Simon
Swashbuckler
Okej, jag försöker få ett eclipse phase-hack skrivet till Apocalypse World, och det går trögt. Så jag slänger ut tankar här för vilken sorts feedback det månde bli.
(Apocalypse World är ett fett rollspel av Vincent Baker. Det har pratats mycket om det här, så sök på det om du inte känner till. Det är bra. Ett hack är en regelvariant för en annan setting. Settingen här är inspirerad av Eclipse Phase, som finns för gratis, laglig, nedladdning om man är nyfiken.)
Så, settingen:
Transhumanismen regerar. Nanoteknik och uploading gör att saker som kroppslig död och materiell brist är passé, och personer kan låta installera sig i en kropp som är lämplig för speciella ändamål och tidigare farliga miljöer. Transmänskligheten har koloniserat solsystemet, eller börjat i alla fall, och det finns bosättningar lite här och var.
Men elaka superAIar har för tio år sen startat krig med transmänskligheten och alla befolkningscentra är rykande ruiner nu. Till skillnad från vanliga Eclipse Phase tror jag att det ska vara mer kört här. Mindre civilisation kvar. Mer Apocalypse World - IN SPACE, helt enkelt. Tror att det är bra för den spelstil jag gillar med AW, ganska små arenor, där rollpersonerna är de mest centrala figurerna. Också mindre behov av att förmedla eller plugga in en massa fakta om världen. What you see is what you get. Utforska i spel för att se vad som finns kvar av civilisationen.
Rollpersoner:
De flesta typer från AW kan finnas kvar och färgas om. Motsvarigheten till Hardholder, Leader, väljer gigs vilka säger något om vilken sorts ledare hen är. En angel är här en terapeut, eftersom psykiska trauman är det man är rädd för, förlusten av sin personlighet, sånt som inte nanomedicin bara kan trolla bort sådär.
Några stora ändringar som måste lösas är dels hur morphs fungerar, kroppar alltså, som ju här är utbytbara. Frågan är hur mycket de ska vara beskrivningsord och hur mycket spelteknisk impact de ska ha. Har man en grym destroyer/gunlugger så vill man ju att hen är bäst på det hen gör även om hen återinstalleras i en billig plastkropp, liksom. Det talar för beskrivningsord. Men det kan kännas lite platt om inte morphen gör någon skillnad alls.
Det kommer att handla om beskrivningsord, men frågan är om det också ska vara så att man väljer ett move från sin morph när man skapar rollpersonen. Det kan i så fall bytas om man byter morph i spelet. Descriptive och prescriptive, ni vet.
En annan sak är resurser, där ju settingens omständigheter skiljer sig mycket från AWs. Så enkla barter är det inte frågan om. Saker som en maker kan nanofabba fram är det ju bara att skaffa, medan saker som är svårare att komma över (utrymme, farliga saker, unika saker (handgjorda eller före-katastrofen-minnen), expertkunskap, osv) kräver att man använder sin status och sina kontakter.
En tanke där är att man har Status som ett attribut, som är lättrörligt, som ändras under och mellan spelpass, av gigs och sånt. Det kan dels användas för att försöka "köpa" saker och eventuellt för att försöka influera befolkningen i en bosättning och sånt (när det inte handlar om ansikte mot ansikte, manipulera en person man har framför sig). Misslyckade statusmoves kan såklart innebära förlorad status, och spelledaren har såklart sitt move "ta ifrån dem deras status" för när hen tycker det passar i fiktionen. Lyckade gigs kan höja status, och man har förmodligen olika statusvärden för olika fraktioner. Eller kan ha. Eller åtminstone för olika bosättningar.
Fronts:
Jag tänker att man har grundläggande drivkrafter att organisera fronts omkring här, istället för scarcities som i AW. Till exempel:
Expansion
Exploration
Unity
Extermination
Incorporation
Transcendence
Bland threats behöver det finnas monster också, för ett centralt tema i eclipse world ska vara horror. Onda AIar och obehagliga nanovirus förvrider människor och maskiner för sina egna obehagliga syften, och efter sin hard-takeoff singularity så får gärna de onda AIarna likna cthulumonster.
Men frågan är om de ska in under olika threattyper som redan finns, typ att en autonom krigsmaskin beter sig som en warlord, att ett nanovirus är en affliction, att en förändrad AI är en grotesque, eller om Monsters ska till som en egen kategori.
Uhm, mer? Vet inte. Långt nog nu.
(Apocalypse World är ett fett rollspel av Vincent Baker. Det har pratats mycket om det här, så sök på det om du inte känner till. Det är bra. Ett hack är en regelvariant för en annan setting. Settingen här är inspirerad av Eclipse Phase, som finns för gratis, laglig, nedladdning om man är nyfiken.)
Så, settingen:
Transhumanismen regerar. Nanoteknik och uploading gör att saker som kroppslig död och materiell brist är passé, och personer kan låta installera sig i en kropp som är lämplig för speciella ändamål och tidigare farliga miljöer. Transmänskligheten har koloniserat solsystemet, eller börjat i alla fall, och det finns bosättningar lite här och var.
Men elaka superAIar har för tio år sen startat krig med transmänskligheten och alla befolkningscentra är rykande ruiner nu. Till skillnad från vanliga Eclipse Phase tror jag att det ska vara mer kört här. Mindre civilisation kvar. Mer Apocalypse World - IN SPACE, helt enkelt. Tror att det är bra för den spelstil jag gillar med AW, ganska små arenor, där rollpersonerna är de mest centrala figurerna. Också mindre behov av att förmedla eller plugga in en massa fakta om världen. What you see is what you get. Utforska i spel för att se vad som finns kvar av civilisationen.
Rollpersoner:
De flesta typer från AW kan finnas kvar och färgas om. Motsvarigheten till Hardholder, Leader, väljer gigs vilka säger något om vilken sorts ledare hen är. En angel är här en terapeut, eftersom psykiska trauman är det man är rädd för, förlusten av sin personlighet, sånt som inte nanomedicin bara kan trolla bort sådär.
Några stora ändringar som måste lösas är dels hur morphs fungerar, kroppar alltså, som ju här är utbytbara. Frågan är hur mycket de ska vara beskrivningsord och hur mycket spelteknisk impact de ska ha. Har man en grym destroyer/gunlugger så vill man ju att hen är bäst på det hen gör även om hen återinstalleras i en billig plastkropp, liksom. Det talar för beskrivningsord. Men det kan kännas lite platt om inte morphen gör någon skillnad alls.
Det kommer att handla om beskrivningsord, men frågan är om det också ska vara så att man väljer ett move från sin morph när man skapar rollpersonen. Det kan i så fall bytas om man byter morph i spelet. Descriptive och prescriptive, ni vet.
En annan sak är resurser, där ju settingens omständigheter skiljer sig mycket från AWs. Så enkla barter är det inte frågan om. Saker som en maker kan nanofabba fram är det ju bara att skaffa, medan saker som är svårare att komma över (utrymme, farliga saker, unika saker (handgjorda eller före-katastrofen-minnen), expertkunskap, osv) kräver att man använder sin status och sina kontakter.
En tanke där är att man har Status som ett attribut, som är lättrörligt, som ändras under och mellan spelpass, av gigs och sånt. Det kan dels användas för att försöka "köpa" saker och eventuellt för att försöka influera befolkningen i en bosättning och sånt (när det inte handlar om ansikte mot ansikte, manipulera en person man har framför sig). Misslyckade statusmoves kan såklart innebära förlorad status, och spelledaren har såklart sitt move "ta ifrån dem deras status" för när hen tycker det passar i fiktionen. Lyckade gigs kan höja status, och man har förmodligen olika statusvärden för olika fraktioner. Eller kan ha. Eller åtminstone för olika bosättningar.
Fronts:
Jag tänker att man har grundläggande drivkrafter att organisera fronts omkring här, istället för scarcities som i AW. Till exempel:
Expansion
Exploration
Unity
Extermination
Incorporation
Transcendence
Bland threats behöver det finnas monster också, för ett centralt tema i eclipse world ska vara horror. Onda AIar och obehagliga nanovirus förvrider människor och maskiner för sina egna obehagliga syften, och efter sin hard-takeoff singularity så får gärna de onda AIarna likna cthulumonster.
Men frågan är om de ska in under olika threattyper som redan finns, typ att en autonom krigsmaskin beter sig som en warlord, att ett nanovirus är en affliction, att en förändrad AI är en grotesque, eller om Monsters ska till som en egen kategori.
Uhm, mer? Vet inte. Långt nog nu.