Nekromanti En fråga om Zombie

[Shepel]

Hej, jag undrar om en zombie ska ha 15 i grundrustning?
För det verkar lite för mycket.
Anti vandöda mysterier är i princip värdelösa mot zombies, och det blir mycket hackande med vapen för att besegra en.

 

[Swedish Chef]

Tänk på att en Zombie dör på alla extraskador över 9, och har lågt försvar (2t6). Knepet mot Zombier är kraftfulla hugg.

Med ceremonierna behöver man lite flyt men har man 5t6 i Kanalisera är det inte ovanligt att få slå 5t6 i skada där man måste nå upp i 25 för att ha 20% chans att döda Zombien.

 

[Ymir]

Kraftfulla hugg och sargande vapen.

Men ja, grundrustningen är menad att vara så hög. Det representerar att zombien är en vandöd varelse och potentiellt kan ta enorma mängder stryk utan att kollapsa.

 

[Kuma]

Kraftfulla hugg och sargande vapen.

Men ja, grundrustningen är menad att vara så hög. Det representerar att zombien är en vandöd varelse och potentiellt kan ta enorma mängder stryk utan att kollapsa.

Problemet blir ju att med den här varianten, så tar inte zombien enorma mängder stryk, eftersom skadan kanske inte ens går igenom grundrustningen. Hade kanske varit roligare och mer trovärdigt (om man ska använda sådana ord om en zombie), om man fick göra mer skada (big numbers are fun!), men att skadan i sig hade mindre effekt.
Det kanske är annorlunda zombier i Eon, men det ska väl inte vara så förbaskat svårt att hacka armen av ett ruttet lik. Problemet är ju bara att det inte ger någon större effekt, på en vandöd. De tuffar på ändå, så att säga.

Men så blir det ju inte riktigt med ett högt rustningsvärde.

 

[Swedish Chef]

Svårt att lösa regeltekniskt, däremot är det inget som säger att man inte kan beskriva rollpersonernas slag på det viset.
Exempel: om RP:n har rullad 37 på skadeslaget med sitt spjut," Du träffar honom mitt i magen och spjutet fortsätter ut på andra siden, men det verkar inte påverka Zombien, han försöker grappa tag i dig igen.

 

[Oden]

När jag spelleder Vandöda är de rätt annorlunda än de mjäkiga standardiserade skelett och zombies som är så populära att använda som kanonmat. Här är min guide hur jag spelar Eons tuffare zombies (och några hemmasnickrade vandöda).

• Inga stöndanden eller annat trams. Mina vandöda är tysta som graven (pun intended) annat än eventuell utrustning eller beroende på marken de går på. De står stilla utan något svajande och de behöver heller inte andas vilket överraskat de stackars äventyrarna flera gånger. En gång klantade de sina slag till den grad att de inte upptäckte att "fackelhållaren" just var en vandöd förän de försökte ta facklan av honom.

• Om en vandöd är ett simpelt ruttnande lik som lätt kan hackas i bitar är denne en rest från någon otrevlig sjukdom. En nekromantiker värd sitt salt skulle aldrig bli påkommen med en så patetisk skapelse och omedelbart bränna skiten till aska för att gömma eländet. Mina vandöda har svartnad hopskrumpen läderlik hud (tänk skyrim). Att hacka i dessa vandöda känns som att hugga i en hård ek och är hugget dåligt finns risk att vapnet fastar och måste slitas ut (om man är stark nog).

• Vandöda av bättre "kvalitet" behåller reflexmässiga minnen och kan i värsta fall handla logiskt eller slugt som att utföra bakhåll eller faktiskt vara skickliga med vapen i hand. Gruppen gillade inte de vandöda de mötte nära ett gammalt slagfält fyllt med osaliga veteraner.

• Den största anledningen till att gruppen skyr odöda som.... pesten? De flesta av mina vandöda har en tendens att infoga sjukdomar, förbannelser och andra hemskheter vid minsta lilla skråma. Dessa åkommor drar ned gruppen långt efter att striden är över. Gravfrost med sina rimfrost liknande märken och risk för att kroppsdelar med ett ljud av krossat glas/is spricker sönder. Foedus Sanguine som syns på de tydliga svarta venerna eller min favorit (definitivt inte gruppens) Likhoppare, även kända som kadavergrävare eller mördarloppor vars svärmar exploderar ur ett lik och gräver in sig i sina offer för att där lägga sina ägg.

Allt som allt är Vandöda något som mina stackars spelare halvt får panik av. Två ateister konverterade till Daak efter första mötet med vandöda nästan enbart för att söka skydd (mysterier) mot dem medan resten har utvecklat en hälsosam förkärlek till eld i alla dess former. Deras främste krigare har sökt upp alla läkekunniga han hittat för att lära sig allt om sjukdomar och hur dessa kan botas medan den "froma" prästen börjat experimentera med alkemi och kirurgi för att karva ut och ersätta smittade organ i ren desperation. Jag känner att jag gett vandöda den respekt de förtjänar.

 

[fabianlund]

Det är viktigt att respektera de (van)döda!