Nekromanti Drunokiskt bröllop

[Fahnen]

En av rollpersonerna har på något vänster lyckats förmå den lokala prästen i en liten drunoisk by att gifta bort sitt enda barn med honom. Matchingen är osannolik egentligen men nämnde rollperson har lyckats lura i prästen samt hela byn att han är präst inom en obskyr missionsordern som verkar långt bort i väster (rollperson är extremt duktig på att ljuga). Det jag dock kör fast på är att jag inte har någon aning om hur bröllop i Drunok går till. Så förslag på idéer tages emot tacksamt. Någonstans tänker jag mig att grunden är någon pseduokristen tillställning med en tillhörande fest där mer eller mindre hela byn är bjuden.

 

[Ymir]

Alla drunokiska bröllop med självrespekt involverar självfallet ett dryckesslag av något slag. Rent ceremoniellt skulle jag säga att de flesta bröllop i bondeståndet följer Jordmoderns rit, medan överklassbröllopen är djupt rotade i jargiska Daakkyrkans traditioner. I båda fallen får bruden en brudkrona som i gamla Sverige, och det sjungs, spelas och dansas i dagarna tre; en för Livet (Jordmodern), en för Döden (Dibuk), och en för Drömmarnas herre (Daak).

 

[Poseur]

Jag vet inte men något som känns fruktansvärt Drunok är att plocka fram en jättestor (alltså JÄTTEstor) skål med gröt (fin gröt, typ mannagryn, grädde och sylt) där alla på bröllopsfesten ska få plats runt och äta sig mätta med sina skedar och till detta dricks kopiösa mängder med dete finaste drickat man får tag på. Bröllopsgrötenskålen används givetvis normalt sett som typ dopfunt för vuxna eller något sådant.

/Poseur fick bara en flummig tanke när han hörde drunokiskt bröllop.

Spoiler: kommentarer

Man kunde också förtära någon typ av surkål, känns väldigt Drunok...

Förhoppningsvis inte tillsammans med gröten

Eftersom Drunok är grötens högborg i vårat mundana så passar jätteskålsgröten ypperligt. Dessutom så tror jag gröt och surkål fungerar utmärkt i Drunok. De serverar nämligen allt med/i gröt om man vill. Gröt fungerar också som pyttipanna i Drunok, om det blir rester kvar på kvällen åker de i grötgrytan nästa morgon.

Då kan jag varmt rekommendera det jag gjorde. När en spelare blev allvarligt skadad tog de honom till den lokala läkaren. Följande konversation utspelade sig:
Läkare: "det här behöver ett grötomslag med vitlök"
Spelare med för mycket pengar: "slå in hela honom då!" *spelaren hystar fram en massa silver* "och snåla inte med vitlöken! Jag vill se en sån där grötmumie!"
Läkare, förvånat: "som du vill herre"

 

[ermine]

På tal om Drunok, vore det inte rätt kul / intressant om deras kultur påverkats lite av sin närhet till raunerna och de stora slätterna? Det skulle i så fall kunna finnas en motsvarighet till drunokiska kosacker som lever hel- eller halvnomadiska liv i Drunok och i närområderna (bland annat i Utmark, östra Maulio och på slätterna norr om landet). De är mestadels vanarer som talar drunokisk jargiska och som följer Daakkyrkans lära, men deras kultur har flera inslag av den rauniska. De bofasta drunokierna växlar mellan att beundra dem och att irriteras av dem, då det ofta blir konflikt om var deras boskap kan beta, men samtidigt ses deras självständighet och krigaranda som väldigt nobel.

Hur som helst, om sådana finns i krokarna när det blir bröllop borde de kunna komma förbi och liva upp hela föreställningen en hel del. Dels kan de roa befolkningen med rid- och dansuppvisningar och dels kan de supa och slåss på en nivå som imponerar även på drunokiska drängar.

Spoiler: kommentarer

Ganska många gamla forumiter har genom åren haft idéer om Drunok som klart stäppinfluerat, åt hållet medeltida Ungern och Polen. Får Drunok någonsin en officiell modul kommer det med stor sannolikhet bli beskrivet på detta sätt.

Drunokiska kosacker är väl etablerade i min supermegaüber-långkörarkampanj. De kallas 'Illtarier' och bebor hertigdömet Illtariet, som styrs av hertig Njal Dunkeld, som ligger på gränsen mot Utmark i norr, och består av mjuka kullar vid början av stäppen. Illtarierna är ganska väl integrerade i Drunok; de har inget eget språk och deras adelsätter är sedan länge del av de drunokiska adelshusen, men det finns ändå en viss diskriminering av illtarier, så tillvida att deras hertigdöme tex aldrig tillfaller en illtarisk herreman, och deras erkända adelsätter är väldigt få. Illtarier är primärt ättlingar till de raunlänningar som för cirka 2000 år sedan ingick förbund med Drunoks konungar för att skydda riket mot diverse fiender.

Stäpperna har även påverkat Drunoks kultur på många andra sätt. Ett exempel är bruket av hussarer och ridande bågskytte, och den militära organisationsenhet som kallas 'bevingad lans', som kännetecknas av att alla medlemmar i lansen är beridna. Hästar och falkar och andra ursprungligen raunländska symboler är väldigt populära i drunokisk heraldik, se min photobucket: http://s143.photobucket.com/user/Natsymir/library/Mundansk heraldik?sort=6&page=1

Coolt! Och vad tror du skulle kunna hända om en grupp Illtarier dök upp på bröllopet?

Någon halsstarrig yngling vill säkert utmana illtarierna på hästkapplöpning eller bågskytte. En kaxig illtarisk ung dam insisterar på att vara med på de drunokiska drängarnas kappätning i tråg. En äldre illtarier har en tam örn som kan göra imponerande konster. Illtarierna kan vara precis hemkomna från en jakt på stäppen, och ta med sig pantheraparfym i brudgåva, samt kött till bröllopsfesten. Men de är lite ledsna för 75% av deras posse blev gibbade av pantherorna...