Boll
Veteran
Re: Ja, som jag sade
"Så går det att döda en drake i D&D. Det är dock inte så lätt som du lät eller låter göra intryck av, och drakar har en massa andra attacker också förutom eldkvasten. Och en AC på 41 vilket innebär att du måste slå typ 19 eller 20 för att träffa om din gubbe är en level 18 fighter"
Tja, min lvl 17 fighter har +27 i sin första attack, så då skulle han behöva slå 14 på en d20 för att träffa. Det är 30% chans att träffa för varje attack, sedan har han fyra attacker (dock med mindre plus), och räkna sedan med att en naturlig 20:a alltid är en träff, samt att man nog hinner göra ett antal attacker om man har tillräckligt många potions med sig. Drakens BAB spelar inte någon särskild roll, eftersom drakens biffigaste naturliga attack gör 4d8+25 i skada (i genomsnitt ungefär 42 i skada), vilket kan helas genom en eller två potions. Draken skulle med andra ord inte tjäna särskilt mycket på att använda sin "Tail Slap" som den hette, och ännu mindre på någon av sina svagare attacker.
Min gubbe var nog en hjälte, ja - men det var lite det som var min poäng, att när man inte ens har nått sin fulla potential (om man använder "Epic Level Handbook" så har man inte ens nått hälften av sin fulla potential) så smiskar man saker till höger och vänster, drakar finns mest med som en klase med XP som gör så att man kan stiga vidare på vägen mot att bli en gud. Jag råkar gilla drakar, och tycker därför inte att den rollen som de har i D&D gör dem rättvisa.
Nidhögg har med detta att göra av den anledningen att han är en av de drakar som jag faktiskt skulle vilja kalla för "Drake" med stort D. Han är inte bara något hinder i vägen för ärkebiffen Sigurd utan har en häftig plats i mytologin som den som gnager på Yggdrasils rötter, och suger kraften ur alla de döda i Nifelhel. Det är min syn på hur drakar skall vara (alltså mer sagoväsen, och inte något som man går runt och dödar) - men jag är som sagt inte allsmäktig på något sätt, så därför har jag inte rätten att bestämma hur folk skall skriva sina rollspel, men min syn på saken kvarstår, och jag kommer inte spela spel där drakar (eller något annat häftigt sagoväsen för den delen) bara är en klase med XP som står i vägen för spelarens klättring mot att bli en gud.
Spelet blir vad man gör det till, absolut, men känslan som reglerna återspeglar, eller det allmänna sättet att framföra sagoväsen som troféer och XP-högar som kännetecknar D&D tilltalar mig inte för fem öre. Så är det bara, det är inte något som man kan komma ifrån, såvida man inte byter regelsystem, och värld - och då kan man ju lika gärna spela ett annat spel, eller hur?
(Eller göra som jag, och sitta och klaga i ett forum, där folk mest försöker att överbevisa varandra)
"Så går det att döda en drake i D&D. Det är dock inte så lätt som du lät eller låter göra intryck av, och drakar har en massa andra attacker också förutom eldkvasten. Och en AC på 41 vilket innebär att du måste slå typ 19 eller 20 för att träffa om din gubbe är en level 18 fighter"
Tja, min lvl 17 fighter har +27 i sin första attack, så då skulle han behöva slå 14 på en d20 för att träffa. Det är 30% chans att träffa för varje attack, sedan har han fyra attacker (dock med mindre plus), och räkna sedan med att en naturlig 20:a alltid är en träff, samt att man nog hinner göra ett antal attacker om man har tillräckligt många potions med sig. Drakens BAB spelar inte någon särskild roll, eftersom drakens biffigaste naturliga attack gör 4d8+25 i skada (i genomsnitt ungefär 42 i skada), vilket kan helas genom en eller två potions. Draken skulle med andra ord inte tjäna särskilt mycket på att använda sin "Tail Slap" som den hette, och ännu mindre på någon av sina svagare attacker.
Min gubbe var nog en hjälte, ja - men det var lite det som var min poäng, att när man inte ens har nått sin fulla potential (om man använder "Epic Level Handbook" så har man inte ens nått hälften av sin fulla potential) så smiskar man saker till höger och vänster, drakar finns mest med som en klase med XP som gör så att man kan stiga vidare på vägen mot att bli en gud. Jag råkar gilla drakar, och tycker därför inte att den rollen som de har i D&D gör dem rättvisa.
Nidhögg har med detta att göra av den anledningen att han är en av de drakar som jag faktiskt skulle vilja kalla för "Drake" med stort D. Han är inte bara något hinder i vägen för ärkebiffen Sigurd utan har en häftig plats i mytologin som den som gnager på Yggdrasils rötter, och suger kraften ur alla de döda i Nifelhel. Det är min syn på hur drakar skall vara (alltså mer sagoväsen, och inte något som man går runt och dödar) - men jag är som sagt inte allsmäktig på något sätt, så därför har jag inte rätten att bestämma hur folk skall skriva sina rollspel, men min syn på saken kvarstår, och jag kommer inte spela spel där drakar (eller något annat häftigt sagoväsen för den delen) bara är en klase med XP som står i vägen för spelarens klättring mot att bli en gud.
Spelet blir vad man gör det till, absolut, men känslan som reglerna återspeglar, eller det allmänna sättet att framföra sagoväsen som troféer och XP-högar som kännetecknar D&D tilltalar mig inte för fem öre. Så är det bara, det är inte något som man kan komma ifrån, såvida man inte byter regelsystem, och värld - och då kan man ju lika gärna spela ett annat spel, eller hur?
(Eller göra som jag, och sitta och klaga i ett forum, där folk mest försöker att överbevisa varandra)
