass</td><td>INT</td><td>INT-5</td></tr><tr><td>Överklass</td><td>INT+5</td><td>INT</td></tr><tr><td>Adel</td><td>INT+10</td><td>INT+5</td></tr></table>
Alternativt kan man ta bort (min 10) för tala eller sätta det till något annat lämpligt. Man kan även välja att addera detalj genom att särskilja högre/lägre av varje klass-typ. Dessutom brukar jag kalla Låg-/Högadel får Lägre/Högre Härskarklass eftersom adel beskriver samhället lite för mycket för min smak.

Angående övriga språk, fungerar de inte på samma sätt som vanliga färdigheter, som att köpa FV i Svärd eller så?
Eller menar du att den fina utbildningen man får som högre klass även ger viss kunskap i övriga språk (knappast orimligt, beroende på skolsystem). Om man vill ytterligare språk från sin klass så skulle Tala främmande språk bli som L/S modersmål men -5, L/S samma språk skulle bli ytterligare -5. Detta kan pågå tills man når 0.

Exempel:
Riddare Regald Ludewicks är son till en greve i landet Florien. Greven är en sådan person som ser till att ge sina barn en ordentlig utbildning, eftersom han råkar ha tillgångar för det. Regald är ganska klyftig med INT 12 och får därför 22 i Tala florentinska och 17 i L/S florentiska. Han har även skolats en del i religionens språk och får 12 i Tala platin och 7 i L/S platin, dessutom kan han några få ord av postapokalyptiska efter som hans lärare inom fäktkonst kommer från Postapokalyptien, således har han 2 i postapokalyptiska (han skulle haft -3 i L/S postapokalyptiska, men vi har "nått" 0 och slutar därmed språkutbildningen). Om Regald hade varit en aning mer korkad (INT 10), så hade han aldrig bekymrat sig med att lära sig postapokalyptiska.

Istället för -5 varje gång så kan man givetvis ersätta det med någon tärningskombination, ex 2T4 om man gillar ett snitt på 5.

 

[solvebring]

Jag tycker verkligen att den idé är jättebra.
Dock behöver jag modifiera litegranna med + och - för mina klasser, har dessutom några fler steg i klasserna, men ja, principen du byggt efter är verkligen bra.
Men som i de flesta BRP-spel med 1-20, slå lika med eller under, när man börjar, tycker jag att man också bör kasta in regeln att man inte får överstiga 20?
Tjugo blir maximum, det tycker jag är viktigt.
För att nå tjugo som är man ju absolut mästare, utom i mycket speciella "genifall". Man bör alltså inte börja med ett värde över 20.

Jo, i övriga språk kan jag ju faktikt ha som jag har på resten av färdigheterna (har tärningskombination, inget köp). Enda regeln där bör vara att Tala i främmande inte för överstiga ens främmande i modersmålet, det känns logiskt.

 

[Kaigon]

Jo, i övriga språk kan jag ju faktikt ha som jag har på resten av färdigheterna (har tärningskombination, inget köp). Enda regeln där bör vara att Tala i främmande inte för överstiga ens främmande i modersmålet, det känns logiskt.

Antar att du menar att tala främmande språk inte kan överstiga tala modersmål. Jag kan dock se att anledningar till att inte ha denna regel, exempelvis att personen flyttat tidigt i sitt liv till ett ställe där man inte lär ut det gamla modersmålet. Mer konkret kan det bli en mängd olika scenarier, exempelvis tagen som slav, föräldrarna döda och flytta till annan släkting, flytta till någon skola där man inte lär ut det egna språket (om det egna språket är ett minoritetsspråk i ett större land). Du kan ändå behålla det som en regel men låta den vara "valfri" på något sätt om karaktären haft en bakgrund som motiverar det.

Förresten, kan man ha dubbla modersmål enligt ditt system (exempelvis om föräldrarna har olika modersmål)? Det kanske är lätt att lägga till? (Jag minns att jag hade en Fördel som gav ett extra språk som modersmål, kallades "språkrik uppväxt" om jag minns rätt)

 

[solvebring]

Självklart. Bakgrunden kan komma att modifiera allt på formuläret som jag ser det. Bland det viktigaste jag vet är bakgrund för karaktären, dock är inte mina spelare ense med mig om det, och det brukar vara svårt att få dem att skriva bakgrund faktiskt. Även om jag tjatar som en galning och blir lite småsträng över det ibland. De vill komma igång med att spela och forma karaktären i nuet, samt att de är lata.

Men åter till saken, ja, det handlar bara om att skapa en sådan bakgrund.
Vad det kommer till din fråga om det är möjligt med två modersmål med mig som SL, så kan jag säga att jag har inga regler för eller emot det. Saken är helt enkelt den att dyker en spelare upp och har gjort en bakgrund som kräver det så är det bara att han "gör/räknar ut värde" för två modersmål, inga problem.