Vad var problemet ni upplevde med funnels?
Vi delade upp gänget i grupper som vi kallade typ De som går/dör först, Extraliven, Favoriterna och Rear guards oclså fyllde vi dem med en nolla från varje person. Så agerade vi gruppvis först.
… det slutade inte alls med att favoriterna överlevde och blev rollpersoner i alla fall, men det blev rätt roligt
Lite så, ja
Regelboken föreslår ju att man arrangerar sina fyra hjältars karaktärsblad i ordning; närmast mitten på bordet går först. Tanken här är säkert att om man sitter ordentligt kring sitt gamingbord med grön filtduk och inga distraktioner kan spelledaren enkelt se vem som "går var".
Enter reality: spelarna sitter och pöser i soffor, vägrar pappersark och har statsen i appar eller ifyllbara PDFer på sin telefon...
Men nej, det var inget jätteproblem. Mest ovant att som SL behöva improvisera regler och förhållningssätt på ett sätt som spelarna känner de kan hantera. (Kan notera att Zook uppenbarligen spelar virtuellt; jag redogör bara för min spelluppstart)
Alltså att det blir förutsägbart - iallafall i vår grupp gillar vi klara regler, att som spelare kunna fatta beslut med något slags beslutsunderlag, att inte känna sig utlämnad till spelledarens godtycke. (Missförstå mig rätt nu, alla rollspelssessioner någonsin där spelledaren inte är en dator är utsatta för godtycke; men jag menar som kontrast till hur andra grupper spelar, där de helt överlåter all spelmekanik till spelledaren och "litar blint" på denne)
Då tänker jag på sådana saker som "kan min tjuv smyga vid sidan av". Svaret kan tyckas självklart (och svaret är "javisst") men det väckte ändå frågan om var i ordningen denna karaktär då gick. Är det först? Är det i mitten? Är det odefinierat "vid sidan av"?
Det hör till saken att vi kommer från hyfsat hardcore D&D och Pathfinder, där varenda ruta spelar roll och det är viktigt var exakt alla hjältar och monster står. (Kan jag passa in Burning Hands mellan Clericen och orcherna, typ. Man tittar på templates och räknar rutor, osv)
Efter att ha spelat två sittningar typ fattade spelarna min vision för hur vi skulle hålla ihop det och problematiken blåste bort. Men du undrade ju hur det kan upplevas till den allra första början.
Ska säga att vi har fortsatt spela med mer än en hjälte per spelare. Alltså även efter funnelen. Någon spelare hade bara en hjälte kvar, några andra hade tre typ. Alla (eller iallafall 4 av 5 spelare) var överens om att det vore tråkigt att "avskeda" fullt fungerande hjältar. Så vi kom överens om att köra såhär (på level 1 och vidare): jag delar ut XP till upp till två hjältar. Om en spelare väljer att ta med en tredje får denne agera hireling/torchbearer/vakta hästen etc. I många fall blir det självklart vilka hjältar som får XP, eftersom det är bara fem eller två hjältar som smyger i kloakerna eller pratar med vaktkaptenen etc.
Vad gäller "theatre of the mind" gruffade spelarna först en smula, men jag tror de börjar inse det briljanta i att istället svara på frågan "Kan jag passa in Burning Hands mellan Clericen och orcherna?" med
Slå ett Luck Check!
I nuläget känns det som att jag (och DCC) vunnit över fyra av fem spelare. Den femte spelaren är fortfarande tveksam; säger sig gilla spel där man bara spelar
en hjälte och fokuserar på att "uppgradera" dennes förmågor.