Varning, mycket bakgrund innan vi kommer till regelimplmentationerna 
Vår nyligen påbörjade kampanj cirkulerar kring två magiker, minotauren Niami och ankan Jebat. Det är båda uppväxta vid Kopparhavets sydvästra kust (i olika städer) i skuggan av Hadasht. Med medel från sina familjer (ännu inte klarlagt om de skickades likt romarna skickade sina förstfödda till retoriker i Grekland eller om de rymde med "ett förskott på arvet") har de studerat hos magrix Sitmut (i sin tur medlem av Ordo magii) i Krilloan. Det var där de möttes och insåg att de hade gemensamma intressen. Jebat hade läst om templet på golwyndazigguraten där de tänkande arterna under guldåldern fortfarande kunde tala direkt med gudomar, deras följeslagare och dessas handgångna. En plats där flera halvgudomar, barn av odödlig och dödlig, gick för stiga till skyn för att leva med de odödliga när det var dags att lämna Athos yta. Även en del hjältar tog sig hit och fick sina vingar och togs upp till de odödligas skara. Niami hade även hon hittat fragment i gamla skrifter om guldåldern. Vid denna mytiska tid presiderade alltid en repressentant för solguden eller Nanshe, ibland från båda vid rättegångar. Dessa kunde nämligen en nu förlorad sanningsbesvärjelse med vilken de kunde besvärja deltagarna att tala sanning och enbart sanning. Retorik var förvisso fortfarande viktigt då rätt frågor måste ställas och svar kan formuleras på många vis men guldåldern hade en sedan dess aldrig skådad rättsäkerhet. Inte ens under imperierna Jorpagna, Krun eller Efaro uppnåddes en dylik Det är oklart när dessa förlorades men förmodligen tappades kontakten med gudomarna redan vid inträdet i silveråldern men sanningsbesvärlelsen kanske överlevede ändå till bronsåldern. Golwyndazigguraten har troligen till största delen sjunkit med i någt av de träsk som uppstått i Golwyndaravinen. Trots detta, nog måste väl både sanningsbesvärjelsen och golwyndazigguraten gå att återfinna och degenerationen som pågår stoppas? Åtminstone är Jebat och Niami övertygade om att så är fallet.
Detta leder till en kampanj med mycket efterforskningar i bibliotek så jag funderade lite kring hur man ska implementera regler för efterforskningar i just biliotek. Jag ser många problem med tidens biliotek som är främmande för oss med bibliotekskataloger åtkomliga och över Internet, fjärrlån och lån av elektroniska böcker.
Det finns inget ett sorteringssystem. Varje biliotek har sitt uppbyggt av skaparen och sedan säkerligen modifierat mer eller mindre konskvent av medhjälpare och efterföjare. Papyrusrullar degenererar snabbt under användning och liggande i klimat med växlande temperaturer och fuktighet. Alla skriver med sin handstil. Det finns inga stavnings- eller skrivreformer (i vår version håller dock Solkonungen på att driva en sådan á la Karl den store). Kopior bär med sig fel som uppstått genom århundranden och årtusenden. De flesta rullar eller codexar har inte titlar så som vi ser det. Undantag finns i enordstitlar á la Odysseén, Illiaden, Historia. Ja, många historiker kallade sin historiabok Historia utan att ange över vem eller vilka. Det har vi lagt till i våra moderna titlar. I stället refereras skrifter, rullar och codexar, till via det första eller de få första orden i första meningen i första stycket (har för mig att många av Bibelns böcker fått sitt namn så, exempelvis Genesis). Rullar är ömtåliga och bökiga att läsa. Codexar är betydligt lättare att läsa och hitta i men fortfarande mycket otympliga jämfört med noderna pocketböcker. Man står inte och bläddrar lite snabbt vid hylla och kollar om man verkar hittat rätt bok utan man får ta med den till ett bord eller pulpet. Tydligen förvarade man dessutom ofta codexar liggandes med ryggen inåt. om de ens stod någon "titel" på ryggen. På framsidan gjorde det det men det ser man ju inte förrän man lyft ut den. Informaitonsinnehållet är magert med moderna mått mätt. Varje sång i Odysséen är en skriftrulle. Den lilla pocketboken är alltså tjugofyra skriftrullar. Varje bok i Biblen var en skrift i sin egen rätta från början. Pergamient är tjockt, av kalvskinn lite bättre, men fortfarande fantastiskt för det går att binda i codexar och man kan skriva på båda sidor. Till råga på allt är många bibliotek privata och troligen än mer så när biblioteken och/eller deras innehåll förfaller när inga stora resursrika imperier upprätthåller dylikt vid exempelvis badhus och parker längre. Codexar är något relativt nytt och gamla skrifter kanske enbart finns i sönderfallande rullar.
Så, lite regler.
Första steget är att tillbringa en vecka med att förstå biblioteket. Det är en utmaning med Viljestyrka, Språk, Lärdom. Om det är relevant kan man byta en färdighet mot status, kanske kan man till exempel få hjälp av någon annan på grund av beteende och rykte.
Förstå bibliotek. Detta slås för varje nytt bibliotek. Återvänder man till ett bibliotek efter lång tid kan man avkrävas en utmaning öppnad två steg.
0: undermålig - fortsätt försöka nästa vecka med utmaningen öppnad två steg, om en tredje vecka öppna fem steg
1: begränsad - kläm på biblioteket på en vecka
2: god - kläm på biblioteket på fem dagar
3: överlägsen - kläm på biblioteket på fem dagar och steg två som görs i följd öppnas två snäpp.
Andra steget är att göra efterforskningar inom ett brett ämne (slutmålet kan dock vara något mer specifikt). Detta är en veckas utmaning med Viljestyrka, Språk och en av Lärdom, Lagkunskap eller Legender beroende på vad man söker. Kanske kan även andra ämnesfärdigheter komma på tal i specifika situationer. Om relevant kan Viljestyrka eller Språk ersättas av Status. Ett exempel på bredare ämne kan vara "tempel och gudakontakt i guldåldern".
0: undermålig - hittar inget, kan dock fortfarande finnas i biblioteket.
1: begränsad - hittar grundläggande kunskap
2: god - hittar mer än grundläggande kunskap eller grundläggande kunskap på fem dagar
3: överägsen - hittar utförlig kunskap eller mer än grundläggande på fem dagar
Tredje steget är mer specialiserad efterforskning kring sitt specifika mål. Detta hanteras som steg två. Det specifika målet kan vara exempelvis "den mytiska golwyndazigguraten".
Vi brukar i sådana här situationer köra med att SL försöker berätta men även att spelarna får frisedel att å sina rollers vägnar fråga "Stid det något om X beträffande Y som läste om i NN:s biliotek?" vid senare tillfälle. Om det verkar rimligt berättar SL detta då. Delvis för att göra det lättare för SL att inte behöva hitta på allting på en gång och för att man kanske inte kommer att tänka på ågot man lsäte förrän längre fram i någon given situation eller något klickar till längre fram.
Ankmagus Jebat och minotaurmagrix Niami? Jodå, Jebat fick snabbt koll på biblioteket i Hadasht. Det var lite bökigare för Niami trots att Jebat försökte hjälpa till. Det slutade med att Jebat försökte förklara för Niami medan detnför minotaurer inte så stora men för människo- och ankskrivare ändå bastanta Niami gick runt och blängde på folk medan hon sorterade om rullar och codexar i biblioteket till de började hitta vad de sökte.
Vår nyligen påbörjade kampanj cirkulerar kring två magiker, minotauren Niami och ankan Jebat. Det är båda uppväxta vid Kopparhavets sydvästra kust (i olika städer) i skuggan av Hadasht. Med medel från sina familjer (ännu inte klarlagt om de skickades likt romarna skickade sina förstfödda till retoriker i Grekland eller om de rymde med "ett förskott på arvet") har de studerat hos magrix Sitmut (i sin tur medlem av Ordo magii) i Krilloan. Det var där de möttes och insåg att de hade gemensamma intressen. Jebat hade läst om templet på golwyndazigguraten där de tänkande arterna under guldåldern fortfarande kunde tala direkt med gudomar, deras följeslagare och dessas handgångna. En plats där flera halvgudomar, barn av odödlig och dödlig, gick för stiga till skyn för att leva med de odödliga när det var dags att lämna Athos yta. Även en del hjältar tog sig hit och fick sina vingar och togs upp till de odödligas skara. Niami hade även hon hittat fragment i gamla skrifter om guldåldern. Vid denna mytiska tid presiderade alltid en repressentant för solguden eller Nanshe, ibland från båda vid rättegångar. Dessa kunde nämligen en nu förlorad sanningsbesvärjelse med vilken de kunde besvärja deltagarna att tala sanning och enbart sanning. Retorik var förvisso fortfarande viktigt då rätt frågor måste ställas och svar kan formuleras på många vis men guldåldern hade en sedan dess aldrig skådad rättsäkerhet. Inte ens under imperierna Jorpagna, Krun eller Efaro uppnåddes en dylik Det är oklart när dessa förlorades men förmodligen tappades kontakten med gudomarna redan vid inträdet i silveråldern men sanningsbesvärlelsen kanske överlevede ändå till bronsåldern. Golwyndazigguraten har troligen till största delen sjunkit med i någt av de träsk som uppstått i Golwyndaravinen. Trots detta, nog måste väl både sanningsbesvärjelsen och golwyndazigguraten gå att återfinna och degenerationen som pågår stoppas? Åtminstone är Jebat och Niami övertygade om att så är fallet.
Detta leder till en kampanj med mycket efterforskningar i bibliotek så jag funderade lite kring hur man ska implementera regler för efterforskningar i just biliotek. Jag ser många problem med tidens biliotek som är främmande för oss med bibliotekskataloger åtkomliga och över Internet, fjärrlån och lån av elektroniska böcker.
Det finns inget ett sorteringssystem. Varje biliotek har sitt uppbyggt av skaparen och sedan säkerligen modifierat mer eller mindre konskvent av medhjälpare och efterföjare. Papyrusrullar degenererar snabbt under användning och liggande i klimat med växlande temperaturer och fuktighet. Alla skriver med sin handstil. Det finns inga stavnings- eller skrivreformer (i vår version håller dock Solkonungen på att driva en sådan á la Karl den store). Kopior bär med sig fel som uppstått genom århundranden och årtusenden. De flesta rullar eller codexar har inte titlar så som vi ser det. Undantag finns i enordstitlar á la Odysseén, Illiaden, Historia. Ja, många historiker kallade sin historiabok Historia utan att ange över vem eller vilka. Det har vi lagt till i våra moderna titlar. I stället refereras skrifter, rullar och codexar, till via det första eller de få första orden i första meningen i första stycket (har för mig att många av Bibelns böcker fått sitt namn så, exempelvis Genesis). Rullar är ömtåliga och bökiga att läsa. Codexar är betydligt lättare att läsa och hitta i men fortfarande mycket otympliga jämfört med noderna pocketböcker. Man står inte och bläddrar lite snabbt vid hylla och kollar om man verkar hittat rätt bok utan man får ta med den till ett bord eller pulpet. Tydligen förvarade man dessutom ofta codexar liggandes med ryggen inåt. om de ens stod någon "titel" på ryggen. På framsidan gjorde det det men det ser man ju inte förrän man lyft ut den. Informaitonsinnehållet är magert med moderna mått mätt. Varje sång i Odysséen är en skriftrulle. Den lilla pocketboken är alltså tjugofyra skriftrullar. Varje bok i Biblen var en skrift i sin egen rätta från början. Pergamient är tjockt, av kalvskinn lite bättre, men fortfarande fantastiskt för det går att binda i codexar och man kan skriva på båda sidor. Till råga på allt är många bibliotek privata och troligen än mer så när biblioteken och/eller deras innehåll förfaller när inga stora resursrika imperier upprätthåller dylikt vid exempelvis badhus och parker längre. Codexar är något relativt nytt och gamla skrifter kanske enbart finns i sönderfallande rullar.
Så, lite regler.
Första steget är att tillbringa en vecka med att förstå biblioteket. Det är en utmaning med Viljestyrka, Språk, Lärdom. Om det är relevant kan man byta en färdighet mot status, kanske kan man till exempel få hjälp av någon annan på grund av beteende och rykte.
Förstå bibliotek. Detta slås för varje nytt bibliotek. Återvänder man till ett bibliotek efter lång tid kan man avkrävas en utmaning öppnad två steg.
0: undermålig - fortsätt försöka nästa vecka med utmaningen öppnad två steg, om en tredje vecka öppna fem steg
1: begränsad - kläm på biblioteket på en vecka
2: god - kläm på biblioteket på fem dagar
3: överlägsen - kläm på biblioteket på fem dagar och steg två som görs i följd öppnas två snäpp.
Andra steget är att göra efterforskningar inom ett brett ämne (slutmålet kan dock vara något mer specifikt). Detta är en veckas utmaning med Viljestyrka, Språk och en av Lärdom, Lagkunskap eller Legender beroende på vad man söker. Kanske kan även andra ämnesfärdigheter komma på tal i specifika situationer. Om relevant kan Viljestyrka eller Språk ersättas av Status. Ett exempel på bredare ämne kan vara "tempel och gudakontakt i guldåldern".
0: undermålig - hittar inget, kan dock fortfarande finnas i biblioteket.
1: begränsad - hittar grundläggande kunskap
2: god - hittar mer än grundläggande kunskap eller grundläggande kunskap på fem dagar
3: överägsen - hittar utförlig kunskap eller mer än grundläggande på fem dagar
Tredje steget är mer specialiserad efterforskning kring sitt specifika mål. Detta hanteras som steg två. Det specifika målet kan vara exempelvis "den mytiska golwyndazigguraten".
Vi brukar i sådana här situationer köra med att SL försöker berätta men även att spelarna får frisedel att å sina rollers vägnar fråga "Stid det något om X beträffande Y som läste om i NN:s biliotek?" vid senare tillfälle. Om det verkar rimligt berättar SL detta då. Delvis för att göra det lättare för SL att inte behöva hitta på allting på en gång och för att man kanske inte kommer att tänka på ågot man lsäte förrän längre fram i någon given situation eller något klickar till längre fram.
Ankmagus Jebat och minotaurmagrix Niami? Jodå, Jebat fick snabbt koll på biblioteket i Hadasht. Det var lite bökigare för Niami trots att Jebat försökte hjälpa till. Det slutade med att Jebat försökte förklara för Niami medan detnför minotaurer inte så stora men för människo- och ankskrivare ändå bastanta Niami gick runt och blängde på folk medan hon sorterade om rullar och codexar i biblioteket till de började hitta vad de sökte.
