IMO...
Ettan = fantasyfilm
Tvåan = barnfilm
I de flesta "filmvetares" åsyn är de båda genrerna samma sak. Jag har läst recensioner av överförlästa filmkritiker i stora tidningar i landet som klagat på till exempel anime filmer för att de var för blodiga för barn. Det faktum att tecknat inte är = barnfilm verkar ha flugit förbi medan de satt och sönderanalyserade Bergmans senaste uppgörelse med sin kroniska magkatarr och sin alldeles för perfekta barndom...
Ärligt talat, när de ser en film som Unbreakable och klagar på att den "sönderfaller till någon slags serietidningsaction" i rikstäckande TV så verkar de rätt korkade och snobbiga då filmen för bövelen inleds med information om just serietidningar...vad fan förväntade de sig, ett franskt relationsdrama? Jag fattade att det skulle vara en lågmäld version av ett typiskt första nummer av en serietidning redan när jag såg trailern för tusan...
För att inte tala om dessa proffstyckares tendens att efter ett par år, när en film de sågat blivit kultförklarad av någon känd amerikansk eller engelsk kritiker, ge den minst dubbelt så högt betyg som de gav den från början. Jag menar, det vore inte så farligt om det inte vore för att de låtsas som om de tyckte så hela tiden...
Jag minns en kritiker i Aftonbladet som gav första Batman filmen ett minus i betyg, men efter några år, när han ska recensera tvåan, så hävdar han att han "gillade den första när den kom och tycker att den nya är bättre"...detta är det tillfället när en femåring ska cykla förbi på en trehjuling och sjunga "Liar, liar, pants on fire..."
Förlåt mig, men jag har vissa åsikter om kritiker och recensenter som kanske aldrig bör luftas igen... : )
"Ursäkta, har någon sett en fem meter hög hund springa förbi?"
En RP i en av mina krönikor.
