Jag gör samma men använder "Du kan vara en/ett ___"Jag kör slentrianmässigt "DU är..." när frun säger något. Om hon tycker något är töntigt följer jag upp med "DU är töntig", men jag har låtit skämtet bli meta, där jag driver med hur slentrianmässigt jag säger det, så om hon säger exempelvis "Vad vackert detta är" så förolämpar jag henne med "DU är vacker" eller så använder jag det i bisarra tillfällen: "DU är en hund".
jag tror höjden var när jag och @Genesis skulle spela Huldran och pratade om vilka tilltal som var okej att använda under 18ootalet till olika personer.
Och jag på ren reflex drar metaskämtet "Du kan vara ett tilltal"