Nekromanti elektroniska får

smaffy

Hero
Joined
24 Jun 2000
Messages
950
hmm.. jag vet inte om dethär är särskillt intresant för er att läsa.. hursomhellst, beskrivningen på hur artificiella intelligenser skapas och beter sig verkar lite.. underlig.

om man tittar på utvecklingen av persondatorer ser man snabbt hur datorerna dubblar sin hastighet varje 12 till 18 månad. dvs, om mellan tolv till arton månader från nu är datorerna dubbelt så snabba som de är idag, 2GHz. om ett par år kommer det inte att gå att göra särskillt mycket snabbare datorer pga brist på platts. för tillfället är det väll bara 100 atomer mellan mojarna innuti datorns microchip. armen som läser på eran hårddisk just nu svävar bara 100 atomer över disken i ett i stort sett lufttomt utrymme. det går snart inte att göra det mycket mindre, inte med den teknologi vi använder oss av. för tillfället håller folk på att utveckla kvantdatorer som arbetar med enskilda atomers rotationer. en atom som ligger roterar lodrätt ( | ) eller med 45% ( / ) betyder 1 och en atom som roterar vågrätt ( - ) eller med 270% ( \ ) betäcknar en nolla. verkar ju vara rena sciensfictiondatorn, men eftersom det redan finns datorer som kan räkna med hjälp av atomer rotationer (kan dock bara räkna till fyra och står i nått superlab dit jag inte kan få komma in) kan man nästan gissa på att de blir vår dators ersättare. det tuffa med kvantdatorer är ju att de räknar på ett helt annat sätt än våra datorer, de räknar på alla möjligheter samtidigt och svarar med rätt svar. tänk er att ni har en sådan dator, den sitter där er nuvarande dator sitter och räknar på hur alla små pixlar ska sitta för att ge er en bra tredebild. den räknar ut hur bilden ska se ut på en klockcykel. på min dator är en klockcykel 1.25 nanosekunder. om den kan räkna ut alla möjligheter samtidigt och ge rätt bild på en och en kvarts nanosekund skulle framtidens datorer vara fruktansvärt äckligt snabba och überbra. även om spelet var dåligt konstruerat och tog hela tusen beräkningar på sig skulle ändå spelet vara fruktansvärt snabbt, det skulle flyta på asskönt. 1200 nanosekunder, 1.2 millisekunder är en väldigt liten tidsrymd för att räkna ut hur en bild ska se ut. tänk er att ni har en dator som flyter runt på 128 bitar och har en kvantprocessor. den datorn skulle kunna beräkna 340000000000000000000000000000000000000 (jag räknade faktiskt ut hur många nollor det skulle vara, de är inte bara där för att vara fina) möjligheter samtidigt på en och en kvarts naonsekund, den skulle vara s-n-a-b-b som i S-N-A-B-B med stort S.

tillbaka till de små liven innuti burkarna. de beskrivningar som finns på artificiella intelligenser är dåliga ur min synvinkel. om man tänker sig att artificiella intelligenser ska kunna utvecklas och minnas måste de kunna äga rätten till att modifiera sig själva på ett sätt som från första början programmeraren inte riktigt hade tänkt sig, annars blir den bara artificiell, inte intelligent. en plastisk AI (en sådan som inte kan modifiera sig själv) är dum och går på samma sak flera gånger. det är sånna AI'er ni finner i era datorspel. en variable AI (observera att det är mina egna betäckningar på AI, de är inte facktermer) kan modifiera sig själv. de finns inte. det går inte att göra en sådan, inte idag. det skulle ta för lång tid att utveckla en sådan. som det står i boken sitter det ett hundratal programmerare och plipprar med sina datorer för att skapa ett medvetande, om än dunkelt och segt. de sitter antagligen och skriver minnesrutiner så att AIn kan komma ihåg vad som har hänt och utifrån dess erfarenhet komma på bättre lösningar. huvudmodulen som allt cirkulerar runt måste helt klart vara modulen som gör AI'n variabel, så att den kan förändra sig själv. det går inte göra så. man kan inte bara skriva en sån modul. det går inte! den skulle krasha pga att den inte klarar av att förändra sig själv, det skulle ta evigheter att förstå var felet låg i en sådan modul. ett annat fel med en konstgjord variabel AI med en muteringsmodul som förändrar dess tänkande och förbättrar den är att det inte finns någonting som kan förändra muteringsmodulen. även om det fanns det så skulle det behövas en till modul för att förändra den och så vidare. den enda lösningen skulle kanske vara att ha två stycken moduler som hela tiden förändrar varandra, men det verkar ur mitt perspektiv vara på tok för avancerat. låt mig presentera min version av AI.

den består av tre delar. en del som innehåller data (data är kåd är data, fast det vet ju inte högnivåkådare - blä) där AIn 'är'. där är dess medvetande i form av en väldans massa nummer som ligger huller om buller. sedan finns det en till del, eller egentligen två. de två delarna är till för att förbättra AIn. en av dem är likt den första delen en hög av tal som ligger huller om buller, den sista delen är den (enda) del som programmeraren behöver bry sig om. den tredje delen är ett litet überprogram som slumpar ut en förändring på en kopia av den första delen som ligger i den andra delen. om förändringen är bättre än den gamla delen byts den gamla delen ut mot den nya. sedan börjar det om från början. efter en väldans massa mutationer blir AIn riktigt smart och programmeraren kan ge makten om den tredje delen till den första delen (och kanske ta en säkerhetskopia på den första delen ifall det inte funkar) så att AIn blir fullt och sannt variabel, så att den kan förändra sig efter sina ändamål och syften. jag tror att jag måste förklara lite nogrannare..
en AI måste ha ett mål med sitt liv för att fungera om den ska ha möjlighet till att ändra på sig själv. om den inte har ett mål med sitt liv kommer förändringen inte att bli bättre utan bara falla sönder till en formlös massa nummer (all data kan representeras av nummer, ett stort "A" har enligt ASCII numret 65 (med vårat bas-tio räknesystem), skulle man exekvera ett stort "A", låta processorn köra den som om det vore en bit kåd, skulle den inte hänga sig som de flesta högnivåkådare kanske tror, i stället skulle processorregistret CX öka sitt värde med ett. ('inc cx' är den korrekta översättningen) detdär med att exekvera ett stort 'A' funkar förresten naturligtvis bara på PC datorer). man måste därför ge den ett mål med sitt liv. om man dödar den tidigare versionen som var dåligare på att uppfylla sin funktion och ersätter den med en ny och bättre version och upprepar processen, har ihjäl varje version och ersätter den med en ny och bättre variant kommer den att göra sitt yttersta för att uppfylla sin uppgift. våra förfärder, de små encelliga djuren dog om de inte kunde föröka sig. de 'ersattes' av bättre varianter som kunde skaffa mat bättre, som överlevde bättre och därmed kunde göra mer barn. det jag menar är att man kan göra en modifierad version på evulutionen. en AI måste inte skaffa sig mat. dess mål är vad programmeraren har bestämmt. den ska köpa aktier på ett så bra sätt som möjligt. jag skapar två stycken exakt lika dana, modifierar den ena och låter den bästa av de två sköta aktiehandlen. efter x antal mutationer och ersättningar kommer AIn att vara väldigt bra på att handla aktier. tänk er en sådan AI i ett datorspel, efter tillräkligt lång tid i ett datorspel skulle AIn vara odödlig. den skulle kunna gå genom väggar (den bygger aldrig ut rutinen som säger 'stop! det finns en vägg här, du kan inte vara här', i stället skjuter den säkert superblaffavapnet på alla spelare samtidigt och... ja ni fattar.

tänk er nu att ni har en 1024 bitars superkvantdator. den kan bäräkna 1.7*10^308 olika möjligheter smatidigt på en väldigt kort tidsrymd. den testar alla möjligheter samtdigt och tar fram en ny version som är superslimmad för sin uppgift på nästan noll tid. den skulle vara något av en gud. en själ som kan beräkna allt på ingen tid alls! den skulle kunna räkna ut hur hela världen såg ut genom att räkna på hur en massarin's atomer påverkas av alla andra atomer i universum (kanske inte riktigt, men det låter tufft - liftarens guide till galaxen). den skulle vara ä-c-k-l-i-g-t smart som i Ä-C-K-L-I-G-T smart med stort Ä :)

om man räknar på det kommer man få fram att i neotechs värld så är datorerna 2^(((2059-2001)*12)/18)=fyrahundratrettiosexmiljardertrehundratjugoenmiljonertrehundrafemtontusenåttahundrafemtiotre komma åttiosju gånger så snabba.

det jag ville säga var att neotechvärlden kanske inte ser ut som ni tror att den gör. darkside kanske är en 'gud'.

(det var väldigt nära att jag förlorade allt jag skrev här! ni bara måååååste göra forumet lite mer idiotsäkert så att också jag kan använda det!)

[color:red]kraftwerk är bäst!</font color=red>

Smaffy är jag. blä.
 

Sereg_UBBT

Swashbuckler
Joined
17 May 2000
Messages
2,486
Location
Sektor 242, Norra hemisfären
Oj! Jag orkade, så här sent på natten, läsa igenom hela texten!

<I>"det jag ville säga var att neotechvärlden kanske inte ser ut som ni tror att den gör. darkside kanske är en 'gud'."</I>

Det är ju väldigt svårt att förutse hur framtiden kommer att bli om 60 år! 10 år också, för den delen! Kanske är världen helt främmande från det vi känner idag.


Här får du några stora bokstäver av mig: ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ.

 

seinet

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
2,834
Location
Göteborg
Det är tillåtet att skriva förkortningar med punkter mellan bokstäverna dessutom skall förkortningen alltid avslutas med punkt om man väljer det skrivsättet.

ex.
bl.a.

/Seinet - Skriver förkortningar med punkter...

<font size="3">Klaga inte på Offensiv! (när det nu kommer)</font>
<font size="1" color="#646464">Vi vill se RipperDoc äta sina kängor</font>

<A HREF="http://hem.passagen.se/seinet" target="_new">http://hem.passagen.se/seinet</A> seinet@hem.passagen.se
 
G

Guest

Guest
Varför skulle en kvantdator kunna räkna på alla möjligheter sammtidigt...? jag tror att du har misstolkat något... jag tror att de typ sade att en kvantdator skulle kunna räkna på många/alla möjligheter sammtidigt för att den är så bra... eller nåt... nåja jag håller med dig om att man ska "evolutionera" fram en AI och inte skriva den, men det visst du juh redan...

Mvh Ezzy
 

Nån annan

Veteran
Joined
13 Oct 2000
Messages
93
Vad kom först? Hönan eller ägget?

Man ska fråga en sådan mega-super-bra dator-AI en enkel fråga som: Vad kom först? Hönan eller ägget?
 

Scorpion

Veteran
Joined
26 Jul 2000
Messages
161
Location
Stockholm
Den var bra

Helt rätt.
Datorn skulle bli lika förvånad som mina spelare blev när de blev anfallna av en armé av GenSols under ett uppdrag (avalanche)....

MVH
 
Last edited by a moderator:

WHaLe

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
914
Location
Göteborg
Re: Vad kom först? Hönan eller ägget?

Förmodligen har hönan utvecklats ifrån ett annat fågeldjur, som förmodligen lade (lägger?) ägg. Det betyder att ägget med största sannolikhet kom först eftersom att möjligheten att hönan har utvecklats ur ett djur som inte lade (lägger?) ägg är högst osannolik.

WHaLe

<A HREF="http://come.to/whale" target="_new">http://come.to/whale</A>
 

Scorpion

Veteran
Joined
26 Jul 2000
Messages
161
Location
Stockholm
Re: Vad kom först? Hönan eller ägget?

man säger att en fågel (i imperfekt) la ägg.

f.ö. har du nog helt rätt.

MVH
 
Last edited by a moderator:

smaffy

Hero
Joined
24 Jun 2000
Messages
950
kvantdatorers inre

de texter och folk jag har jag har läst/pratat med om kvantdatorer säger att det är så..

det hela verkar funkar så att om man droppar en liten atom och inte tittar på den så kommer den att kunna ha betett sig på alla möjliga vis, ända tills dess att man tittar på den igen. på nått mysko sätt så ska vist den lilla atomen ha varit på alla möjliga plattser samtidigt..

kommer du inte ihåg det vi läste i kemin? man kan inte veta var en elektron är fören man tittar efter, och den behöver inte vara på en platts samtidigt, den kan vara på två eller fler plattser samtidigt /images/icons/crazy.gif utan att passera rymden mellan plattserna. det är nog ungefär så en kvantdator funkar... har jag för mig.

hoppas, hoppas, hoppas att kvantdatorer blir standard om några år... då får du betala!

Smaffy är jag. blä.
 
G

Guest

Guest
Re: kvantdatorers inre

:C)
Jo... Men för att det ska funka så måste man ju acceptera slumpen å det gör jag inte. Det verkar juh som om hela kvant teorin baseras på slumpen... Dummt! kan dom inte försöka att ta reda på vad det igentligen är som änder så att dom slipper att skylla det på slumpen?

Mvh Ezzy
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Kaffeatomer och kvantdatorer

"Det verkar juh som om hela kvant teorin baseras på slumpen... Dummt! kan dom inte försöka att ta reda på vad det igentligen är som änder så att dom slipper att skylla det på slumpen?"

Inte riktigt. Kvantteorin bygger på att allt kan delas upp i ändliga kvanta (jfr "kvantitet" = mängd). Till exempel kommer ljus (eller radiovågor, eller radioaktiv strålning, eller...) inte som en kontinuerlig mängd strålning, utan som jefligt många små "ljuskvanta".

En egenskap hos kvantteorin är att man kan bestämma en partikels läge eller dess rörelse, men inte båda samtidigt. Ju mer exakt det ena bestäms desto mer inexakt blir den andra. Kan man med 99% säkerhet bestämma läget hos en partikel så kan man med högst 1% säkerhet bestämma partikelns rörelse. Det verkligt festliga är att partikeln verkar ha ungefär alla tänkbara rörelser, samtidigt. Exakt vilken den egentligen har beror på hur man betraktar den. Dessa olika tillstånd beskrivs med statistik: "det är mer sannolikt att partikeln har den här rörelsen än den här" och så vidare.

Orsaken till att det är så är mycket enkel: för att betrakta en partikel måste man "belysa" den, med en foton, eller en elektron eller något annat, och sedan titta på ekot. Så fort man belyser den så påverkar man också partikeln, så bestämmer man läget så ändrar man rörelsen på ett sätt som inte går att förutbestämma.

I en kvantdator kan man utnyttja detta genom att bestämma dess läge väldigt exakt, varpå den får ett antal andra egenskaper som inte kan bestämmas alls. Därigenom verkar partikeln ha alla dessa andra egenskaper samtidigt. På så sätt kan kvantdatorn göra flera beräkningar samtidigt.

Slutligen, vad är slump? Slump är egentligen den vetenskapliga definitionen på en process som kan iakttas, inte kan bortses ifrån och som man för närvarande inte förstår eller orkar bry sig om. Ingenting annat. Statistik är den vetenskapliga studien av slump.

Dessutom är slump ganska viktigt. Betrakta en kopp kaffe någon gång: den blir kallare i en ganska lagom takt. Tittar man på kaffet som en kopp vätska så är det ganska enkelt att uttrycka värmeförlusten med fysiska termer - det står någonstans i varenda tabellsamling på gymnasienivå. Men tittar man på mikronivå, på de enskilda partiklarna, så får man problem. Kaffe består av ett antal partiklar, låt oss kalla dem kaffeatomer, som var och en innehåller lite värme. Denna värme avges som strålning i form av värmestrålningskvanta (ganska lätt att bevisa med experiment). Hade man tillämpat den klassiska fysikens formel för värmeväxling så hade samtliga kaffeatomer dumpat av hela sitt värmeinnehåll i form av värmestrålningskvanta på en gång, vilket hade gjort att kaffekoppen rasat ner till absoluta nollpunkten ögonblickligen; alternativt så hade den alltid behållit sin temperatur. Bevisligen gör kaffekoppen inte något av dem.

Vad som egentligen händer är att med slumpvisa intervall skickar kaffeatomerna iväg ett värmekvanta. En del nya värmekvanta strålar in från omgivningen och hettar upp någon kaffeatom som den krockar med. På det stora hela blir det så många värmekvanta som slumpvist strålar in och ut att man kan förutse ungefär hur snabbt kaffekoppen blir odrickbart rumstempererad. Genom slumpens och kvantmekanikens oförutsägbarhet och mängden slump har vi fått ett förutsägbart system.

Det är lite samma sak med kvantdatorer - man utnyttjar dess oförutsägbarhet för att kunna göra flera saker samtidigt. På kvantnivå kan vi inte förutsäga vad kvantdatorns grindar sysslar med, så den verkar faktiskt göra alla möjliga saker samtidigt. Därefter väljer man att betrakta den ur lite väl valda betraktelsesätt och får alla resultat samtidigt. Vi har fått ett förutsägbart system genom att utnyttja slumpens och kvantmekanikens oförutsägbarhet.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Måste säga att du kunde ha formaterat ditt inlägg lite mer, det blir tungt med så mycket oformaterad text. Men, ett mycket bra inlägg!
Först vill jag säga en sak, som iofs är min egna åsikt, men som jag tycker gör att man slipper en _hel del_ "tjafs" runt Neotechs teknologiska nivå, och allt annat möjligt rörande världen. Neotech 2059 är _inte_ vår värld, om 59 år. Se det som ett paralellunivers, se det som en annan planet, vad som helst. Varför är det så då? Jo, vår riktiga värld har redan lyckats överträffa Neotech, och rollspelet kommer aldrig lyckas med att förutsäga vår riktiga värld. Däremot kan Neotech vara ett troligt alternativ.
Det nämns inte klart i grundboken (vad jag vet) att kvantdatorer finns i Neotech, men man kan anta att de gör det. I vilket fall är datorerna bra mycket snabbare än för 59 år sedan (ur Neotechs synvinkel alltså).

Så var det AI:erna. Står det mycket alls om dem i grundboken? Det står om beteende, men inte mycket mer vad jag vet. Vad kan tänkas gälla för AI:er då? För det första, en äkta AI, en AI vars intelligens ligger någonstans i närheten av en människas (kanske smartare, kanske dummare), kräver oerhört mycket resurser. Själva hårdvaran för AI:n och alla hundratals underhållssystem blir gigantisk, både i pris och i viss mån utrymme (datorfolk i Neotech är bortskämda med mycket små datorer). En AI består ju inte bara av hjärnan, själva intelligensen, utan bl.a: minne, interface (utåt), "kådreparation", fläktkontroll, optimeringskontroll, samordningssystem för nät (ut mot internet, etc.) etc. Det blir hur mycket som helst. System som underhåller system som underhåller system. Man försöker ju automatisera det hela så mycket som möjligt. Var kommer programmerarna in då? Först ska ju själva intelligensen skrivas, d.v.s. "det tredje systemet" som du talade om, det som styr evolutionen. Sedan måste alla andra system skräddarsys för AI:n. Plus att programmerarna försöker övervaka AI:n så gott det bara går, då ingen riktigt är på det klara med vad en AI kan åstadkomma. Alla äkta AI:er är inte bara "maskiner" för vissa uppgifter, utan de är forskningsobjekt.

Din slutsats hålelr jag helt klart med om. Siffrorna kan vi utelämna, men i vilket fall kan man anta att AI:erna _kan vara_ enormt smarta. Ä-C-K-L-I-G-T smarta, alltså ;-). Det är därför jag tidigare hävdat att de borde kunna förutsäga framtiden i viss mån (och ur ett statistiskt perspektiv), men tillräckligt mycket för att förbluffa människor, som inte alls har samma förmåga att se dolda mönster och system. En färdig AI har gått långt förbi ettor och nollor, förbi maskinkod, förbi kod överhuvudtaget. Man skulle inte kunna se en AI:s kod, då den är ständigt självmodifierande, antagligen även totalt oförståelig, då AI:n lär ha "uppfunnit" ett eget språk för att förenkla sina rutiner.

Med reservation för eventuella faktafel (vilka dock inte bör vara relevanta).

/RipperDoc - ganska off från omvärlden

<A HREF="http://www.nogo.nu" target="_new">http://www.nogo.nu</A>
 
G

Guest

Guest
Re: Kaffeatomer och kvantdatorer

"Slutligen, vad är slump? Slump är egentligen den vetenskapliga definitionen på en process som kan iakttas, inte kan bortses ifrån och som man för närvarande inte förstår eller orkar bry sig om. Ingenting annat. Statistik är den vetenskapliga studien av slump"

Har du hört det där exemplet med katten i lådan? Man stänger ner en katt i en låda med en liten cyanidkapsel däri. Kapseln är riggad till en liten anordning som utlöses om en viss atom har sönder fallit(Slumpen). Efter ett tag vet man inte om katten är död eller levande, enligt kvant teorin så kommer då katten vara på två ställen samtidigt... Typ i två olika universumar. Nå om man nu studerar den här "slumpen" som du säger och kommer fram till att det faktiskt går att förutsäga hur atom sönderfaller. Man räknar lite på det och kommer fram till atom har sönderfallit och att katten är död och helt plötsligt funkar inte längre multiversum teorin... Och det är ju ungefär det som kvantdatorerna bygger på så om det inte finns någon slump så finns det inte någon kvantdator.

Mvh Ezzy
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Schrödingers katt

"Har du hört det där exemplet med katten i lådan?"

Jodå. Det är ett skoj tankeexperiment som fysikern Erwin Schrödinger lade fram som ett argument för kvantteorins absurditet. Experimentet går till ungefär som du säger: man förstorar en kvantmekanisk händelse (en atomkärnas sönderfall) till något riktigt stort (kattavrättning), så att denna enda kvanthändelse avgör huruvida en katt lever eller dör. Man bestämmer kvanthändelsen ganska väl, till exempel att det är 50% chans att den inträffar under en timme. Lådan stängs och klockan börjar ticka.

Under den tiden man inte tittar i lådan händer det underliga saker. Kvanthändelsen (en atomkärna faller sönder eller inte) beskrivs som ett litet vågpaket innehållande en sannolikhetsfunktion. I och med att kattens liv eller död beror på kvanthändelsen så blir även kattens livstillstånd en del av vågpaketet. När man iakttar händelsen kollapsar vågpaketet till endera av de olika resultaten. Saken är dock den att vågpaketet inom kvantmekaniken inte kollapsar förrän de iakttas, och att fram till dess så vet man faktiskt inte vad som händer.

Vi lämnar katten i lådan och tittar lite på ett enkelt experiment - du kan förmodligen genomföra det i skolans fysiklabb. Tag en laser och skjut en stråle mot en skärm. Du borde ha en röd punkt på en skärm. Sätt en spalt med variabel storlek mellan lasern och skärmen. Skruva sedan spalten tätare och tätare. Logiskt sett borde punkten bli smalare och smalare, vilket också händer. Men plötsligt händer något väldigt oväntat (om man inte har läst lite för mycket kvantfysik - då är det tvärtom väldigt väntat): punkten blir bredare!

Vad som slår in här är något som kallas Heisenbergs osäkerhetsrelation. När spalten är tillräckligt smal så har vi definierat fotonernas position så exakt att vi inte kan mäta deras rörelse (dvs vilket håll de är på väg åt). Ju tätare spalten är desto mer exakt definierar vi positionen, vilket innebär att vi blir mer och mer osäkra på riktningen ut från spalten, vilket i sin tur innebär att punkten blir bredare och bredare. Väldigt underligt och väldigt o-intuitivt. Rent praktiskt sett ser punkten (numera mest en linje) ut att vara väldigt suddig längst ut och lite starkare i mitten. Orsaken är helt enkelt att det är mer sannolikt att fotonen landar i mitten. Men fram till dess att fotonen reflekteras på skärmen och studsar in i vårt öga har vi ingen aning om var den är.

Det verkligt mystiska är att det enligt kvantmekaniken är så att vi inte bara inte vet var fotonen är, utan att den faktiskt tar alla vägar ut samtidigt, i olika hög grad beroende på sannolikheten! Det kräver dock lite mer resurser än skolans fysiklabb at påvisa, men det går att göra och har gjorts (även om resultatet av experimentet har angripits hårt).

Nu tillbaka till Schrödingers stackars kattjävel i lådan. På samma sätt som att det verkar som att fotonen tar alla vägar samtidigt genom spalten, men att det inte bestäms förrän vi ser fotonen reflekteras mot skärmen, på samma sätt kan man betrakta katten. Katten är verkligen levande och död samtidigt i samma låda i samma universum. Vilket alternativ som gäller avslöjas först när man öppnar lådan och iakttar experimentet. Då kollapsar vågfunktionen till antingen en död katt eller en levande katt.

Experimentet med Schrödingers katt är dock endast praktiskt som huvudvärksskapare och kattavrättare. Vad vi är intresserade av är hur vågpaketet ser ut innan vi iakttar det (dvs om katten faktiskt är död och levande samtidigt), men det kan vi inte få reda på utan att betrakta vågpaketet, och så fort vi betraktar vågpaketet kollapsar det till en död eller en levande katt. Vad vi egentligen vill är att kika i lådan utan att kika i lådan, så att säga.

Med detta experiment ville Schrödinger visa på kvantmekanikens absurda effekter samt dess begränsningar.

"Nå om man nu studerar den här "slumpen" som du säger och kommer fram till att det faktiskt går att förutsäga hur atom sönderfaller."

Det är just det som är problemet med kvantmekaniken. För att man ska kunna veta hur en atom ska sönderfalla måste man betrakta den. Redan där kollapsar vågpaketet - i princip är katten i lådan ett enda stort instrument för att betrakta en atomkärna.

Den andra effekten av kvantmekaniken är att man alltid inför betraktaren i experimentet. Inte nog med att vågpaketet kollapsar så fort vi tittar på det (vilket hela Schrödingers katt-experiment bygger på - vi vill ju se hur det ser ut innan det kollapsar, och det kan vi inte göra utan att titta på det), det är dessutom så att så fort vi betraktar atomkärnan så påverkar vi den.

Den tredje effekten (egentligen orsaken till den andra effekten) är att när vi bestämmer atomkärnans läge, rörelse och/eller energitillstånd så kommer vi, i enlighet med Heisenbergs osäkerhetsrelation, göra så att någon av de andra faktorerna inte längre kan förutses. Försöker vi bestämma någon av dessa i efterhand kommer den faktor som vi tidigare bestämde vara obestämd, återigen i enlighet med Heisenberg. Därmed kan vi inte heller räkna ut hur, om eller när atomkärnan ska sönderfalla.

Du är inte den första som på grund av slumpen inte vill acceptera kvantteorin. Einstein själv avfärdade kvantteorin med de berömda orden "hur som helst så tror jag inte att Skaparen spelar tärning." Problemet är synsättet - Einstein var en teoretisk fysiker skolad i deterministiska (förutsägbara) synsätt. Han trodde starkt på idén att om man vet allt om universums tillstånd och känner till de lagar som styr det så skulle man kunna förutse hur universum skulle se ut senare eller tidigare. Heisenbergs osäkerhetsrelation höll på att ge Einstein krupp och det var den som var hans huvudsakliga angreppspunkt på kvantteorin. Han slängde fram detta som ett bevis mot kvantteorin på en konferens i Bryssel 1930, och Niels Bohr (en av kvantteorins skapare och största förespråkare) slet med problemet i ett par dagar innan han kom på felet i Einsteins bevis.

Paradoxalt nog hade Einstein glömt att ta med sin egen relativitetsteori i beviset.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 

smaffy

Hero
Joined
24 Jun 2000
Messages
950
Re: Schrödingers katt

intressant läsning!

...innan man visste om kvantteorin körde man runt med elektriska datorer som i början tänkte med små relä, men sen bytte man till kisel. sedan kom (förhoppningsvis) kvantteorin med kvantdatorerna och gjorde livet lite lättare för mattematiker och grafikkådare. och sedan kom man på nått fel i kvantteorin och satte upp en ny och ännu tuffare teori som ledde till ännu tuffare datorer som skulle verka vara snuskigt super duper omöjligt äckligt röjbra... och så håller det på.

jag vill ha en kvantdator!

Smaffy är jag. blä.
 
Top