Nekromanti Doing it Doggystyle

[chrull]

*voff voff*

Är det nån mer än vi som har problem med de bortglömda husdjuren?
Familaris och hästar som glöms bort? Som bara passivt vandrat vid sin husses sida i veckor genom fighter, oväder och allmänt rusk?

Och ni som inte lider utav det, hur fan gör ni?

chrull

 

[Gurgeh]

Och ni som inte lider utav det, hur fan gör ni?

Vi biter ihop och tänker "nu har vi glömt bort det eländiga krittret igen, låtsas som ingenting så är det ingen som märker något." Husdjur är av någon märklig anledning fantastiskt lätta att glömma, man får bara acceptera det och göra det bästa av situationen.

Men jag antar att du bara skrev inlägget för rubriken!

För övrigt bestämde vi för ett tag sedan att när man stjäl en fåle i Mutant: UA kallas det för att "tjuvhoppla".

/tobias

 

[Morgoth]

Ja!

Är det nån mer än vi som har problem med de bortglömda husdjuren?
Familaris och hästar som glöms bort? Som bara passivt vandrat vid sin husses sida i veckor genom fighter, oväder och allmänt rusk?

Ja, det händer mig hela tiden. Inte bara det, jag har genom ett helt spelmöte glömt att ta upp effekterna av att en rollperson hade ett djurhuvud.

Min första (och bästa) SL hade inte sådana problem, men han hade ett liknande - en bit in i kampanjen skulle det lik förbannat dyka upp en klemig bäbisdrake och börja kela med oss. Beklämmande för en man i sina bästa år som i lugn och ro försöka utöva lite dungeonfantasier! Bäbisdraken skådespelades skickligt av spelledaren som gjorde stora ögon och pep "mamma". Det var bara för mycket för oss.

Och ni som inte lider utav det, hur fan gör ni?

Lämnar hunden hemma. Om rollpersonerna definitivt ska ha ett husdjur, föreslå en falk - dessa kan vara mer eller mindre leviterande under hella äventyrets gång och bara komma ner i situationer då spelaren tycker att "öh, du, va' hände med min falk?".

King Mog I

 

[Erufailon]

Re: Ja!

öreslå en falk - dessa kan vara mer eller mindre leviterande under hella äventyrets gång och bara komma ner i situationer då spelaren tycker att "öh, du, va' hände med min falk?".

känns som om falkar e ganska eftertraktade som husdjur
har haft detta problemet själv, och ja det är verkligen lätt att glömma bort sina husdjur som man har med sig, men ibland beror det lite på spelledaren som oxå glömmer av dem, man kan inte bara kritisera spelaren som glömde sitt husdjur.
jag brukar lösa falkproblemen med att ha den på axeln mestadels, där trivs den bra

men ha en katt istället, de kan stryka omkring hur de vill och sedan dyker de upp lite då och då, johan som antagligen har mycket fördommar mot katter.

 

[Morgoth]

Jag tror du missförstod mig...

men ibland beror det lite på spelledaren som oxå glömmer av dem, man kan inte bara kritisera spelaren som glömde sitt husdjur

Det är oftast jag som är SL och jag riktade mest kritik mot mig själv.

 

[Johan K]

Uj ja...

Tjaa, vad ska man säga...
Har nog aldrig lyckats med den delen av rollseplande när det gäller e 4-benta vännerna & familarena...
Ännu en sak som man kansek borde tänka på..

 

[Vindhand]

Det beror på

Är det nån mer än vi som har problem med de bortglömda husdjuren?

inte vad jag kommer ihåg...

Jag tror problemet uppstår för att det inte är spelaren som vill ha husdjuret... eller om det är något annat än husdjuret som motiverar en. Om man skaffar en groda som familjarus bara för att få de extra HPna så kommer man nog inte vara överdrivet intresserad av grodan som husdjur. På samma vis, om man får ett husdjur pådyvlat sig mot sin vilja, som jag som fick en jaktfalk av de vänliga framslagningstabellerna i Eon, kommer man nog också ha ganska lätt att ge blanka fan i hur det går för detta kreatur.

När det är spelaren som verkligen vill ta hand om den gulliga ödlan, den intressanta päronfladdermusen etc... så brukar de också bry sig om dem.

 

[Balderk]

JA! Det har jag skitmycket problem med. Spelade en Alv ranger i D&D en gång (mer än ett år sedan nu) som hade en animal companion (orkar fan inte översätta) som var en björn. Hade kunnat hjälpa oss skitofta men när fighten var över kom jag alltid på "fan jag glömde ju björnen" och då började jag bli mobbad för det (även fast än mina medspelare aldrig kom ihåg den heller). Kom nästan aldrig ihåg den under äventyrets gång heller (alltså under det som inte var fighter).

Jag undrar också hur fan de gör...

/Balderk,

 

[Balderk]

Re: Det beror på

Nä. Om jag har ett husdjur vill jag ha det. Min björn jag snackade om i mitt eget inlägg hade jag gått ut i skogen och letat upp. Likväl började jag glömma bort björnen snabbt som fan. Så nej, problemet ligger inte där... eller inte för mig i alla fall.

/Balderk

 

[Brixton]

Från SL:s perspektiv

Som spelledare brukar jag alltid vara för koncentrerad på själva handlingen för att komma ihåg oviktiga saker som husdjur eller tom en del mindre viktiga NPC:s. Ett sätt at lösa det är att ge husdjuret någon viktigare betydelse för handlingen än att bara följa med som en prydnad till en rollperson. Annars kan man ju helt enkelt bara förbereda (och skriva ner) några små och för äventyret helt oväsentliga händelser som påminner om att djuret finns där. Kommer det väl in i spelet och spelaren själv börjar hålla reda på det så är det lättare sen.

 

[avatarex]

Det beror på

Är det en papegoja eller hund som är med för att den kan göra nåt spektakulärt (prata eller lyda 42 olika kommandon) så är det lätt att den glöms bort (samma sak skulle givetvis gälla världens sötaste marsvin eller liknande).

Men för en riddare är hästen någonting mer. Riddaren är inte riddare, utan bara plåtburk utan sin häst. Genom att drabba rollpersonen av att hästen dött så inser spelaren vilken tillgång hästen är. Låt gärna hästen (och rollpersonen) överleva med knappa marginaler så utvecklats ett starkt band (du och jag har klarat allt tillsammans).

Familaris är väl lite mer av artefakter. Glömmer spelaren sina extragrejer så är det ett problem - för det borde inte rollpersonen göra då denne är i kontakt med sin familari/artefakt/väl medveten om sin magiska förmåga osv.. Lägg gärna en katt i knät (om en sådan finnes), det borde påminna spelaren om att rollpersonen har ett husdjur eller familari med sig - spelarna gestaltar ju rollpersonerna, varför ska inte husdjur kunna gestalta husdjur. Annars kan man ju rita en teckning i marginalen på rollformuläret.

Ergo: Låt rollpersonen vara beroende av sitt djur, alternativt låt spelaren påminnas om att rollpersonen har ett djur.


// avatarex, som kanske pendlar mellan seriöst och oseriöst

 

[Magnus L]

Re: Doing it Horsestyle

Hehe..

Drar mig till minnes en rolig sekvens under en för länge sedan spelad DoD kampanj.

Min rollperson, den tappre ädle och hjältemodiga riddaren från Aidnehalvön hade givetvis en skinande vit springare.

En annan RP, en sketen och skrupelfri magiker om inte drog sig för att lätta sina vapenbröders börsar när de sov o.s.v. skulle när han blivit utslängd från en bal på ett slott jävlas med den tappre och snälle riddaren. Han begav sig till stallet där hästen står och ska ge den ett lätt slag med staven.

Hästen fattar genast misstanke och biter magikern ganska ordentligt...resten av kampanjen var ett enda långt käbbel mellan dessa två RP om hästens vara eller icke vara och hästen avskyde magikern och bet honom så fort den kom åt...nöjsamt

 

[Azk3r]

ett bra exempel

Jag har till skillnad från alla andra faktis ett riktigt bra exempel på en rp i min spelargrupp som hade en hund.

Den misslyckade härjaren Runo Senfylla med skabbhunden Rags. Tänker nått i stilen med Bart Simsons hund (glömt namnet, tror det va santas little helper. men det spelar ingen roll). Spelaren spelade det hela väldigt bra. Han kunde sitta o låssasklappa hunden samtidigt som han småprata med den. Han var även väldigt mån om att ge hunden rikligt med öl men även sprit, hundar älskar ju öl. Krögarna på de billiga sluskkrogarna hade inga problem med hunden, han drack ju öl. Rags var även en bra bonus i krogslagsmål.
När spelaren gjorde det hela så bra inspererade det mig att använda hunden mer. Som den lilla "incidenten" när han nalla en hörna från en ilsk försäljare.
Tyvär har vi bara spelat ett äventyr (eon kampanjen Jarla).

Fast det här är väl en engångs händelse. Ofta blir det åt "havremoped" hållet.

 

[Ackerfors]

Men jag antar att du bara skrev inlägget för rubriken!

Du anar inte...

För övrigt så var ditt inlägg klockrent från början till slut och jag känner igen problemet med husdjuren. Alla verkar ha djur men ingen använder dem...

*tar på sig skulden för rubriken och springer till skamvrån*

 

[Neanderson]

Det fanns en jävligt bra artikel i en sinkadus på åttitalet som behandlade framför allt hästar, hur mycket de åt och så vidare. Jag minns inte vilket nummer det var men bra var artikeln iaf.

 

[chrull]

Re: Det beror på

Nej nej nej. Spelarna har allt för ofta själv valt att ha åbäken till djur.

Så där ligger inte riktigt problemet. Problemet kanske kan vara att man ibland inte fattar vad man ska he dem till.

 

[entomophobiac]

Frågan är vad du är ute efter.

Vill du att man i likhet med en 10-årig flicka skall konstatera hur gullig familiaren är varje gång man använder den och sätta sig ned och prata bebisspråk vid spelbordet?

Vill du att man skall påpeka varje gång man ger djuren mat, skrapar hovar och ryktar manar?

Vill du att hästar och annat skall få mer utrymme så att saker som händer dessutom påverkar hästarna?


Sak samma.

Själv har jag passivt sysslat med hästar eftersom vi hade hästar på gården när vi bodde i norrland. Av den anledningen vet jag att de - med sina ibland över 300 kg - är otroligt fåniga djur. De kan hoppa till för en plastpåse. Så vad tror du händer om de skulle känna till exempel troglodytstank eller se en svärdspindel i Forgotten Realms?

Precis... de skulle börja trilskas. Vilket också var fallet sist vi spelade FR

(Förutom att den hungrige svärdspindeln klöv en av hästarna på mitten, förstås.)

 

[chrull]

en tydligare förklaring.

Alltså, problemet är mångsidigt.

För det första har man spelar-sidan där man sitter med nån hund som är ens bästa vän på sina vandringar genom Ereb. Den hunden kommer vara med de två första spelkvällarna för att sedan efter 5 till dyka upp när någon undrar "men vad hände med fido?" Man väljer då helt att ignorera de tre månaderna rollpersonerna satt fängslade i mörkeralvernas borg.

Sen har vi SLs problem. När man har planerat så fint och efter 8 spelmöten av bortglömdhet så dyker druidens uggla upp och skickas ut på spaningsuppdrag. Sen rök alla andra välplanerade och skojjiga bakhåll i den kampanjen...

Sen vill jag också minnas vårat gamla häst-problem. Det där där hästarna ses som praktiska färdmedel som alla rollpersoner spenderar sina sista slantar på för att sedan komma till ett stämme tre dagsritter från närmaste civilisation där hästarna inte längre kan följa med.

I en riktigt gammal DoD-kampanj glömde vi alltid hästar på andra sidan bergen/skogen/grottan. om och om igen. Till slut tvingades vi av ekonomiska skäl gå ner till ponnys...

Hur gör ni?
Själv har lösningen blivit att allt för ofta strunta i allt vad djur heter...

chrull

 

[Ackerfors]

En ny förmåga

Vi har, nu när jag tänker efter, gett våra djur en ny förmåga kallad Teleportation. Skulle det visa sig att hästarna glömdes kvar på andra sidan så har de, på ett mystiskt sett, hamnat vid den utgången vi kommer ut.

Fast det är i stort sett obligatoriskt att Animal Companions som "vill" vara med i striden dör. Så är det i vilket fall när jag spelleder. Min kompis har en (många) varg som han hela tiden går och dör för att jag tycker den är för värdelös för att slåss. Både spelaren som har vargen/vargarna och jag vet att den kommer dö men likväl skickar han in den i striden.

Likadant med ugglorna. Det finns alltid en jägare i skogen som skjuter ner ugglan (eller vad det nu är spelarna skickat ut på spaning). Givetvis får de aldrig tag på jägaren för han har samma förmåga som hästarna man glömde på andra sidan...

 

[chrull]

Re: En ny förmåga

Likadant med ugglorna. Det finns alltid en jägare i skogen som skjuter ner ugglan (eller vad det nu är spelarna skickat ut på spaning). Givetvis får de aldrig tag på jägaren för han har samma förmåga som hästarna man glömde på andra sidan...

Hm. Vi får se till att inte skaffa det här. De två ugglor vi har är båda inte i något förhållande det kommer avkommor ifrån för tillfället

chrull - inte naken.