Jag har grejer resten av veckan som gör det stressigt att inte glömma detta. Så här kommer resten av veckan och jag är tillbaks på måndag.
300: Ett fruktansvärt träsk där allting är täckt med tjocka lager av blåmossa, blått mögel och blå alger. Under sankmarken sjuder döda saker som är tusentals år gamla. Det är tydligt att träsket är metafysiskt ruttnande. För att ta sig igenom förruttnelsen måste äventyrarna skära av något från sig själv och lämna det att ruttna. Här är det något personligt, 1T6 bokstäver från varje äventyrares namn.
301: Ett fruktansvärt träsk där allting är täckt med tjocka lager av blåmossa, blått mögel och blå alger. Under sankmarken sjuder döda saker som är tusentals år gamla. Det är tydligt att träsket är metafysiskt ruttnande. För att ta sig igenom förruttnelsen måste äventyrarna skära av något från sig själv och lämna det att ruttna. Här är det något materiellt. Ett magiskt föremål (om äventyraren inte har något magiskt föremål kan de lämna något annat).
302: Ett fruktansvärt träsk där allting är täckt med tjocka lager av blåmossa, blått mögel och blå alger. Under sankmarken sjuder döda saker som är tusentals år gamla. Det är tydligt att träsket är metafysiskt ruttnande. För att ta sig igenom förruttnelsen måste äventyrarna skära av något från sig själv och lämna det att ruttna. Här är det en del av deras identitet så som genus, yrke, familjeskap eller något annat. Så länge det gör ont eller gör dem starkare är det okej.