Olle Linge
Snigel
Jag är precis hemkommen från Paris där jag var och hälsade på min bror som är där i ett år. När jag var där, passade jag naturligtvis på att uppleva en äkta, fransk demonstration. Jag och min bror hade precis käkat och var påväg att ta metron hem igen, när vi går förbi en polisstation.
Ja, tänkte vi, de har väl haft utryckning eller nåt, det är ju ett par polisbilar här. När sedan alla slår på blåljusen och drar iväg kan man kanske fundera på om det hänt något. Men de tar aldrig slut! Runt hörnet längst bort på gatan kommer fler och fler. Kan gissa på att det var en femtio bilar (inklusive bussar och annat) innan vi vände och följde efter.
Vi höll oss på rätt bra avstånde och på "rätt" sida om polisen (ja, vi är inte så intresserade av att protestera mot ändringar i det franska skolsystemet).Några iakttagelser gjorde vi i alla fall.
1) Kravallpoliserna ställde upp rätt intressant. Vi gick en parallellgata bredvid tåget och hade således ett tjugotal kravallpoliser som sprang förbi oss då och då när de var tvugna att spärra av en eller annan gata. Dels vore det intressant om någon har något tips på bok, länk eller något annat kring hur man hanterar demonstrationer som kan bli våldsamma.
Teorin från vår sida var att man försökte leda dem mot något speciellt ställ där demonstrationen kunde dö ut (la Bastille, i det här fallet) och att man helt sonika blockerade alla anda vägar. Det var rätt mycket poliser som gjorde det också, kanske trettio stycken i en enkelriktiad, enfilig gränd.
De blockerade inte fotgängare, utan bara bilar, så det var aldrig några problem att komma nära om man ville, så länge man inte fotade, that is. Poliserna stod i par om två, där den förste hade kravallsköld som primär pryl. Bakom honom stod hans kompis med någon form av styvt kroppspansar på bröst, rygg, underben och armbågar. Båda hade hjälm och skyddsmask. På det sättet stod de två och två i linje. Vad är tanken med detta? Det verkar vettigt att en står bakom han med skölden, men varför hade bara en av dem kroppsskydd av något slag?
Anyhow, det vore intressant att läsa mer om.
2) Tårgas rör sig snabbt. Det här hände tidigare under dagen innan vi nådde la Bastille. Demonstranter började kasta saker (stolar, flaskor och annat) på polisen. Jag och min bror stod kanske 50 meter ned i en gränd bakom ett femtiotal poliser som blockerade metronedgången. Det var hur som helst inte oroligt vid den avspärrningen vi var vi, utan på andra sidan torget. Annars hade vi inte stått kvar.
Efter en stund började polisen skjuta tårgas, kanske sju-åtta granater eller så. Jag upplevde det inte som att det blåste, men det spred sig ändå rätt snabbt, kanske en meter på två sekunder eller sådär. Vi var i alla fall tvugna att backa ytterligare femtio meter för att hålla oss utanför.
Är det vanligt att det blir så eller var det bara ogynnsamma förhållanden för vår del? När använder man tårgas, när det börjar bli våldsamt? Vad har man för andra metoder (i Västeuropa)? Vattenkanoner? Igen vore det intressant att veta mer.
3) Min bror fällde en rätt intressant kommentar. Vi gick kanske 100 meter framför tåget, det vill säga så att vi hade horder (det var lätt tio gånger mer poliser än jag har sett samlat förut) av poliser mellan oss och tågot. När 10-20 rusade förbi nedåt gatan, fullt utrustade med skyddsmask, kravallsköldar och annat, sade min bror: "Nu förstår jag varför det finns polisvåld. Tänk dig att springa sådär med vapen och iklädd rustning tillsammans med tjugo andra grabbar. Inte så konstigt att det blir fel ibland."
Varken jag eller han hävdar att det ÄR så, men det känns som att det onekligen ligger lite i det. Vår gruppsykoloig kommer först i termin 5 eller så, så jag har inte läst något alls. Det vore intressant om någon har några personliga iakttagelser eller funderingar.
Avslutningsvis är det rätt intressant med männsikors intresse för våld. Även om jag inte kände mig det minsta otrygg, var det ändå roligt att följa efter och se vad som hände. Jag fick inte möjlighet att läsa tidningen dagen efter, men jag ska se om jag hittar något. Jag misstänker att en del egendom blev förstörd och att en del blev skadade (en ambulans kom mot slutet), men mer än så vet jag inte.
Ja, tänkte vi, de har väl haft utryckning eller nåt, det är ju ett par polisbilar här. När sedan alla slår på blåljusen och drar iväg kan man kanske fundera på om det hänt något. Men de tar aldrig slut! Runt hörnet längst bort på gatan kommer fler och fler. Kan gissa på att det var en femtio bilar (inklusive bussar och annat) innan vi vände och följde efter.
Vi höll oss på rätt bra avstånde och på "rätt" sida om polisen (ja, vi är inte så intresserade av att protestera mot ändringar i det franska skolsystemet).Några iakttagelser gjorde vi i alla fall.
1) Kravallpoliserna ställde upp rätt intressant. Vi gick en parallellgata bredvid tåget och hade således ett tjugotal kravallpoliser som sprang förbi oss då och då när de var tvugna att spärra av en eller annan gata. Dels vore det intressant om någon har något tips på bok, länk eller något annat kring hur man hanterar demonstrationer som kan bli våldsamma.
Teorin från vår sida var att man försökte leda dem mot något speciellt ställ där demonstrationen kunde dö ut (la Bastille, i det här fallet) och att man helt sonika blockerade alla anda vägar. Det var rätt mycket poliser som gjorde det också, kanske trettio stycken i en enkelriktiad, enfilig gränd.
De blockerade inte fotgängare, utan bara bilar, så det var aldrig några problem att komma nära om man ville, så länge man inte fotade, that is. Poliserna stod i par om två, där den förste hade kravallsköld som primär pryl. Bakom honom stod hans kompis med någon form av styvt kroppspansar på bröst, rygg, underben och armbågar. Båda hade hjälm och skyddsmask. På det sättet stod de två och två i linje. Vad är tanken med detta? Det verkar vettigt att en står bakom han med skölden, men varför hade bara en av dem kroppsskydd av något slag?
Anyhow, det vore intressant att läsa mer om.
2) Tårgas rör sig snabbt. Det här hände tidigare under dagen innan vi nådde la Bastille. Demonstranter började kasta saker (stolar, flaskor och annat) på polisen. Jag och min bror stod kanske 50 meter ned i en gränd bakom ett femtiotal poliser som blockerade metronedgången. Det var hur som helst inte oroligt vid den avspärrningen vi var vi, utan på andra sidan torget. Annars hade vi inte stått kvar.
Efter en stund började polisen skjuta tårgas, kanske sju-åtta granater eller så. Jag upplevde det inte som att det blåste, men det spred sig ändå rätt snabbt, kanske en meter på två sekunder eller sådär. Vi var i alla fall tvugna att backa ytterligare femtio meter för att hålla oss utanför.
Är det vanligt att det blir så eller var det bara ogynnsamma förhållanden för vår del? När använder man tårgas, när det börjar bli våldsamt? Vad har man för andra metoder (i Västeuropa)? Vattenkanoner? Igen vore det intressant att veta mer.
3) Min bror fällde en rätt intressant kommentar. Vi gick kanske 100 meter framför tåget, det vill säga så att vi hade horder (det var lätt tio gånger mer poliser än jag har sett samlat förut) av poliser mellan oss och tågot. När 10-20 rusade förbi nedåt gatan, fullt utrustade med skyddsmask, kravallsköldar och annat, sade min bror: "Nu förstår jag varför det finns polisvåld. Tänk dig att springa sådär med vapen och iklädd rustning tillsammans med tjugo andra grabbar. Inte så konstigt att det blir fel ibland."
Varken jag eller han hävdar att det ÄR så, men det känns som att det onekligen ligger lite i det. Vår gruppsykoloig kommer först i termin 5 eller så, så jag har inte läst något alls. Det vore intressant om någon har några personliga iakttagelser eller funderingar.
Avslutningsvis är det rätt intressant med männsikors intresse för våld. Även om jag inte kände mig det minsta otrygg, var det ändå roligt att följa efter och se vad som hände. Jag fick inte möjlighet att läsa tidningen dagen efter, men jag ska se om jag hittar något. Jag misstänker att en del egendom blev förstörd och att en del blev skadade (en ambulans kom mot slutet), men mer än så vet jag inte.
