Nekromanti En gammal mardröm
- Thread starter Krille
- Start date
Re: En gammal mardröm (ot)
Jag finner kalla kriget oerhört intressnat, eftersom det var ett lågintensivt världskrig, jämförelsevis utan stora slag och invasioner, och där det inte fanns en officiell krigsförklaring. Väst vann för "vi" hade ett effektivare och mer anpassningsbart system.
Jag finner kalla kriget oerhört intressnat, eftersom det var ett lågintensivt världskrig, jämförelsevis utan stora slag och invasioner, och där det inte fanns en officiell krigsförklaring. Väst vann för "vi" hade ett effektivare och mer anpassningsbart system.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Sovjets fall
Uhm...sedan när är förstahandserfarenhet ett kriterium för att få uttala sig i frågor? Jag har inte varit i Kina, Tibet eller Romarriket heller, men jag har ganska god koll på dem ändå. Jag skulle snarare tro att förstahandserfarenhet i många fall är en nackdel snarare än en fördel när det kommer att förhålla sig neutral till ett ämne, eftersom man hamnar mitt i strukturen och får svårare att höja sig över den. Men det beror ju också helt på vilken slags observationer man eftersträvar.
Däremot, visst är det sant, jag har ingen vidare koll på Sovjet. Jag ämnar åtgärda det omsider. Jag har emellertid tillräckligt god koll för att reagera på ditt påstående. Att de stora problemen i f.d. Sovjetrepubliker idag beror på att de "i allt väsäntligt fortfarande är toppstyrda "sovjetrepubliker"' är också en analys jag starkt betvivlar; jag tror mycket mer på att deras ekonomi är underminerad av att ha stått utanför det västerländska marknadssystemet (som de nu är tvungna att anpassa sig efter) i decennier, + att det rör sig om kulturer som inte har någon erfarenhet av demokrati i egentlig mening. Men, där är det ju mest en fråga om tolkningsmodeller, så låt oss klippa den tråden.
Men fair enough; att du syftar på de europeiska Warzawa-pakt-staterna ställer ditt påstående i en lite annan dager. Där fanns ju på håll trots allt ett visst motstånd mot Sovjetunionen sedan många decennier tillbaka.
- Ymir, sååå mycket att läsa
Uhm...sedan när är förstahandserfarenhet ett kriterium för att få uttala sig i frågor? Jag har inte varit i Kina, Tibet eller Romarriket heller, men jag har ganska god koll på dem ändå. Jag skulle snarare tro att förstahandserfarenhet i många fall är en nackdel snarare än en fördel när det kommer att förhålla sig neutral till ett ämne, eftersom man hamnar mitt i strukturen och får svårare att höja sig över den. Men det beror ju också helt på vilken slags observationer man eftersträvar.
Däremot, visst är det sant, jag har ingen vidare koll på Sovjet. Jag ämnar åtgärda det omsider. Jag har emellertid tillräckligt god koll för att reagera på ditt påstående. Att de stora problemen i f.d. Sovjetrepubliker idag beror på att de "i allt väsäntligt fortfarande är toppstyrda "sovjetrepubliker"' är också en analys jag starkt betvivlar; jag tror mycket mer på att deras ekonomi är underminerad av att ha stått utanför det västerländska marknadssystemet (som de nu är tvungna att anpassa sig efter) i decennier, + att det rör sig om kulturer som inte har någon erfarenhet av demokrati i egentlig mening. Men, där är det ju mest en fråga om tolkningsmodeller, så låt oss klippa den tråden.
Men fair enough; att du syftar på de europeiska Warzawa-pakt-staterna ställer ditt påstående i en lite annan dager. Där fanns ju på håll trots allt ett visst motstånd mot Sovjetunionen sedan många decennier tillbaka.
- Ymir, sååå mycket att läsa
Re: Номенклатура советкого союза
De som försökte genomföra nationalsocialismen uppfann, såvitt jag vet, densamma. De tog inte ett existerande begrepp, med tillhörande terminologi och definitioner, och förvrängde lite som de vill tills det passade deras syften.
Nationalsocialismen kan kritiseras utifrån grunddefinitionen. Det tycker jag att man bör göra med demokratin, kommunismen, imperialismen och allt annat också. Idag är det svårt att diskutera kring grundformen av kommunismen utan att anklagas för att understödja något som är grundideologins absoluta motsats på många sätt.
Tja, oavsett om den genomförts eller inte, så tror jag att det inte finns någon nämnvärd begreppsförvirring kring definitionen av nationalsocialism. Möjligen då att vissa förvirrade små högerfolk får för sig att det skulle betyda något att ordet "socialism" finns med.
De som försökte genomföra nationalsocialismen uppfann, såvitt jag vet, densamma. De tog inte ett existerande begrepp, med tillhörande terminologi och definitioner, och förvrängde lite som de vill tills det passade deras syften.
Nationalsocialismen kan kritiseras utifrån grunddefinitionen. Det tycker jag att man bör göra med demokratin, kommunismen, imperialismen och allt annat också. Idag är det svårt att diskutera kring grundformen av kommunismen utan att anklagas för att understödja något som är grundideologins absoluta motsats på många sätt.
Re: Terminologi
Själv betraktar jag mig inte som romantiker. Jag är som sagt inte kommunist, och jag tror inte att kommunismen kan genomföras, och jag anser att historiematerialismens determinism är rätt sjuk. Däremot vill jag vara rätt noga med definitioner, framförallt som jag tycker att vissa socialistiska tankar är betydligt vettigare än de kapitalistiska, varför jag ogärna ser dem sammankopplade med t.ex stalinismen eller maoismen. Låter man kommunismen och socialismen kopplas till sovjet och kina, så får man diskussioenr av det här slaget:
- "Det är bra med sociala skyddsnät, och jag tycker inte att den som lyckaltsa ärva eller sniva åt sig mest pengar boprde ha mer makt än någon annan"
- "Vafan, äru kommunist? Jävla Maokramare..."
Och ja, jag har haft den sortens diskussioner. Det blir svårt att föra fram de rättvisetankar inom socialismen (vilka bl.a varit instrumentala i att ge oss demokrati - högern var ju som bekant emot införandet av allmän rösträtt) utan att bli sammanknippad med tokdårar som Stalin, Lenin och Mao.
Helt uppenbarligen blir det så i den kapitalistiska modellen också. I praktiken blir det, i båda fallen, en mindre maktelit som kontrollerar... Tja, det mesta.
Själv betraktar jag mig inte som romantiker. Jag är som sagt inte kommunist, och jag tror inte att kommunismen kan genomföras, och jag anser att historiematerialismens determinism är rätt sjuk. Däremot vill jag vara rätt noga med definitioner, framförallt som jag tycker att vissa socialistiska tankar är betydligt vettigare än de kapitalistiska, varför jag ogärna ser dem sammankopplade med t.ex stalinismen eller maoismen. Låter man kommunismen och socialismen kopplas till sovjet och kina, så får man diskussioenr av det här slaget:
- "Det är bra med sociala skyddsnät, och jag tycker inte att den som lyckaltsa ärva eller sniva åt sig mest pengar boprde ha mer makt än någon annan"
- "Vafan, äru kommunist? Jävla Maokramare..."
Och ja, jag har haft den sortens diskussioner. Det blir svårt att föra fram de rättvisetankar inom socialismen (vilka bl.a varit instrumentala i att ge oss demokrati - högern var ju som bekant emot införandet av allmän rösträtt) utan att bli sammanknippad med tokdårar som Stalin, Lenin och Mao.
Contradictio in terminis. (OT)
"är alltid "lite" (årets understatement) misstänksam när det där "De var ju inte äkta XXXX (sätt in lämplig -ism)"-argumentet kommer... för det kommer fan ALLTID när man diskuterar kommunismen."
Det mycket enkla svaret är p.g.a. att själva begreppet "kommunistisk stat"/"kommunistiskt land" är en oxymoron. Elementär marxism klargör att det kommunistiska samhället är ett klasslöst samhälle, styrt av folket - inte ens nomenklaturan i Sovjetunionen hävdade att deras land var kommunistiskt, utan att det var en union av socialistiska stater, strävades mot kommunism.
"Sak samma" säger väl de flesta liberaler och fnyser, men för många kommunister (speciellt trotskister) så är det väldigt förolämpande att kalla sovjet för kommunistiskt.
"Jag blir ju faktiskt lite fascienerad över hur svårt det är att skapa den där fantastiska fina kommunismen alla snackar om, att det liksom alltid går åt skogen på vägen, och så står man där med nackskott."
De försök till skapandet av klasslös och underbar kommunism som hittils genomförts i historien har praktiskt taget uteslutande skett i länder med plågade av extrem misär, krig, analfabetism eller flera av de tidigare samtidigt.
Den kommunistiska revolutionen är en väpnad konflikt, ett krig där den utsugna arbetarklassen med vapen tar över makten från den härskande eliten och i krig sker det utan undantag fruktansvärda saker.
Efter att revolutionärerna har krossat sina gamla förtryckare så uppstår en rädsla hos dem - hotet från den kapitaliststyrda omvärlden är stort och även inom de egna leden kan det finnas spioner, hence de omfattande utrensningarna som brukar ske.
Dessutom så finns det alltid de egoistiska och makthungriga människorna som ser utmärkta tillfällen att stärka sin egen makt efter revolutionen där det gamla samhället och dess normer slagits sönder, vilket kombinerat med den ofta höga graden av militarisering och den stora maktkoncentrationen som finns hos en mycket liten grupp kadrer gör det lätt för personer av Stalinkaliber att erövra makten.
"fast för att citera Lenin: "Den kommunistiska modellen är att döda"."
Jag är mycket skeptiskt till att den mycket torre herr Lenin någon gång skulle ha yttrat detta, och om han skulle ha gjort det så låter det väldigt märkligt för att komma från honom och är säkerligen mycket grovt taget ur sitt sammanhang. Om du kan bifoga någon form av källa till detta citat så skulle det välkomnas.
/Marukusu, anar en subversiv högervinkling.
"är alltid "lite" (årets understatement) misstänksam när det där "De var ju inte äkta XXXX (sätt in lämplig -ism)"-argumentet kommer... för det kommer fan ALLTID när man diskuterar kommunismen."
Det mycket enkla svaret är p.g.a. att själva begreppet "kommunistisk stat"/"kommunistiskt land" är en oxymoron. Elementär marxism klargör att det kommunistiska samhället är ett klasslöst samhälle, styrt av folket - inte ens nomenklaturan i Sovjetunionen hävdade att deras land var kommunistiskt, utan att det var en union av socialistiska stater, strävades mot kommunism.
"Sak samma" säger väl de flesta liberaler och fnyser, men för många kommunister (speciellt trotskister) så är det väldigt förolämpande att kalla sovjet för kommunistiskt.
"Jag blir ju faktiskt lite fascienerad över hur svårt det är att skapa den där fantastiska fina kommunismen alla snackar om, att det liksom alltid går åt skogen på vägen, och så står man där med nackskott."
De försök till skapandet av klasslös och underbar kommunism som hittils genomförts i historien har praktiskt taget uteslutande skett i länder med plågade av extrem misär, krig, analfabetism eller flera av de tidigare samtidigt.
Den kommunistiska revolutionen är en väpnad konflikt, ett krig där den utsugna arbetarklassen med vapen tar över makten från den härskande eliten och i krig sker det utan undantag fruktansvärda saker.
Efter att revolutionärerna har krossat sina gamla förtryckare så uppstår en rädsla hos dem - hotet från den kapitaliststyrda omvärlden är stort och även inom de egna leden kan det finnas spioner, hence de omfattande utrensningarna som brukar ske.
Dessutom så finns det alltid de egoistiska och makthungriga människorna som ser utmärkta tillfällen att stärka sin egen makt efter revolutionen där det gamla samhället och dess normer slagits sönder, vilket kombinerat med den ofta höga graden av militarisering och den stora maktkoncentrationen som finns hos en mycket liten grupp kadrer gör det lätt för personer av Stalinkaliber att erövra makten.
"fast för att citera Lenin: "Den kommunistiska modellen är att döda"."
Jag är mycket skeptiskt till att den mycket torre herr Lenin någon gång skulle ha yttrat detta, och om han skulle ha gjort det så låter det väldigt märkligt för att komma från honom och är säkerligen mycket grovt taget ur sitt sammanhang. Om du kan bifoga någon form av källa till detta citat så skulle det välkomnas.
/Marukusu, anar en subversiv högervinkling.
Flurtis
Hero
Kolla vad jag hittade!
Se där på backen vad är det? Nej ta mig tusen det är ju trobergs humor
//Flurtis ger tillbaka trobergs humor för han verkar ha tappat det!
Se där på backen vad är det? Nej ta mig tusen det är ju trobergs humor
//Flurtis ger tillbaka trobergs humor för han verkar ha tappat det!
w176
Förlorad dotter
Oj
Oj. Jo det där var svårt att relatera till den skräcken överhuvudtaget.
När WTC föll så vad de dramatiskt och intressant, inte skrämmande. Krigskadade människor var lite läskiga när jag gick på dagis om de hade ärr i hela ansiktet. Pandemier är coola.
Men det är ungefär så långt min rädsla för att världen skall gå under sträcker sig.
Egentligen borde jag vara rädd för miljöförändringarna, men jag är nog rätt lugn och medveten angpende det.
Jag har växt upp som miljömupp, och tänkt en massa på artutrotning, kolkraft och så vidare och har sedan jag var tio vetat att man ska undvika produkter (bland annat tandkrämer) som innehåller triclosan.
Jag är intresserad av vad effekterna av miljöförstöringen kommer bli för samhället och jorden, men rädd är jag inte.
så jag ha jättesvårt att relatera. Den där skräcken känns så,,, skum och lite skrämmande i sig själv. Jag kan nog inte förstå den emotionellt, även om det är en skum insikt att folk faktiskt är rädda.
Oj. Jo det där var svårt att relatera till den skräcken överhuvudtaget.
När WTC föll så vad de dramatiskt och intressant, inte skrämmande. Krigskadade människor var lite läskiga när jag gick på dagis om de hade ärr i hela ansiktet. Pandemier är coola.
Men det är ungefär så långt min rädsla för att världen skall gå under sträcker sig.
Egentligen borde jag vara rädd för miljöförändringarna, men jag är nog rätt lugn och medveten angpende det.
Jag har växt upp som miljömupp, och tänkt en massa på artutrotning, kolkraft och så vidare och har sedan jag var tio vetat att man ska undvika produkter (bland annat tandkrämer) som innehåller triclosan.
Jag är intresserad av vad effekterna av miljöförstöringen kommer bli för samhället och jorden, men rädd är jag inte.
så jag ha jättesvårt att relatera. Den där skräcken känns så,,, skum och lite skrämmande i sig själv. Jag kan nog inte förstå den emotionellt, även om det är en skum insikt att folk faktiskt är rädda.