är det aldrig någon som har funderat på konsekvernserna av att ett rollspels värld skulle vara verklig in-live, men ändå vara ett rollspel?
Hur skulle rollpersonerna reagera på det, att dom endast finns för att skänka underhållning åt spelarna, som dom inte ens vet vilka dom är?
Eller veta att gudarna som dom vigt sitt liv åt bara är en pojke som kallar sig SL?
Hur går det om man tar det ett steg längre och verkligen bygger ett rollspel utifrån det? Om man utgår ifrån att Gud är SL, ondingarna bara är verktyg, och världen bara är ett pet-project? Eller säg att rollpersonerna på något vis kan börja lära känna sina spelare, och tvärtom, innan det framgår att allting är som det är?
Kan vara värt att fundera på, tror jag. Kan bli rätt intressant, om man lyckas göra det bra..
Hur skulle rollpersonerna reagera på det, att dom endast finns för att skänka underhållning åt spelarna, som dom inte ens vet vilka dom är?
Eller veta att gudarna som dom vigt sitt liv åt bara är en pojke som kallar sig SL?
Hur går det om man tar det ett steg längre och verkligen bygger ett rollspel utifrån det? Om man utgår ifrån att Gud är SL, ondingarna bara är verktyg, och världen bara är ett pet-project? Eller säg att rollpersonerna på något vis kan börja lära känna sina spelare, och tvärtom, innan det framgår att allting är som det är?
Kan vara värt att fundera på, tror jag. Kan bli rätt intressant, om man lyckas göra det bra..